Socialstyrelsens årliga rikstäckande undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” för 2026 visar en tydligt tudelad bild av äldreomsorgen i Helsingborg. Årets resultat innebär ett markant lyft för stadens särskilda boenden, som återhämtar sig kraftigt och når riksgenomsnittet. Samtidigt dras helhetsbetyget för hemvården ner, där kundnöjdheten backar något och placerar staden under det nationella genomsnittet.

Vårdboenden vände trenden – full pott för Borgvalla

För stadens särskilda boenden uppgår den sammantagna nöjdheten under 2026 till 80 procent, vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med 2025 års resultat på 74 procent. Därmed är Helsingborg åter i nivå med snittet för hela riket, som också uppgår till 80 procent.

Resultaten visar på flera framgångsrika enheter inom kommunen:

• Borgvalla: Nådde ett hundraprocentigt resultat med full pott (100 %) från sina hyresgäster.
• Murteglet: Noterar en mycket hög nöjdhet på 90 procent.
• Tuvehagen: Uppvisar en nöjdhet på 90 procent.
• Fullriggaren: Landar på 89 procent i kundnöjdhet.

Utöver den generella nöjdheten pekar undersökningen på positiva framsteg gällande personalens närvaro och bemötande. Hela 94 procent av hyresgästerna anger att de är nöjda med personalens bemötande. Dessutom har andelen äldre som upplever att personalen har tillräckligt med tid ökat med sju procentenheter, från 65 procent år 2025 till 72 procent år 2026. Svarsfrekvensen för vårdboendena i Helsingborg var 42 procent, vilket är en minskning från 47 procent förra året.

Utmaningar inom hemvården – ligger under riksgenomsnittet

I kontrast till vårdboendenas positiva resultat uppvisar hemvården och hemservicen i Helsingborg en minskande kundnöjdhet. Den totala nöjdheten backade med en procentenhet till 81 procent år 2026, jämfört med 82 procent år 2025. Det placerar Helsingborg under riksgenomsnittet för hemvård, som ligger på 87 procent.

Trots det lägre totalbetyget finns det enskilda hemvårdsenheter i kommunen som presterar starkt:

• VOF Hemservice: Redovisar en nöjdhet på 93 procent.
• Centrum 1: Landar på 88 procent nöjdhet.
• Syd 1: Uppnår 88 procent nöjdhet.
• Centrum 2: Redovisar en nöjdhet på 87 procent.

Precis som på vårdboendena är bemötandet inom hemvården i toppklass: totalt 94 procent av hemvårdskunderna är nöjda med personalens bemötande. Svarsfrekvensen bland hemvårdskunderna ökade med fyra procentenheter till 52 procent, jämfört med 48 procent år 2025.

Analys av klyftan mellan boendeformerna

Kontrasten mellan utvecklingen på vårdboendena och inom hemvården belyser viktiga skillnader i omsorgens förutsättningar. På ett särskilt boende finns en fast struktur där personalen finns tillgänglig dygnet runt, vilket ger större möjligheter till kontinuitet och utrymme för tid med den enskilde hyresgästen. Den ökande upplevelsen av att personalen har tillräckligt med tid på vårdboendena har varit en nyckelfaktor för det kraftiga nöjdhetslyftet.

Inom hemvården ställs organisationen inför mer komplexa utmaningar gällande schemaläggning, kontinuitet bland personalen och restider mellan olika hem. Även om bemötandet uppskattas lika högt överallt, påverkas helhetsupplevelsen i hemmiljön av hur väl planeringen fungerar kring insatserna.

Annika Andersson, omsorgsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs stad, framhåller både stolthet och förbättringsbehov:

”Det är väldigt glädjande med så fina siffror för stadens vårdboenden. Detta är en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Inom hemvården är vi däremot inte nöjda med resultatet. Vi ligger under riksgenomsnittet och behöver förstå vad som ligger bakom skillnaderna. Undersökningen är ett viktigt underlag för vårt fortsatta förbättringsarbete.”

Bakgrund till undersökningen

Socialstyrelsen har sedan 2013 i uppdrag att årligen kartlägga de äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och på särskilda boenden genom undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”. Samtliga personer som är 65 år eller äldre och som den 31 december 2025 hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende fick möjlighet att besvara årets enkät. Undersökningen exkluderar personer som enbart haft beslut om matdistribution, trygghetslarm eller korttidsboende.

Syftet med kartläggningen är att ge en tydlig bild av hur äldre uppfattar sin vård och omsorg samt att följa utvecklingen gällande självskattad hälsa, trygghet och socialt stöd.