En oberoende utredning av trafikstoppet på E22 som inträffade 3-5 januari 2024 har nu publicerats. Rapporten utreder händelseförloppet under den allvarlig situation som utspelade sig på E22, där en kombination av övergivna fordon, brist på övervakning och en svår vädersituation skapade en kritisk händelse som krävde omedelbar uppmärksamhet från flera myndigheter. Denna artikel kommer att utforska rapportens detaljer, de utmaningar som räddningstjänsten och Trafikverket stod inför, och de rekommendationer som framkommit för att förbättra framtida krishantering och samverkan mellan olika aktörer. I artikeln sammanställer vi hur de olika aktörerna agerad i sin roll under krissituationen.
Trafikverkets roll
Trafikverkets roll under händelsen på E22 var flerfaldig och central för hanteringen av trafiksituationen. De ansvarade för att informera allmänheten om trafikhändelsen och skickade ut entreprenörer för att hantera väghållningen. Dessa entreprenörer hade i uppdrag att sköta snöröjning, halkbekämpning och annat underhåll av vägnätet. Trafikverket hade det övergripande ansvaret för kvaliteten på dessa tjänster.
Under krisen på E22 var Trafikverkets Trafikledningscentral (TC), under ledning av en regional operativ ledare (ROL), ansvarig för att övervaka trafiken och säkerställa hög kvalitet på trafikinformationen. De arbetade med att ge prognoser för när vägen kunde öppnas igen och beställde in bärgare via SOS International. Trots efterfrågan på en ledningsperson från Trafikverket till samverkanscentralen i Hörby, beslutades det att ledningen skulle skötas via ROL på TC i Malmö.
Det framgår att Trafikverket hade en viktig roll i att skapa en lägesbild och att deras regionala tjänsteman i beredskap (regional TiB) var ansvarig för att tillhandahålla information om större olyckor och krisberedskapsfrågor. Dock verkar det som att det fanns en viss fördröjning i att eskalera hanteringen av händelsen och att det fanns utmaningar i att skapa en tydlig lägesbild, vilket påverkade samverkan och samordningen av insatsen.
Trafikverket hade enligt ansvarsprincipen ansvaret att leda och samordna krishanteringen på E22, men det verkar som att det fanns viss oklarhet kring ansvar och ledningsförhållanden under händelsen. Detta understryker vikten av tydlig kommunikation och samverkan mellan olika aktörer i en krissituation.
Svevias roll
Svevia verkar ha spelat en viktig roll i hanteringen av trafikstoppet på E22 den 3 januari. De skickade lägesrapporter till Trafikverket och vidtog åtgärder för att hantera situationen, som att omdirigera plogbilar och försöka hålla vägarna öppna trots svåra väderförhållanden. Svevia kommunicerade också med Trafikverkets ledningscentral och arbetade för att lösa problemet med stillastående lastbilar och plogbilar som hade svårt att ta sig fram.
Det är tydligt att Svevia hade en aktiv roll i att försöka hantera trafiksituationen och arbetade nära med Trafikverket för att uppdatera dem om läget och koordinera insatserna på plats. De var en del av den samverkan som krävdes för att hantera den extraordinära händelsen på E22 och strävade efter att säkerställa att vägarna kunde hållas öppna och säkra för trafikanterna.
Polisens roll
Polisens roll under händelsen var flerfaldig och av stor vikt för hanteringen av trafikstoppet på E22. Initialt fokuserade polisen på att säkerställa att ingen person var skadad eller i akut nöd. Därefter stängde de av påfartsvägar och arbetade med att dirigera om trafiken i väntan på bärgare. Polisen hade även en viktig roll i att kommunicera med Trafikverket och andra aktörer för att koordinera insatserna.
Under insatsen bistod polisen räddningstjänsten med evakueringsarbetet och hanterade vägavspärrningar, vilka senare övertogs av Trafikverkets TMA-bilar. Polisen uppdaterade också allmänheten via sin hemsida och bistod med att stödja evakueringsinsatsen.
Efter att evakueringsinsatsen var slutförd, fokuserade polisen på att säkerställa bevakningen av de bärgade fordonen, vilket de till slut hanterade själva då inget vaktbolag kunde ta på sig uppgiften. Polisens arbete under händelsen var avgörande för att hantera situationen och säkerställa säkerheten för alla inblandade. Samarbetet mellan polisen, räddningstjänsten och Försvarsmakten var mycket gott och bidrog till en effektiv hantering av händelsen.
