Grunden för artikeln är Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet, den mest auktoritativa kartläggningen av företagandets villkor i Sveriges 290 kommuner. Resultatet bygger till två tredjedelar på enkätsvar från över 32 000 företagare och till en tredjedel på statistiska faktorer från SCB.
Kontrasten inom Skåne är slående. Höganäs kommun ligger på en imponerande tredjeplats nationellt, medan Kristianstad återfinns på plats 252. Klyftan på 249 placeringar inom samma län visar att geografisk närhet inte garanterar ett enhetligt näringslivsklimat. Trots samma lagar och regler upplever företagare fundamentala skillnader i bemötande och service beroende på kommun.
Mästarklassen – hur Skånes toppkommuner dominerar nationellt
Skåne har en hel klunga av kommuner i den nationella eliten. Tre placerar sig bland de fem bästa i Sverige: Höganäs (plats 3), Burlöv (plats 4) och Staffanstorp (plats 5). Tillsammans med Landskrona (11), Vellinge (14), Ängelholm (16) och Svedala (17) cementerar de bilden av en region med fickor av exceptionellt gott företagsklimat.
Framgångarna drivs av faktorer som direkt kan kopplas till kommunal förvaltning och politiskt ledarskap.
Diagnos av framgångsfaktorerna
En genomgång av rankingfaktorerna avslöjar specifika styrkor:
- Höganäs (Nationell ranking 3): Kommunens framgång bygger på en överlägsen servicekultur. Höganäs rankas som nummer 1 i Sverige för ”Kommunens service och bemötande”. Detta är resultatet av ett långsiktigt och strategiskt arbete.
- Burlöv (Nationell ranking 4): Burlövs styrka är kombinationen av välfungerande infrastruktur (ranking 2) och proaktiv information till företagen (ranking 5).
- Staffanstorp (Nationell ranking 5): Framgången kan tillskrivas ett politiskt ställningstagande för företagsamhet. Kommunen rankas som nummer 4 i Sverige på faktorn ”Konkurrens från kommunens verksamheter”, vilket visar att man undviker att konkurrera med det privata näringslivet.
Det återkommande temat är en medvetet odlad ”servicekultur” som genomsyrar organisationen. Som rapporten belyser tar ”ledande politiker och tjänstepersoner ett starkt ägarskap för att förbättra företagsklimatet”. De skånska toppkommunernas höga poäng på service, attityder och information visar att denna kultur är en konkret, strategisk tillgång.
| Kommun | Nationell Ranking 2025 | Förändring från 2024 |
| Höganäs | 3 | +1 |
| Burlöv | 4 | -1 |
| Staffanstorp | 5 | +2 |
| Landskrona | 11 | -1 |
| Vellinge | 14 | +4 |
| Ängelholm | 16 | -1 |
| Svedala | 17 | +27 |
| Tomelilla | 54 | +3 |
| Östra Göinge | 56 | +30 |
| Lomma | 67 | -21 |
| (Källa: Svenskt Näringsliv, Rankingrapport 2025) |
De stora städernas utmaning – varför Malmö, Helsingborg och Lund tappar mark
I skarp kontrast till de framgångsrika kranskommunerna står Skånes största städer, som uppvisar ett betydligt svagare företagsklimat. Samtliga skånska storstäder placerar sig på den undre halvan av den nationella listan:
- Lund: Plats 112 (tappar 2 placeringar)
- Helsingborg: Plats 129 (tappar 14 placeringar)
- Malmö: Plats 193 (tappar 18 placeringar)
- Kristianstad: Plats 252 (oförändrad)
Detta pekar på en systematisk utmaning för större kommuner. Geografiskt framträder en ”urban doughnut-effekt”, där en ring av högpresterande kommuner omger underpresterande stadskärnor. Runt Malmö (193) ligger Burlöv (4), Staffanstorp (5), Vellinge (14) och Svedala (17). Detta antyder att företag kan välja att etablera sig strax utanför stadsgränsen för att få ett bättre kommunalt bemötande. Större byråkratier kämpar ofta med längre handläggningstider och en upplevd brist på förståelse för företagandets villkor.
