Nya problem med bron över Falsterbokanalen

Nya problem med bron över Falsterbokanalen

Problemen med bron över Falsterbokanalen fortsätter. På lördagsförmiddagen gick inte bommarna upp efter att bron gått ner efter en broöppning. Det tog nästan en timme innan personal och polis var på plats. Till en början kunde polisen släppa igenom lättare fordon medan servicepersonalen undersökte problemen. Det visade sig dock snart att bron inte stängts korrekt och låskolvarna var inte i position. När detta inträffar går inte bommarna upp och signalerna fortsätter att blinka rött. Trafikstörningen varade i ca 2 timmar.

Det är inte första gången som liknande fel inträffat. Det medför alltid stora trafikstörningar eftersom bron över Falsterbokanalen är den enda vägförbindelsen mellan Skanör Falsterbo och Höllviken.

Om det mot förmodan någon gång skulle inträffa en långvarig störning av brons funktion så finns det en beredskapsplan för hur det ska hanteras.

Läs mer här: Plan vid ofarbar bro

 

Historia om Falsterbokanalen

 

Mårten Dahn hade redan 1884 lagt fram en motion i riksdagen om att bygga en kanal, för att fartyg skulle slippa passera Falsterborev. 1896 började också fiskare i Skanör att själva bygga en kanal, men det blev för svårt.

Vid andra världskrigets utbrott vägrade Tyskland respektera den svenska territorialvattengränsen på fyra sjömil, utan hävdade en tremilagräns. För svensk sjöfart var det en väsentlig skillnad då alla fartyg med ett djupgående på mellan 4 och 7 meter kunde passera inom fyrmilsgränsen men inte inom tremilagränsen utanför Falsterbonäset. Den 25 november 1939 utlade tyskarna mineringar in till den svenska tremilagränsen vid Falsterbonäset. Detta betydde att svenska handelsfartyg inte säkert kunde komma in i eller ut ur Östersjön. Fartyg med ett djupgående över cirka 4 meter tvingades omlasta antingen i Malmö eller Trelleborgs och Ystads hamnar.

Den 17 november 1939 fick Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppdraget att utreda ett kanalbygge. Utredningen blev klar på tre veckor och beslut om bygget togs den 22 december samma år. Den 3 januari 1940 startade arbetena. Arbetena forcerades vilket innebar att den beräknade anläggningskostnaden på sju miljoner överskreds med en faktor 3. Den 1 augusti 1941 passerade den första passagerarbåten genom kanalen, men farleden var helt färdigbyggd först ett år senare. Efter det gick, medan kriget pågick, många fartyg genom kanalen, exempelvis färjan Köpenhamn–Bornholm. Det utnyttjades som en flyktmöjlighet ur Danmark då danskar hoppade överbord i kanalen och simmade i land.

Kanalen innehåller en sluss som kan stängas för att förhindra ett alltför stort flöde genom kanalen när skillnaden i vattenstånd i de båda haven är för stor. Dess första bro transporterades från Köpenhamn på pråm och gick under namnet ”Knippelsbron”. Denna bro hade använts som tillfällig bro när Knippelsbron i Köpenamn var under ombyggnad. Bron var av typen enkelklaff, stålfackverk med trä farbana. Den 4 oktober 1940 trädde den i funktion.

Genom kanalen passerar idag ingen tung trafik, och den fungerar i praktiken som en småbåtshamn. Tidigare har dock Bornholmsfärjan på sin väg mellan Köpenhamn och Rönne på Bornholm passerat Falsterbokanalen. Eftersom djupgåendet i kanalen har minskat från 6,7 meter till 5 meter kan numera inte längre stora fartyg över 5 000 ton passera, därför går dessa fartyg numera runt Falsterborev.

1991 byggdes en ny bro som ersättning till den gamla fackverksbron, i samband med att länsväg 100 byggdes om till att gå norr om Höllviken istället för genom dess centrum. Bron över kanalen öppnades tidigare vid behov, och efter kanalmästarens omdöme, men har på senare år fått ett fast tidsschema för öppningar.

Fram till nedläggningen 1971 gick Falsterbobanan på den gamla kanalbron.

Källa: Wikipedia