Region Skånes roll
Region Skånes roll under händelsen med trafikstoppet på E22 var att leda den egna verksamheten vid krishantering på lokal nivå och att samverka med övriga aktörer inom regionen. Detta innebar att de arbetade tillsammans med kommuner och andra inblandade organisationer för att koordinera krishanteringsåtgärder och informera allmänheten.
Kommunernas roll
Kommunernas roll under händelsen, som trafikstoppet på E22, är av stor vikt. De ansvarar för att leda den egna verksamheten vid krishantering på lokal nivå och måste samverka med andra aktörer inom regionen. I det specifika fallet med E22, handlade kommunernas roll om att samordna krishanteringsåtgärder och informera allmänheten. Till exempel, Hörby Kommun öppnade en evakueringslokal och tillhandahöll mat, vatten och sovplatser för de evakuerade. De bemannade även lokalerna och skapade ett kontaktcenter med en POSOM-grupp för att ge stöd. Kommunen deltog också i samverkanskonferenser för att samordna insatserna med andra aktörer.
Det är tydligt att kommunernas engagemang och snabba agerande är avgörande för att hantera sådana situationer effektivt. De måste vara väl förberedda för att kunna erbjuda omedelbar hjälp och stöd till de drabbade, samt ha en klar kommunikationsstrategi för att hålla allmänheten informerad. Kommunernas förmåga att samarbeta och kommunicera effektivt är nyckeln till en framgångsrik hantering av kriser på lokal nivå.
Räddningstjänstens roll
Räddningstjänstens roll under händelsen med trafikstoppet på E22 var att samordna bandvagnsresurserna. De deltog i en samverkanskonferens som kallades ihop för att hantera situationen och skapa en gemensam lägesbild. Räddningstjänsten bedömde inte situationen som en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), utan deras uppgift var att bistå Trafikverket med evakueringen av personer i fordonen på E22. Det fanns initialt en osäkerhet kring vem som skulle leda insatsen, men räddningstjänsten klargjorde att de skulle ansvara för att samordna bandvagnsresurserna för att stödja insatsen på E22.
Försvarsmaktens roll
Försvarsmaktens roll vid händelsen var att bistå räddningstjänsten i deras arbete. De förberedde sig genom att kontakta hemvärnsbataljoner och förväntade sig en formell stödbegäran för att stödja evakueringsinsatsen på E22. När stödbegäran inkom, beordrades bandvagnar till platsen. En militär insatschef (MIC) ansvarade för ledningen av Försvarsmaktens resurser och tog kontakt med räddningstjänstens vakthavande befäl för att få uppgifter på plats.
Under den 3:e och 4:e januari evakuerade Försvarsmakten personer, räknade fordon som satt fast, klippte vajerräcken och skottade loss fordon. De frågade upprepade gånger om hur länge insatsen skulle pågå och vad behovet av bandvagnar var förväntat att vara. När evakueringsinsatsen avslutades, ville räddningstjänsten överlåta samordningsansvaret, men Försvarsmakten fick inga nya uppgifter och fortsatte att koordineras av räddningstjänsten.
Den 4:e januari på kvällen och natten fortsatte Försvarsmakten att koordineras av räddningstjänsten från Hörby. När räddningstjänsten avvecklade sina samordningsstaber, meddelade Försvarsmakten att deras stödinsats var avslutad och de lämnade platsen. Den 5:e januari deltog Försvarsmakten i ett samverkansmöte för att säkerställa att det inte fanns ytterligare behov av deras resurser.
Försvarsmakten bidrog med stora insatser till evakueringsinsatsen och deras personal agerade utifrån en tydlig befälsordning och var självgående när de fått ett uppdrag. Dock var de beroende av att kontinuerligt få nya direktiv när en uppgift utförts, vilket ställde krav på tydlig ledning och en gemensam inriktning från samverkande aktörer. Samarbetet mellan räddningstjänsten, Polisen och Försvarsmakten uppfattades som mycket gott under hela insatsen.
Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsens roll under händelsen med trafikstoppet på E22 var att agera som en samordnare och stödja de lokala aktörerna i deras krishantering. De hade upprättat en krisledningsorganisation redan den 3 januari för att hantera risken för översvämningar i Skåne län, men till följd av händelseutvecklingen vid E22 utökades deras ansvar till att även omfatta samverkan kring detta trafikstopp. Länsstyrelsen arbetade med att skapa regionala lägesbilder, samverka med regionala och lokala aktörer, och analysera händelseutvecklingen. Från eftermiddagen den 4 januari kunde de fokusera helt på hanteringen av trafikstoppet på E22, då risken för översvämningar till stor del var hanterad.
