Natten till söndag är det återigen dags att vrida tillbaka klockvisarna en timme. För många innebär det en välkommen extra timmes sömn, men också starten på mörkare höstkvällar. Men vad är det egentligen för tid vi går över till, och varför fortsätter vi ställa om klockan år efter år trots löften om motsatsen?

Det finns inget som heter ”vintertid”

I folkmun talar vi ofta om att vi går över till ”vintertid”. Ur ett författningsmässigt perspektiv existerar dock inte det begreppet. I svensk lag finns det bara två officiella termer: normaltid och sommartid.

Svensk normaltid (UTC+1) är landets astronomiska grundtid, anpassad efter vår geografiska placering och solens gång. Sommartiden är i stället ett tillfälligt undantag som infördes permanent 1980 för att spara energi – ett argument som modern forskning visar har spelat ut sin roll. Det vi gör på söndag är alltså helt enkelt att återgå till vår ordinarie normaltid.

Så ställer du om klockan

Själva omställningen sker natten mot söndag den sista söndagen i oktober.

• Tidpunkt: När klockan slår 03.00 på natten flyttas den tillbaka en timme till 02.00.
• Minnesregel: En klassisk minnesregel är att man ställer ”fram” utemöblerna på våren (framåt) och ställer ”tillbaka” dem på hösten (bakåt).

De flesta moderna mobiler, datorer och smartklockor ställer om sig automatiskt, men manuella väggur, bilklockor och mikrovågsugnar behöver fortfarande ställas om för hand.

Hur går det med EU:s beslut att avskaffa omställningen?

Många undrar varför vi fortfarande behöver ställa om klockan när det pratats om att avskaffa systemet i flera år.

Historien tog fart 2018 när EU-kommissionen genomförde en omfattande enkät där 84 procent av 4,5 miljoner svarande européer uppgav att de ville slopa klockomställningen. Europaparlamentet röstade också ja till förslaget i mars 2019.

Trots detta har processen kört fast i Ministerrådet (där medlemsländernas regeringar sitter). Huvudorsakerna till låsningen är:

1. Rädsla för ett tidszonslapptäcke: Om varje land fritt får välja permanent sommartid eller permanent normaltid finns det en stor risk att grannländer väljer olika tidszoner. Det skulle skapa betydande problem för gränsöverskridande handel, transport och resor.
2. Krav på fördjupade analyser: Flera medlemsstater har krävt mer ingående konsekvensanalyser kring hur förändringen påverkar folkhälsa, ekonomi och energimarknader innan ett bindande beslut fattas.

Vad händer nu?

Frågan har nyligen fått förnyad energi på EU-nivå, där initiativ tagits för att uppmuntra medlemsländerna att nå en samordnad lösning. Men tills Ministerrådet fattar ett formellt beslut fortsätter de nuvarande reglerna att gälla. Det innebär att vi tills vidare kommer att ställa fram klockan i mars och tillbaka till normaltid i oktober.