Under förmiddagens pressträff lämnade Riksbanken ny prognos och höjer styrräntan med ytterligare 50 punkter.
Riksbanken säger att Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat. För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september.
Givetvis är detta dystra nyheter för de som har stora lån och bostadslån. Men givetvis kan den höga inflationen på sikt skada Sveriges ekonomi mycket värre. Som konsument är prisökningar på bred front något som påverkar pengarna i plånboken hårt.
Riksbanken fortsätter, efter ett år med snabba räntehöjningar är penningpolitiken åtstramande i många länder. Detta har lett till lägre tillväxt i den globala efterfrågan, vilket i kombination med att utbudsstörningarna avtog under fjolåret talar för att den globala inflationen sjunker tillbaka i år. Den oro som funnits kring vissa internationella banker har minskat, men bidrar till något stramare kreditförhållanden i framför allt USA. Detta dämpar den ekonomiska aktiviteten ytterligare något.
I Sverige, liksom i omvärlden, är inflationen fortfarande alldeles för hög och långt från inflationsmålet. KPIF-inflationen har sjunkit något de senaste månaderna, ungefär i linje med Riksbankens senaste prognos, men det beror på att energipriserna fallit. Bortsett från energipriserna har inflationen under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat. Kronan har inte varit en avgörande faktor bakom den kraftiga inflationsuppgången, men den har bidragit till en något högre inflation. En starkare krona vore i det här läget önskvärd.
Att kronan inte varit en avgörande faktor är en bedömning som Riksbanken får stå för, men givetvis har den påverkat exempelvis matpriserna mycket kraftigt. Sverige importerar frukt och grönsaker från länder som också drabbats av kraftig inflation. Lägg sedan på den dåliga kronans värde så har vi ytterligare en prisökning. På tio år har exempelvis svenska kronan tappat drygt 26% mot euron.
Prognosen osäker
Riksbankens prognos är att efter senaste årets snabba styrräntehöjningar har penningpolitiken en åtstramande effekt på ekonomin och direktionen bedömer att det efter aprilmötet finns utrymme att anpassa styrräntan i mindre steg. Osäkerheten om inflationsutvecklingen är dock fortsatt stor. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas.
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 kv2** | |
|---|---|---|---|---|---|
| KPI | 8,4 (8,4) | 8,9 (8,6) | 4,0 (3,6) | 2,3 (2,4) | 1,9 |
| KPIF | 7,7 (7,7) | 5,9 (5,5) | 2,3 (1,9) | 1,8 (1,9) | 2,0 |
| BNP | 2,6 (2,5) | -0,7 (-1,1) | 0,2 (0,9) | 1,8 (1,9) | 2,6 |
| Arbetslöshet, procent | 7,5 (7,5) | 7,8 (8,0) | 8,5 (8,4) | 8,4 (8,4) | 8,1 |
| Styrränta, procent | 0,8 (0,8) | 3,3 (3,2) | 3,7 (3,3) | 3,6 (3,3) | 3,4 |
* Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2023 inom parentes.
** Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet kvartal 2 2026.
Källor: SCB och Riksbanken
| 2023 kv1 | 2023 kv2 | 2024 kv2 | 2025 kv2 | 2026 kv2 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrränta | 2,75 (2,75) | 3,32 (3,21) | 3,65 (3,33) | 3,65 (3,33) | 3,35 |
* Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2023 inom parentes.
Källa: Riksbanken