Lärdom från händelsen
En viktig lärdom som kan dras från händelsen är betydelsen av att snabbt kunna omvärdera och omkategorisera händelser när nya uppgifter framkommer. Detta är särskilt viktigt när en händelse som initialt verkar vara av mindre dignitet eskalerar och kräver mer omfattande insatser. Det understryker behovet av flexibla system och rutiner som tillåter en snabb omprövning och anpassning av resurser.
En annan lärdom är vikten av samverkan och kommunikation mellan olika aktörer. För att effektivt hantera en händelse är det avgörande att alla inblandade parter har en gemensam förståelse för situationen och kan dela information på ett smidigt sätt. Detta kan förbättras genom att etablera tydliga kommunikationskanaler och förutbestämda rutiner för informationsutbyte.
Slutligen pekar utredningen på behovet av att förbättra förmågan att skapa gemensamma lägesbilder. En tydlig och delad lägesbild är grundläggande för att kunna fatta välgrundade beslut och koordinera insatser på ett effektivt sätt.
Vad kommer att göras nu?
Arbetet med förbättringar inom krisberedskap och hantering av samhällsstörningar i Skåne verkar fortsätta med fokus på flera nyckelområden:
- Digitala stödsystem: Det finns en pågående utredning om behovet av digitala stödsystem för att stödja kommunikation och sammanställning av lägesbilder. Ett sådant system skulle kunna underlätta effektiv kommunikation och samordning mellan olika aktörer.
- Samverkansträning: Det rekommenderas att träna aktörernas förmåga att samverka vid samhällsstörningar. Detta kan inkludera gemensamma utbildningar och övningar på regional nivå.
- Krisberedskapsorganisationer: En genomlysning av aktörernas krisberedskapsorganisationer föreslås för att identifiera och åtgärda eventuella svagheter och brister.
- Lägesbilder och kommunikation: Det betonas vikten av att stärka förmågan att skapa aktuella lägesbilder och utveckla en gemensam plan för kriskommunikation till allmänheten.
- Samverkan och ledning: Förbättringar i samverkan och ledning rekommenderas, inklusive stärkt aktörsgemensamma ledningsmetoder och ökad förståelse för andra aktörers ansvar och behov.
Det är viktigt att notera att dessa rekommendationer är en del av en större process för att stärka den regionala krisberedskapen och att det kan krävas ytterligare utredningar och åtgärder för att fullt ut implementera dessa förbättringar.
Förklaringar
LSO står för Lagen om Skydd mot Olyckor. Det är en svensk lag som sätter ramar för samhällets ansvar vid förebyggande och hantering av olyckor. Syftet med lagen är att skydda människor, egendom och miljö från olyckor samt att begränsa skador och lidande vid inträffade händelser. LSO ger räddningstjänsten det övergripande ansvaret för att hantera och samordna räddningsinsatser vid olyckor och katastrofer.
MIC står för militär insatschef.
POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande och är en frivilligorganisation som stöttar drabbade och anhöriga vid olyckor och katastrofer. Organisationen spelar en viktig roll i att erbjuda stöd och hjälp till de som påverkats av traumatiska händelser, och deras arbete är en ovärderlig del av krishanteringsprocessen.
ROL står för regional operativ ledare.
TC står för Trafikverkets Trafikledningscentral.
TiB står för tjänsteman i beredskap.
TMA står för Truck Mounted Attenuator, även kallat “TMA-bil”, är ett påkörningsskydd som används vid framför allt vägarbeten. Skyddet består av ett deformationsblock med tillhörande ljustavla som monteras baktill på ett arbetsfordon eller vanligare på en lastbil. TMA-bilen står uppställt vid ett kortare fast vägarbete som till exempel bärgning och servisarbete för att ge skydd åt de som utför arbete på vägen samt att skydda passerande trafikanter. TMA används också vid räddningsinsatser vid till exempel trafikolyckor.
Rapporten som är källan till vår analys finns i sin helhet här: Oberoende Utredning av Trafikstoppet på E22 3-5 januari 2024 Händelseutredning 2024-03-25
Vi har använt AI för att analysera rapporten.
Valfritt belopp