Faktoranalys av de urbana svagheterna
En djupdykning i rankingen bekräftar diagnosen. Malmös låga totalranking (193) är en konsekvens av bottennoteringar i flera kategorier som mäter kommunens kärnfunktioner:
- Kommunens service och bemötande: Plats 256 av 290
- Kommunpolitikers attityder till företagande: Plats 269 av 290
- Brott och otrygghet: Plats 279 av 290
Siffrorna målar en bild av en förvaltning som av företagare upplevs som otillgänglig och ointresserad, i en stad präglad av otrygghet.
| Kommun/Grupp | Totalranking 2025 | Rank: Service & Bemötande (2a) | Rank: Politikers Attityder (2c) | Rank: Brott & Otrygghet (2g) |
| Malmö | 193 | 256 | 269 | 279 |
| Helsingborg | 129 | 208 | 171 | 180 |
| Lund | 112 | 160 | 152 | 207 |
| Kristianstad | 252 | 273 | 253 | 266 |
| Genomsnitt Stora Städer | 194 | 224 | 211 | 233 |
| Genomsnitt Topp 5 Skåne | 6 | 17 | 52 | 110 |
| (Källa: Svenskt Näringsliv, Rankingrapport 2025) |
Jämförelsen visar tydligt var skon klämmer. Medan toppkommunerna i genomsnitt rankas på plats 17 för service, ligger storstädernas genomsnitt på plats 224.
Årets klättrare och fall – en analys av dynamiken i rankingen
Ett lokalt företagsklimat är inte statiskt, utan känsligt för kommunala beslut. De stora årliga förändringarna för flera skånska kommuner visar att både snabba förbättringar och kraftiga försämringar är möjliga.
Fallstudier: förbättrare och försämrare
- Årets Klättrare: Bjuv och Klippan
- Bjuv är Skånes största förbättrare med ett hopp på 92 placeringar till plats 145. Detta indikerar en målmedveten satsning på att förbättra relationen med näringslivet, med framsteg inom dialog och attityder.
- Klippan klättrar 77 placeringar till plats 78, vilket signalerar en framgångsrik strategi för näringslivsfrågor.
- Årets Tapp: Bromölla
- Bromölla står för Skånes största tapp och faller med 80 placeringar till plats 243. Ett sådant ras fungerar som en varningssignal och kan indikera ett skifte i politiska prioriteringar eller försämrad servicekvalitet.
- Långsiktig Framgång: Svedala
- Svedala är ett föredöme i långsiktigt arbete. Kommunen har klättrat från plats 236 år 2020 till plats 17 år 2025, vilket vittnar om ett uthålligt och strategiskt arbete.
Dessa svängningar bevisar att ett lokalt företagsklimat är ett direkt resultat av kommunalt ledarskap. Den primära variabeln som förklarar skillnaderna är intern: politisk vilja, administrativ kompetens och strategisk exekvering.
Helhetsbilden av Skåne – gemensamma styrkor och regionala svagheter
För en fullständig bild av företagsklimatet i Skåne krävs en analys av samtliga 33 kommuner.
