Ekonomipriset 2024: Institutionernas betydelse för välstånd

Publicerad:

Årets ekonomipris till tilldelas Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson för deras studier om hur samhällsinstitutioner formas och påverkar välstånd. Priset, som är på 11 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.

Pristagarnas forskning visar att länder med svaga rättsstater och institutioner som exploaterar befolkningen inte genererar tillväxt eller positiv förändring. Deras arbete hjälper oss att förstå varför detta är fallet.

En förklaring till skillnader i välstånd mellan länder är de institutioner som infördes under kolonialtiden. I vissa kolonier var målet att exploatera ursprungsbefolkningen och utvinna resurser till kolonisatörernas fördel. I andra fall skapade kolonisatörerna inkluderande politiska och ekonomiska system för de europeiska migranternas långsiktiga bästa.

Länder som fick inkluderande institutioner, ofta de som var fattiga vid kolonisationen, har med tiden fått en generellt välmående befolkning. Detta är en viktig förklaring till varför tidigare rika kolonier nu är fattiga, och vice versa.

Vissa länder fastnar i en situation med exploaterande institutioner och låg ekonomisk tillväxt. Även om införandet av inkluderande institutioner skulle skapa långsiktiga fördelar för alla, ger exploaterande institutioner kortsiktiga vinster för makthavarna.

Så länge det politiska systemet garanterar att makthavarna behåller kontrollen, kommer ingen att lita på deras löften om framtida ekonomiska reformer. Enligt pristagarna är detta anledningen till att ingen förbättring sker.

Denna oförmåga att ge trovärdiga löften om positiv förändring kan också förklara varför demokratisering ibland sker. När det finns ett hot om revolution står makthavarna inför ett dilemma. De föredrar att behålla makten och försöka blidka massorna genom att lova ekonomiska reformer, men befolkningen är osannolik att tro att de inte kommer att återgå till det gamla systemet så snart situationen lugnat ner sig. Till slut kan det enda alternativet vara att överföra makten och etablera demokrati.

Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat hur viktiga samhällsinstitutioner är för att uppnå detta.

Fakta om priset

Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien, som grundades 1739. Akademiens övergripande mål är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Även om akademin har ett särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, strävar den efter att främja utbyte av idéer mellan olika discipliner.

Priset i ekonomisk vetenskap instiftades dock inte av Alfred Nobel själv, utan av Sveriges Riksbank 1968 till minnet av Alfred Nobel. Det är därför det formella namnet på priset är ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”.

Daron Acemoglu

Daron Acemoglu föddes i Istanbul, Turkiet, år 1967 och tog sin doktorsexamen från London School of Economics and Political Science 1992. Acemoglu är för närvarande professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, USA.

Simon Johnson

Simon Johnson föddes i Sheffield, Storbritannien, år 1963 och erhöll sin doktorsexamen från Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, USA, år 1989. Johnson är, liksom Daron Acemoglu, professor vid MIT.

James Robinson

James A. Robinson föddes 1960 och tog sin doktorsexamen från Yale University i New Haven, CT, USA, år 1993. Han är för närvarande professor vid University of Chicago, IL, USA.

Fast knapp