Blandad bild av miljöläget som har planat ut i Skåne

Den senaste årliga uppföljningen av miljömålen i Skåne visar en tydlig dubbelhet. Medan det övergripande läget är allvarligt och inga av de regionala miljömålen bedöms nås till år 2030, sker samtidigt viktiga framsteg på lokal nivå. Rapporten från Länsstyrelsen Skåne och Skogsstyrelsen pekar på att kommunernas arbete med våtmarker och stadsplanering nu börjar ge mätbara resultat, trots att klimatarbetet i stort tappar fart.

Klimatarbetet och havet under press

Utmaningarna är fortfarande omfattande för Skånes miljö. Trots att utsläppen av växthusgaser har minskat med nästan hälften sedan 1990, har takten bromsat in kraftigt de senaste åren. Transportsektorns utsläppskurva har planat ut, vilket gör att målet om en fossilfri fordonsflotta och kraftigt minskade utsläpp till 2030 ser allt svårare ut att nå.

Även vattenmiljön är fortsatt ansträngd. Övergödningen är ett av länets största problem, där näringsläckage påverkar både sjöar och hav negativt. Torskbeståndet i Östersjön är nära kollaps och inga av Skånes ytvattenförekomster uppnår god kemisk status, ofta på grund av långlivade ämnen som PFAS och kvicksilver. För den biologiska mångfalden är trenden negativ, där exploatering och invasiva arter tränger undan den inhemska floran och faunan.

Våtmarker och stadsplanering visar vägen

Mitt i de tunga beskedet finns dock tydliga tecken på att rätt åtgärder ger effekt. För två av miljömålen, ”Myllrande våtmarker” och ”God bebyggd miljö”, bedöms utvecklingen nu vara positiv. Det omfattande arbetet med att restaurera och anlägga nya våtmarker har burit frukt. Dessa insatser gynnar inte bara djur- och växtlivet utan fungerar även som skydd mot översvämningar och torka.

Kommunernas arbete med den bebyggda miljön lyfts också fram som ett föredöme. Skånes städer och tätorter blir allt bättre på att integrera grönska och klimatanpassning i planeringen, vilket skapar trevligare och säkrare livsmiljöer för invånarna.

Kommunala initiativ gör skillnad

Rapporten lyfter fram flera konkreta exempel där lokala satsningar bidrar till den positiva delutvecklingen. Det handlar ofta om projekt som kombinerar nytta för människan med nytta för naturen:

• Vellinge har satsat på att skapa nya grönstråk, såsom Gessiestråket, för att främja både rekreation och biologisk mångfald. Kommunen arbetar även aktivt med läplanteringar i odlingslandskapet och skötsel av ängsmarker för att gynna pollinatörer.
• Trelleborg arbetar med att klimatanpassa stadsmiljön genom trädplanteringar som ger skugga på exempelvis skolgårdar, vilket skyddar mot värmeböljor.
• Lomma har i sin långsiktiga planering inkluderat reträttvägar för strandängar, en strategi för att möta stigande havsnivåer utan att förlora värdefull natur.

Sammanfattningsvis visar årets uppföljning att Skåne står inför stora utmaningar för att vända de negativa trenderna kring klimat och hav. Samtidigt bevisar framgångarna inom våtmarksarbete och stadsplanering att det med rätt resurser och beslutsamhet går att skapa en positiv förändring.

Källa: Regional årlig uppföljning av miljömålen, Skåne 2025 (Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen)