Efter år av debatt har riksdagens pensionsgrupp enats om att införa en ”gas” i pensionssystemet. Reformen, som ska skapa rättvisa genom att komplettera den befintliga ”bromsen”, träder i kraft 2027 och väntas ge cirka 100 kronor mer i månaden. Men mottagandet är splittrat – från principfast beröm till anklagelser om svek.
Den 26 augusti 2025 presenterade riksdagens blocköverskridande pensionsgrupp en efterlängtad nyhet: en så kallad ”gas” ska införas i det allmänna pensionssystemet. Reformen är ett svar på en långvarig kritik mot systemets asymmetri, där en ”broms” har kunnat sänka pensionerna vid ekonomisk svaghet, utan en motsvarande mekanism för att dela ut överskott i goda tider.
Så fungerar den nya gasen
Principen är att när pensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med en fördefinierad, hög marginal, ska ett överskott kunna betalas ut. Enligt överenskommelsen ska reformen träda i kraft den 1 januari 2027. När gasen väl aktiveras beräknas den ge en extra utbetalning på cirka 100 kronor per månad. För pensionärer betalas pengarna ut som ett tillägg till inkomstpensionen, medan yrkesverksamma får beloppet insatt på sitt pensionskonto.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje kunde dock inte ge besked om när en första utbetalning kan bli aktuell, då det helt beror på den framtida ekonomiska utvecklingen.
Splittrade reaktioner från intresseorganisationer
Mottagandet av reformen har varit blandat. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) välkomnar principen som en seger för rättvisan, men är skarpt kritiska till detaljerna.
– Det är utmärkt att gasen kommer på plats, men djävulen bor i detaljerna, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam.
PRO menar att det sena ikraftträdandet och den höga tröskeln för aktivering innebär att det inte blir någon lättnad för dagens pensionärer som haft flera tuffa år.
– Vi hinner dö innan det blir några pengar!
Ännu hårdare var kritiken från fackförbundet LO, som kallade överenskommelsen för ett ”svek mot arbetare som byggt vårt land”. LO anser att tröskeln för överskott har satts medvetet högt för att undanhålla pengar från pensionärerna och att politikerna därmed missat en chans att ge ”betydligt mer i plånboken”.
En politisk kompromiss
Överenskommelsen, som nåddes i konsensus av samtliga åtta riksdagspartier, ses som en politisk framgång för pensionsgruppen. Den visar handlingskraft i en symboliskt viktig fråga och stärker systemets legitimitet. Samtidigt undviker reformen den större och mer kontroversiella debatten om att höja pensionsavgiften – en åtgärd som flera aktörer, inklusive PRO, ser som den enda verkliga lösningen för att säkra tillräckliga pensioner i framtiden.
Införandet av gasen framstår därmed mer som en politisk justering för att återställa förtroendet för systemets rättvisa än som en substantiell ekonomisk förstärkning. För Sveriges pensionärer är det en principiell seger, men den konkreta utdelningen är både blygsam och avlägsen.
