Elisabeth Thand Ringqvist föreslås leda ett parti i kris

Publicerad:

Valberedningen har den 4 november 2025 presenterat sitt förslag till ny partiledare för Centerpartiet: riksdagsledamoten Elisabeth Thand Ringqvist. Om hon, som väntat, väljs formellt den 13 november, tar hon över ett parti i djup kris.

Nomineringen sker i en kontext av extrem turbulens. Den följer omedelbart på Anna-Karin Hatts plötsliga och chockerande avgång i mitten av oktober 2025. Hatt lämnade posten efter bara fem månader, vilket gör hennes tid som partiledare till en av de kortaste i svensk politik.

Elisabeth Thand Ringqvist blir, om hon väljs, Centerpartiets fjärde ledare på knappt tre år, efter Annie Lööf, Muharrem Demirok och Anna-Karin Hatt. Detta är en ledarskapskris utan motstycke i modern tid.

Valet av Thand Ringqvist är inte en kompromiss för att skapa lugn. Tvärtom är det ett tydligt ideologiskt vägval. Hon var den kandidat som ”valdes bort” i den bittra partiledarstriden 2023. Att hon nu, efter att två efterföljande ledare kollapsat, ses som den enda lösningen, signalerar en fundamental förflyttning inom ett parti som kämpar för sin överlevnad.

Ett parti i spillror: Den långa krisen 2023–2025

För att förstå varför Thand Ringqvist nomineras nu, måste man förstå det kaos som föregått nomineringen. Centerpartiet har befunnit sig i ett tillstånd av permanent kris sedan valförlusten 2022.

Från Demirok till Hatt: Två år av turbulens

Efter Annie Lööfs avgång inleddes en process som kulminerade i februari 2023. Valberedningen föreslog då Muharrem Demirok, som valdes vid en extrastämma i Helsingborg. Valet stod då, precis som nu, i slutändan mellan Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist.

År 2023 valde partiet Demirok. Valberedningens motivering var talande: Demirok beskrevs som en ”lagspelare” med ett ”öppet och inlyssnande ledarskap” och en ”tydlig ideologisk kompass”. Valet sågs som ett försök att läka partiet och hitta en samlande gestalt.

Men Demiroks tid vid makten blev kort och präglades av motgångar. Partiet låg kvar och ”slirade runt fyraprocentsspärren” i opinionen. Han mötte interna förtroendekriser, där bland annat ungdomsförbundet CUF krävde hans avgång. Kritiken blev ohållbar, och i februari 2025 meddelade Demirok sin avgång.

Hatts fem månader: Den förgiftade bägaren

Partiet tvingades in i en ny, snabb process. Valberedningen, ledd av Anders Åkesson, fann en ny kandidat: Anna-Karin Hatt. Hon beskrevs som en ”tungviktare inom såväl politik som näringsliv”.

Hatt valdes enhälligt på en extrastämma den 3 maj 2025. I sitt installationstal uppmanade hon partiet att ”få jobbet gjort”.

Kollapsen kom bara fem månader senare. I mitten av oktober 2025 meddelade en chockad partiorganisation att Hatt avgår. Orsaken var, med partiets egna ord, ”förskräcklig”: ”det tuffa och polariserade klimat vi har i samhället, där hot och våld blivit alltmer normaliserat”.

Analys: Ett ”avskräckande” uppdrag

Anna-Karin Hatts avgång sände chockvågor genom svensk politik. Den blottlade sårbarheten hos politiska ledare och den personliga kostnaden för uppdraget. Politiska kommentatorer ifrågasatte öppet vem som ens vill ha jobbet. Anton Säll på Altinget konstaterade att Centerpartiet ”återigen [är] ett parti i kris” och att ”beskrivningarna av jobbet kan avskräcka” potentiella kandidater.

Ekots politiska kommentator Helena Gissén noterade att Hatts vittnesmål om hot och hat inte gör uppdraget ”mer lockande” och listade just Thand Ringqvist som ett av de namn som nu kunde bli aktuella igen.

Uppdraget som partiledare för Centerpartiet har visat sig vara en ”förgiftad bägare” som har brutit två på varandra följande ledare på kort tid. Att valberedningen nu nominerar Thand Ringqvist kan ses som ett ”glass cliff”-scenario – hon erbjuds ledarskapet i ett läge med maximal risk för misslyckande och en enorm personlig kostnad. Valet signalerar en tro på att hon besitter en personlig uthållighet och ideologisk övertygelse som hennes föregångare saknade.


Tabell 1: Centerpartiets Ledarskapskarusell 2022–2025

TidsperiodPartiledareNoteringar (Orsak till tillträde/avgång)
… – Feb 2023Annie LööfAvgick efter valförlusten 2022.
Feb 2023 – Feb 2025Muharrem DemirokVald på extrastämma. Avgick efter intern förtroendekris.
Maj 2025 – Okt 2025Anna-Karin HattVald på extrastämma. Avgick plötsligt p.g.a. hot och hat.
Nov 2025 –Elisabeth Thand RingqvistFöreslagen av valberedningen. Formellt val 13 november.