Fullständig ranking av Skånes kommuner – lokalt företagsklimat 2025
| Kommun | Nationell Ranking 2025 | Förändring från 2024 |
| Höganäs | 3 | +1 |
| Burlöv | 4 | -1 |
| Staffanstorp | 5 | +2 |
| Landskrona | 11 | -1 |
| Vellinge | 14 | +4 |
| Ängelholm | 16 | -1 |
| Svedala | 17 | +27 |
| Båstad | 53 | -36 |
| Tomelilla | 54 | +3 |
| Östra Göinge | 56 | +30 |
| Lomma | 67 | -21 |
| Kävlinge | 69 | +55 |
| Åstorp | 75 | -4 |
| Klippan | 78 | +77 |
| Skurup | 85 | -59 |
| Perstorp | 95 | -33 |
| Örkelljunga | 107 | +60 |
| Lund | 112 | -2 |
| Höör | 113 | -29 |
| Helsingborg | 129 | -14 |
| Bjuv | 145 | +92 |
| Eslöv | 170 | -31 |
| Trelleborg | 171 | +19 |
| Svalöv | 174 | -31 |
| Sjöbo | 184 | +10 |
| Malmö | 193 | -18 |
| Hörby | 194 | -16 |
| Hässleholm | 217 | +6 |
| Ystad | 240 | -29 |
| Bromölla | 243 | -80 |
| Kristianstad | 252 | 0 |
| Simrishamn | 267 | -28 |
| Osby | 270 | +10 |
| (Källa: Svenskt Näringsliv, Rankingrapport 2025) |
Regionala mönster och paradoxer
Simrishamns fall är särskilt intressant. Trots en totalranking på plats 267 har kommunen den tredje högsta andelen företagare i landet. Detta är en fundamental diskrepans: en kommun med en exceptionellt entreprenöriell befolkning misslyckas med att skapa ett uppskattat företagsklimat.
Förklaringen ligger i de katastrofala resultaten för kommunal service:
- Kommunens service och bemötande: Plats 288 av 290
- Kommunpolitikers attityder till företagande: Plats 271 av 290
- Dialog med kommunen: Plats 284 av 290
Detta visar att en hög grad av företagsamhet inte automatiskt leder till ett gott företagsklimat. Problemet i Simrishamn är inte en brist på företag, utan ett misslyckande från den offentliga förvaltningens sida att stödja sin viktigaste lokala tillgång.
Vägen framåt för ett konkurrenskraftigt Skåne
Analysen av Svenskt Näringslivs ranking visar ett Skåne av starka kontraster. Å ena sidan finns nationellt ledande kommuner, å andra sidan kämpar de stora städerna med byråkratisk tröghet.
Rekommendationer
För stora städer (Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad)
Fokus måste ligga på intern reform för att överbrygga serviceklyftan.
- Inrätta en Företagslots: Skapa en central funktion (”en väg in”) för att guida företagare.
- Implementera Servicegarantier: Inför mätbara tidsramar för handläggning av vanliga ärenden.
- Obligatorisk Utbildning: Genomför utbildningar för tjänstepersoner med företagskontakt med fokus på service och bemötande.
För lågt rankade kommuner (Simrishamn, Osby, m.fl.)
Prioriteringen måste vara att återuppbygga förtroendet och etablera fungerande kommunikationskanaler.
- Skapa ett Näringslivsråd: Etablera ett formellt rådgivande organ med representanter från näringslivet.
- Genomför en ”Lyssningsturné”: Kommunledningen bör proaktivt söka upp lokala företagare för att förstå deras utmaningar.
- Benchmarking mot de Bästa: Jämför egna processer med toppkommuner som Höganäs för att implementera ”best practice”.
För högt rankade kommuner (Höganäs, Burlöv, Staffanstorp)
Utmaningen är att undvika självgodhet och använda den starka positionen för ytterligare tillväxt.
- Agera som Regionala Mentorer: Dela med sig av framgångsrecept för att höja hela regionens attraktivitet.
- Marknadsför Rankingen Aktivt: Använd topplaceringen för att attrahera nya företagsetableringar.
- Genomför ”Stanna-intervjuer”: Håll proaktiva möten med viktiga företag för att säkerställa att de stannar och växer i kommunen.
För Skåne som region
Ett starkare Skåne kräver samverkan. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne bör ta initiativ till en gemensam strategi för att adressera gemensamma utmaningar som kompetensförsörjning och infrastruktur. Genom att lära av varandra kan Skåne omvandla sina kontraster till en enad styrka.
