Sedan ChatGPT lanserades har strålkastarljuset inom AI mestadels riktats mot företag som OpenAI, Nvidia, Microsoft och Meta. Många undrar varför Google, trots sin banbrytande AI-forskning och en Nobelprisbelönad forskningsenhet som DeepMind, sällan nämns i samma andetag. Här är förklaringen.
Googles dolda AI-ledarskap
Google har en lång och imponerande historia inom AI, som sträcker sig över två decennier. Redan i början av 2000-talet använde de maskininlärning för stavningskontroll i Sök och lanserade Google Översätt. Företaget gjorde tidiga genombrott inom taligenkänning och bildklassificering.
En av de mest avgörande innovationerna var Transformer-arkitekturen, som Googles forskare publicerade 2017. Denna arkitektur revolutionerade djupinlärning och är idag grunden för stora språkmodeller (LLM) som ChatGPT. Efter detta kom BERT (2018), som dramatiskt förbättrade språkförståelsen och fortfarande är en viktig baslinje inom NLP. Google har också utvecklat egna specialiserade AI-chip, Tensor Processing Units (TPU), sedan 2016, vilket ger dem en unik fördel i att träna stora modeller.
DeepMinds Nobelpris och banbrytande forskning
År 2014 förvärvade Google DeepMind, ett av världens ledande AI-forskningslaboratorier. DeepMind blev känt för AlphaGo, som 2016 besegrade världsmästaren i Go, Lee Sedol, en bedrift som ansågs ligga långt bortom AI:s förmåga då.
En ännu större vetenskaplig milstolpe var utvecklingen av AlphaFold, ett AI-system som exakt förutsäger 3D-strukturer av proteiner. Detta har revolutionerat biologin och påskyndat läkemedelsutveckling. År 2024 tilldelades DeepMinds VD Demis Hassabis och John Jumper Nobelpriset i kemi för deras arbete med AlphaFold2, erkänt för att ha gett ”störst nytta för mänskligheten”.
Trots dessa djupgående vetenskapliga bidrag, som ofta är grundläggande och infrastrukturella, uppfattas Googles AI som mindre ”ny” eller uppseendeväckande för allmänheten. Allmänheten ser den färdiga produkten, inte den underliggande forskningen.
”ChatGPT-effekten” och medias fokus
Lanseringen av ChatGPT i slutet av 2022 var ett ”paradigmbyte”. Dess lättillgängliga, konversationsbaserade gränssnitt gjorde avancerad AI påtaglig och omedelbart användbar för en bred konsumentbas, vilket ledde till en snabb, viral spridning. Detta skapade en ny offentlig referenspunkt för vad ”AI” innebar.
Mediebevakningen skiftade fokus till direktkonsumentgenerativa AI-applikationer. Allmänhetens uppfattning om AI-ledarskap blev starkt påverkad av synliga chattbotar och bildgeneratorer, snarare än den underliggande grundforskningen. OpenAI fick en betydande förstahandsfördel genom att fånga allmänhetens fantasi.
Konkurrenternas strategier
- OpenAI: Fokuserar på att kontinuerligt introducera nya GPT-modeller och har strategiska partnerskap med Microsoft för bred räckvidd. De expanderar även till hårdvara och har rekryterat Jony Ive (tidigare Apple) för att leda ett projekt för ”fysiska AI-förkroppsliganden”. Deras PR-strategi kännetecknas av ”strategisk tystnad”, där de fokuserar på sin egen färdplan och låter mediecykeln spela ut.
- Nvidia: Dominerar inom AI-beräkningsinfrastruktur med sina GPU:er, som är avgörande för att träna AI-modeller. De bygger ”AI-fabriker” och positionerar sig som en grundläggande möjliggörare av AI-revolutionen.
- Microsoft: Har utökat sitt partnerskap med OpenAI och bäddar in AI, särskilt Copilot, djupt i sitt ekosystem av företags- och konsumentprodukter som Microsoft 365 och Windows. De visar upp praktiska, effektivitetsdrivna applikationer, vilket resonerar väl med beslutsfattare inom företag.
- Meta: Har lanserat sin egen Meta AI-app (byggd med Llama) i direkt konkurrens med ChatGPT, med fokus på personlig AI och röstkonversationer. Meta AI är djupt integrerad i deras sociala plattformar som WhatsApp, Instagram och Facebook, och de investerar i AI-glasögon för uppslukande AI-upplevelser.
Googles AI-strategi och utmaningen med synlighet
Google har svarat på den generativa AI-vågen med Bard, som senare döptes om till Gemini. Googles AI-strategi handlar om att ”fördjupa sin integration av AI i varje aspekt av vardagslivet”. Detta innebär att AI integreras i kärnan av Googles användarupplevelse: ”AI-läge” i Google Sök, integration i Chrome, Android, Gmail och Docs.
Googles strategi är en av genomgripande integration snarare än disruptiva nya produktlanseringar. Detta kan få AI att kännas som en inkrementell förbättring av välbekanta tjänster, snarare än en rubrik-fångande ”ny sak”.
Googles omvandling av Sök med AI
Google håller på att omvandla sin kärnprodukt, sökmotorn, genom att integrera AI djupt i upplevelsen. Denna omvandling har pågått sedan ett år tillbaka med introduktionen av konversationsbaserade sammanfattningar kallade ”AI-översikter”, som allt oftare dyker upp högst upp på sökresultatsidan och överskuggar de traditionella webblänkarna. Cirka 1,5 miljarder människor använder nu regelbundet ”AI-översikter”, och de flesta användare anger längre och mer komplexa frågor.
Google har lanserat ett nytt ”AI-läge” i USA, vilket gör interaktionen med sökmotorn mer lik en konversation med en expert som kan svara på nästan vilken fråga som helst. Detta AI-läge är en total ombildning av Sök, designad för att hantera längre och mer komplexa frågor. Google matar också in sin senaste AI-modell, Gemini 2.5, i sina sökalgoritmer. Målet är att Google AI ska bli det nya ”intelligenslagret” över alla Googles tjänster.
Denna utveckling innebär att Google inte bara vill erbjuda en chatbot, utan vill vara den assistent som användare förlitar sig på för allt. Detta är Googles sätt att utnyttja sin dominans inom sök för att behålla den, genom att göra upplevelsen smartare och agera som ett förebyggande slag mot användare som annars skulle kunna vända sig till ChatGPT eller Perplexity. Dock har denna förändring redan lett till en minskning av klickfrekvensen från Googles sökresultat med nästan 30% under det senaste året, eftersom användare blir alltmer nöjda med AI-översikterna. Detta skapar en spänning med Googles befintliga annonsintäkter.
Google har en långvarig ”forskning först”-kultur, vilket har lett till grundläggande genombrott. Men offentligt tillgängliga produkter skiljer sig ”väldigt mycket från forskningsprodukter”. Tidsfördröjningen mellan forskning och polerad konsumentprodukt, i kombination med ett fokus på vetenskaplig publicering, innebär att konkurrenter ofta kan uppfattas som ”först” på marknaden med användarvänliga applikationer som härrör från Googles grundläggande arbete.
Googles kommunikationsstil för sina AI-framsteg lutar ofta mot akademiska artiklar och utvecklarfokuserade tillkännagivanden. I kontrast har OpenAI:s kommunikation varit mer direkt och konsumentorienterad för att skapa hype.
Dessutom står Google inför antitrustgranskning och en inneboende spänning mellan att utveckla disruptiva AI-sökverktyg och att skydda sina kärnintäkter från traditionell sökning. Att ersätta traditionell sökning med en konversationsbaserad LLM skulle kunna kannibalisera annonsintäkter.
Slutsats
Googles AI-ledarskap är obestridligt, med banbrytande innovationer och ett Nobelpris. Men ”ChatGPT-ögonblicket” omformade allmänhetens uppfattning, och konkurrenterna utnyttjade detta genom att lansera distinkta konsumentprodukter och använda aggressiva, konsumentcentrerade kommunikationsstrategier.
Googles strategi med genomgripande integration, dess ”forskning först”-kultur och affärsmodellkonflikter har lett till en mer försiktig och mindre ”flashig” offentlig lansering av dess mest disruptiva AI-kapaciteter. Allmänhetens uppfattning påverkas starkt av direkt användarupplevelse, enkla narrativ och den upplevda ”nyheten” av produkter, snarare än djupet i den underliggande forskningen.
Google arbetar aktivt för att hävda sitt ledarskap genom att integrera Gemini djupt i sitt ekosystem. Företagets enorma skala, tillgång till data och fortsatta investeringar positionerar det starkt för långsiktig dominans. För att få mer offentlig uppmärksamhet kan Google behöva fortsätta att förfina sin kommunikationsstrategi för att lyfta fram den påtagliga, transformativa effekten av sin AI i mer konsumentvänliga termer.