Porträttet: Näringslivets röst i politiken

Vem är då Elisabeth Thand Ringqvist? Hennes profil är en av kontraster. Hon är född 1972 i Sunne församling, Jämtlands län, och uppväxt på Frösön utanför Östersund.

Trots denna landsbygdsbakgrund är hennes politiska bas utpräglat urban. Hon är invald i riksdagen för Stockholms kommuns valkrets. Hon är utbildad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och bor i huvudstaden med man och två barn.

En dubbel karriär: Lobbyisten och Företagsledaren

Thand Ringqvist har en lång bakgrund i partiet, med kommunala uppdrag i Östersund och Stockholm redan på 90-talet och som politiskt sakkunnig åt dåvarande partiledaren Maud Olofsson 2006.

Hennes profil domineras dock av en tung karriär utanför politiken. Hon lämnade alla politiska uppdrag 2010 för att istället gå till näringslivet. Hon har varit VD för den inflytelserika organisationen Företagarna och ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen. Hon har även arbetat som management- och PR-konsult.

En talande detalj för hennes effektivitet och ideologiska hemvist är att hon 2013 utsågs till ”Årets lobbyist” för att framgångsrikt ha stoppat ett förslag från den dåvarande borgerliga regeringen. Hon har även haft tunga styrelseuppdrag för bland annat Storskogen, Skärgårdsstiftelsen och KTH.

Riksdagskarriären sedan 2022

Efter mer än ett decennium i näringslivet återvände Thand Ringqvist till politiken och valdes in i riksdagen 2022.

Hon etablerade sig omedelbart som en tung röst i partiet. Hon blev partiets näringspolitiska talesperson och vice ordförande i Näringsutskottet. Vid tiden för sin nominering till partiledare har hon avancerat till att vara Centerpartiets gruppledare i riksdagen samt ledamot i Riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Hon är, kort sagt, en del av partiets absoluta toppskikt.

Revanschen: Varför Thand Ringqvist är rätt nu, men var fel 2023

Nomineringen av Elisabeth Thand Ringqvist är en politisk revansch. För att förstå det måste man gå tillbaka till partiledarstriden 2023.

Nederlaget 2023: Vald bort för en ”lagspelare”

I slutskedet av den striden stod valet mellan Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist. Partiet ”valde bort Thand Ringqvist”. Valberedningens val av Demirok motiverades, som nämnts, med hans ”öppet och inlyssnande ledarskap” och hans förmåga som ”lagspelare”.

Denna motivering implicerar starkt att Thand Ringqvist inte sågs som den läkande lagspelaren. Hon sågs snarare som en ideologiskt driven individualist med en vassare profil. I ett splittrat parti som sökte lugn, ansågs Demirok vara ett tryggare val.

Den ideologiska vägvisaren: ”Jag har en idé om hur”

Thand Ringqvists reaktion på förlusten 2023 är central för att förstå hennes karaktär och den nuvarande nomineringen. Hon erbjöds, men tackade nej till, posten som vice partiledare och en plats i presidiet.

Hennes motivering, som hon gav i en intervju i Svenska Dagbladet, var ett kraftfullt ideologiskt ställningstagande. Hon tackade nej för att hon är ”så näringslivspräglad. Om man vill leda så har man en idé om hur”.

Detta var inte en reaktion av en sårad förlorare. Det var en signal om att hennes politiska projekt var så pass distinkt att hon inte kunde kompromissa och ingå i Demiroks ledarteam. Hon valde att hellre stå utanför och vänta, än att kompromissa med sin vision.

2025: Från bortvald till ”Hatt-linjens” förvaltare

Knappt två år senare har situationen kastats om totalt. Efter Anna-Karin Hatts avgång pekade källor inom partiet omedelbart ut Thand Ringqvist som den ”mest troliga kandidaten”. Hon själv höll dörren öppen, men konstaterade att frågan var ”ställd för tidigt”.

När nomineringen nu är ett faktum är analysen från centerpartistisk press tydlig. Olof Jonmyren, politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands nyheter, menar att Thand Ringqvist är ett ”ganska naturligt val”. Hennes uppdrag blir att ”förvalta Hatt-linjen och driva den framåt”. Denna linje definieras som att ”driva frågor om näringslivet, tillväxten och företagandet och att koppla ihop dem med klimatet och samhällsekonomin”.

Nomineringen av Thand Ringqvist är därmed en fullständig repudiation av 2023 års val. Partiet medger i praktiken att man valde fel ledare (Demirok) och fel typ av ledare (den kompromissökande ”lagspelaren”). Efter Demiroks misslyckande och Hatts kollaps har partiet landat i att räddningen är ideologisk tydlighet och en stenhård marknadsliberal profil – precis den profil man 2023 valde bort.

Den ideologiska kompassen: Marknadsliberalism som lösning

Elisabeth Thand Ringqvists ”idé om hur” är tydlig, kompromisslös och konsekvent marknadsliberal.

