Natten till lördagen skakades omvärlden av nyheten att USA genomfört en omfattande militär operation mot Venezuelas huvudstad Caracas. I en aktion som saknar motstycke i modern tid har president Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores förts bort av amerikanska specialförband. Handlingen beskrivs av bedömare som en drastisk upptrappning där USA anses ha passerat tidigare diplomatiska och folkrättsliga gränser.
Det var under de tidiga morgontimmarna svensk tid som rapporter började strömma in om kraftiga explosioner i centrala Caracas. Vad som initialt troddes vara ett kuppförsök inifrån militären visade sig snabbt vara en koordinerad amerikansk insats, beordrad av president Donald Trump. Målet var tydligt: att gripa Venezuelas statschef.
En nattlig operation som skakar omvärlden
Enligt uppgifter från amerikanska myndigheter genomfördes operationen som ett led i kampen mot internationell narkotikahandel, där Maduro under lång tid har varit anklagad av USA. Men tillvägagångssättet – att bomba mål i en suverän stats huvudstad och fysiskt föra bort landets sittande president och första dam – markerar ett tydligt avsteg från normal statspraxis.
Bilder från Caracas visar rökpelare över presidentpalatset Miraflores och förvirring på gatorna. Att en stormakt går in i ett annat land och griper dess ledare på detta sätt drar tankarna till invasionen av Panama 1989, men bedömare menar att insatsen mot Venezuela är betydligt mer riskfylld och kontroversiell givet det nuvarande geopolitiska läget.
FIFA:s utmärkelse möter hård kritik
Attacken har även kastat nytt ljus över den utmärkelse, av många kallat ett ”fredspris”, som FIFA nyligen tilldelade Donald Trump inför det kommande världsmästerskapet i fotboll 2026. Att det internationella fotbollsförbundet valt att hylla den amerikanske presidenten som en global fredsmäklare och enande kraft ifrågasätts nu skarpt.
Kritiker menar att nattens militära aggression visar hur felbedömt FIFA:s beslut var. Att tilldela en fredsutmärkelse till en ledare som kort därefter beordrar bombningar av en huvudstad och kidnappning av en statschef beskrivs av flera analytiker som ett patetiskt försök till politiskt fjäsk som nu slagit tillbaka mot fotbollsförbundets trovärdighet.
Folkrätten och den diplomatiska immuniteten
Kritiken från det politiska samfundet har inte heller låtit vänta på sig. Flera länder i Latinamerika och representanter inom FN har uttryckt djup oro över att USA:s handlande sätter suveränitetsprincipen ur spel. Enligt internationell lag och sedvanerätt åtnjuter en sittande statschef immunitet, vilket innebär att de inte kan gripas av en annan stat.
Genom att runda dessa principer och agera unilateralt anses Trump-administrationen ha klivit över en gräns som kan få långtgående konsekvenser för internationella relationer.
Ovisst läge för Venezuela och omvärlden
Situationen i Venezuela är nu akut osäker. Med landets ledning bortförd och delar av infrastrukturen utslagen finns en överhängande risk för inbördeskrig och en förvärrad humanitär katastrof. För omvärlden innebär attacken också en osäkerhet kring oljepriser och stabiliteten i hela regionen.
Medan USA hävdar att insatsen var nödvändig för att skydda amerikanska medborgare från narkotikaterrorism, kvarstår faktum att natten till den 3 januari 2026 kommer att gå till historien som dygnet då spelreglerna för internationell politik ritades om med våld.
Valfritt belopp
