Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik har rasat till de lägsta nivåerna som någonsin uppmätts i PISA-mätningens historia. Samtidigt som naturvetenskapen håller ställningarna, innebär det breda kunskapstappet att Sverige har förlorat sitt tidigare försprång och nu presterar i nivå med OECD-genomsnittet. Nu rullas omfattande reformer ut för att vända utvecklingen genom en återgång till tryckta böcker, skärpt studiero och tydligare fokus på grundläggande färdigheter.

Var tredje elev missar basnivån

Nedgången i PISA 2025 är både djup och bred. Jämfört med mätningen 2022 faller Sveriges resultat i läsförståelse med 21 poäng (till 466 poäng) och i matematik med 18 poäng (till 464 poäng). Enligt OECD motsvarar ett sådant poängtapp förlusten av ungefär ett helt läsårs kunskapsinhämtning. I naturvetenskap är läget mer stabilt på 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från 2022.

Utvecklingen delas med övriga Norden och en majoritet av OECD-länderna, men konsekvenserna för svensk del är allvarliga:

• Var tredje elev underkänd: Andelen elever som inte når upp till grundläggande kunskaper (nivå 2) har ökat kraftigt – till 31 procent i läsförståelse och 34 procent i matematik. Dessa elever saknar de basfärdigheter som krävs för ett aktivt deltagande i samhälls- och arbetsliv.
• Tapp bland studievana: Tidigare har kunskapsklyftorna framför allt drabbat socioekonomiskt utsatta grupper. I PISA 2025 backar även elever från resursstarka och studievana hem markant i samtliga ämnen.
• Tydliga könsskillnader: Flickor utklassar pojkarna i läsförståelse med en marginal på hela 41 poäng, medan prestationerna i matematik är jämna.

Skärmar, motivation och läskris bakom fallet

Varken Skolverket eller OECD pekar ut en enskild orsak till raset. I stället samverkar flera faktorer:

• Digital distraktion och bristande studiero: Svenska klassrum har sämre studiero än OECD-snittet. En av tre elever uppger att de distraheras av mobiltelefoner, sociala medier och datorer under lektionstid. Detta sker trots en paradox: svenska elever trivs, har hög närvaro och känner sig tryggare i skolan än genomsnittet i OECD.
• Eroderade läsvanor: Den digitala underhållningskulturen har trängt undan djupläsning av böcker och längre texter, både i skolan och på fritiden. När läsförståelsen sviktar dras även förmågan i matematik och naturvetenskap med i fallet.
• Minskad uthållighet och provmotivation: Eleverna uppvisar svårigheter att behålla fokus vid mer texttunga, flerstegsbaserade problemlösningsuppgifter. Självskattningar visar också att elevernas motivation att anstränga sig på prov som inte påverkar betygen har minskat över tid.
• Pandemins långtidseffekter: Kunskapsluckor och förändrade studievanor från pandemiåren har inte hämtats in, utan har i stället ackumulerats i takt med att kraven i högstadiet ökat.

Omfattande motdrag: Så ska trenden brytas

För att möta kunskapskrisen har regeringen och Skolverket sjösatt ett omfattande reformpaket:

• Återgång till läroböcker och bemannade skolbibliotek: Genom lagändringar har elevernas rätt till tryckta läroböcker stärkts, uppbackat av över en halv miljard kronor årligen i statsbidrag för inköp av läromedel. Därtill har lagkrav på bemannade skolbibliotek införts och förskolans läroplan reviderats för att prioritera analoga miljöer och högläsning.
• Nya kunskapsfokuserade läroplaner: Nya läroplaner tas fram för att träda i kraft 2028. De ska rensa bort diffusa bedömningsmål och i stället sätta faktakunskaper, lärarens ledarskap samt grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna i centrum.
• Stödundervisning ersätter ”extra anpassningar”: Det kritiserade systemet med extra anpassningar i ordinarie klassrum avskaffas. I stället införs formell stödundervisning i svenska och matematik samt enklare regler för att sätta in stöd i mindre undervisningsgrupper i god tid.
• Mobilförbud och stärkt studiero: Obligatoriskt mobilförbud under hela skoldagen införs, parallellt med statsbidrag för läraravlastande personal som kan upprätthålla ordning och trygghet i skolmiljön.
• Reformering av betygssystemet: Det hårt kritiserade F-betyget planeras att slopas och ersättas av en tiogradig betygsskala, med mer sammantagna bedömningar och koppling till digitala nationella prov för att stävja betygsinflation.

Att återupprätta den kognitiva uthålligheten, studieron och textkulturen i skolan blir nu den avgörande prövningen för om Sverige ska lyckas vända kurvorna inför kommande mätningar.