En ”näringslivspräglad” politik

Hennes politik, som hon formulerat som näringspolitisk talesperson, fokuserar på ”reformer för tillväxt i hela landet”. Detta inkluderar en ”översyn av inkomstbeskattningen”, sänkta arbetsgivaravgifter, förstärkt jobbskatteavdrag och en omstyrd arbetsmarknadspolitik.

Hon ser ”regelförenklande” som centralt och har drivit på för att bryta ”tillståndsstopp” för företag, bland annat genom att kräva en ”tillståndsberedning” för att snabba på processer för industrins gröna omställning.

Striden om friskolan: Obeveklig marknadstro

Den tydligaste ideologiska skiljelinjen syns i skolpolitiken. Muharrem Demirok hade gjort en symbolisk förflyttning och öppnat för att ”stoppa vinst i friskolor som brister i kvalitet”.

Thand Ringqvist ”dömer ut Centerns nya skolpolitik”. Hon är glasklar: hon vill ”inte se några begränsningar vad gäller vinstutdelningar i friskolor”. Hon ser Demiroks linje som ett sluttande plan och varnar: ”Om privat vård inte fungerar ska man inte få göra vinst där på heller?”. Hennes lösning är istället ”det marknadsekonomiska sättet att reglera”.

Klimat och Energi: Grön tillväxt och kärnkraft

Thand Ringqvist ser klimatkrisen som ”existentiell”, men lösningen är inte avkall. Lösningen är ”grön tillväxt”. I en motion beskrivs klimatomställningen som en enorm möjlighet för ”jobb, tillväxt och affärsmöjligheter”. Hon har lagt fram en ”krisplan för att rädda klimatomställningen och elektrifieringen” och, som nämnts, krävt snabbare tillstånd för ny energiproduktion.

Här inkluderar hon även kärnkraften. Hon har öppet argumenterat för att partiet måste ”släppa kärnkraftsmotståndet” och vill gå längre än partiets tidigare linje.

EU och EMU: Ja till Euron

Även i EU-frågan driver hon en tydlig linje. Hon vill ”gå längre” gällande EMU och har tagit ställning för att Sverige bör utreda och på sikt införa euron, med argumentet att det handlar om ”hur väl vår ekonomi och integration i EU ska fungera”.

Hennes politiska profil är exceptionellt sammanhållen: pro-marknad i skolan, pro-näringsliv i ekonomin, pro-teknik i klimatfrågan och pro-integration i EU. Det är en profil som liknar en Timbro-rapport mer än en traditionell, socialliberal centerpartist.

Detta är en högriskstrategi. Partiet nominerar en ideologisk purist med en tydlig Stockholms- och näringslivsprofil för att leda ett parti vars traditionella väljarbas finns på landsbygden. Gambiten är att hennes tydlighet ska locka urbana liberaler och företagare i högre grad än vad hennes ideologi riskerar att stöta bort den traditionella, mer pragmatiska, landsbygdsbasen.

En ledare för en ny tid eller en sista strid?

Elisabeth Thand Ringqvist står inför tre monumentala utmaningar. Hennes framgång eller misslyckande kommer att avgöra Centerpartiets öde.

1. Att läka ett traumatiserat parti: Det omedelbara uppdraget är internt. Partiet har genomlidit tre bittra ledarbyten och en plågsam avgång på grund av hat och hot. Organisationen är demoraliserad. Frågan är om Thand Ringqvist, som 2023 profilerade sig som en kompromisslös ideolog istället för en ”lagspelare”, är rätt person att läka och ena organisationen.

2. Att trotsa den politiska giftbägaren: Det ”tuffa och polariserade klimat” som fick Anna-Karin Hatt att avgå har inte försvunnit. Thand Ringqvist kommer att möta exakt samma yttre press. Här finns en central paradox: partiet har uppenbarligen diagnostiserat att politiken (”Hatt-linjen”) var rätt, men att personen (Hatt) inte var tillräckligt uthållig för den giftiga miljön. Man ersätter henne därför med en person som ses som en ideologiskt identisk, men personligt tuffare, version. Thand Ringqvists första uppdrag är att bevisa att hon, till skillnad från sin föregångare, kan stå pall.

3. Att rädda partiet kvar i riksdagen: Den yttersta utmaningen är valet 2026. Partiet har under lång tid legat farligt nära fyraprocentsspärren. Thand Ringqvist får mindre än ett år på sig att vända opinionen. Hon måste göra detta med en kompromisslös marknadsliberal agenda som partimedlemmarna själva ”valde bort” så sent som 2023.

Nomineringen av Elisabeth Thand Ringqvist är Centerpartiets slutgiltiga val av väg. Efter att ha prövat den kompromissökande ”lagspelaren” (Demirok) och misslyckats, och efter att ha sett den mer erfarna ”förvaltaren” (Hatt) knäckas, satsar partiet nu allt på den ideologiska puristen. Valberedningen presenterar inte en samlande kompromiss, utan en stridbar visionär. Thand Ringqvist har fått sin revansch och sin ”idé om hur”. Hennes framgång att implementera den kommer att avgöra om Centerpartiet överlever som riksdagsparti 2026.

Fast knapp