Del 3: Proppen i spåret – klarar Skåne trycket när Fehmarn Bält öppnar?

Publicerad:

4 min

När den fasta Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland står klar runt 2030 kortas restiden mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten dramatiskt för både tåg- och vägtrafik. Samtidigt visar färska prognoser och kapacitetsstudier att Skåne riskerar att bli en allvarlig flaskhals i det nordeuropeiska transportsystemet. Godstågstrafiken genom regionen förväntas öka kraftigt, men den skånska infrastrukturen hänger i dagsläget inte med i utvecklingstakten – vilket skapar akut oro för såväl lokala pendlare som godstransporter och klimatmål.

Ökad godstrafik hotar väg- och järnvägsnätet

Fehmarn Bält-förbindelsen har potential att bli en stark motor för hållbara transporter och gränsöverskridande ekonomisk tillväxt. Paradoxalt nog är det inte själva Öresundsbron som utgör det största problemet. Trafikverkets senaste utredningar slår fast att brons kapacitet räcker förbi år 2050 – i stället är det anslutande väg- och järnvägar på den skånska landsidan som utgör den begränsande ”proppen”.

Kapacitetsbrister och befintliga flaskhalsar i det skånska järnvägssystemet riskerar att tvinga ut stora godsvolymer på vägarna istället för på spåren.

Jan Juul Christensen, verkställande direktör för Greater Copenhagen, understryker att de potentiella tids- och miljövinster som den nya förbindelsen innebär riskerar att gå förlorade om inte nödvändiga anslutningsinvesteringar genomförs i tid. Analyser från Greater Copenhagen visar att lastbilstrafiken på svenska och danska vägar kan komma att öka med upp till 120 procent om järnvägen inte byggs ut i takt med efterfrågan. En sådan utveckling skulle innebära kraftigt ökad trängsel på skånska pulsådrar som E6 och E22, förhöjda koldioxidutsläpp samt omfattande slitage på vägnätet.

Miljardsatsningar täcker inte behoven – oro för Pågatågen

För att lindra kapacitetsbristen har regeringen och Trafikverket tillskjutit ett delanslag på 3,3 miljarder kronor till utbyggnaden av två nya spår på sträckan Lund–Hässleholm i närtid. Satsningen är ett efterlängtat steg för att påbörja utbyggnaden på Södra stambanan, men regionala företrädare varnar för att medlen långtifrån täcker den faktiska totalkostnaden – beräknad till runt 32 miljarder – eller det akuta kapacitetsbehovet när Fehmarn Bält öppnar.

Södra stambanan utgör redan i dag Sydsveriges enskilt mest belastade flaskhals. Den höga belastningen riskerar att slå direkt mot den regionala persontrafiken och Pågatågen. När begränsat spårutrymme måste prioriteras för ökande volymer av internationell godstrafik från kontinenten ställs skånska pendlare inför en vardag präglad av ökad risk för tågförseningar, reducerade turtätheter och inställda avgångar.

Skjuten utbyggnad skapar akut flaskhals vid Helsingborg

En annan hårt kritiserad punkt i den nationella infrastrukturplaneringen är beslutet att skjuta upp dubbelspårsutbyggnaden mellan Helsingborg C och Maria station. Den cirka 4,5 kilometer långa sträckan utgör den sista kvarvarande enkelspårssträckan på Västkustbanan – en avgörande länk i den nordeuropeiska transportkorridoren mellan Oslo, Göteborg och Hamburg.

Mikaela Waltersson, vice ordförande för Greater Copenhagen och regionstyrelsens ordförande i Region Halland, betonar att det uppskjutna dubbelspåret är ett allvarligt bakslag för hela transportkorridoren. Hon framhåller att Västkustbanans fulla kapacitet och potential inte kan realiseras så länge denna flaskhals kvarstår, vilket hämmar såväl regional tillväxt som internationell tillgänglighet.

Gränskontroller och rangerbangårdar – akuta utmaningar

Utöver spårbristen lyfter Trafikverket fram två andra kritiska faktorer. Den allra mest akuta flaskhalsen för tågtrafiken över sundet just nu är de svenska gränskontrollerna vid Hyllie, som kraftigt begränsar antalet tåg som kan passera bron per timme. Dessutom saknar Danmark helt rangeringskapacitet, vilket gör godsbangården i Malmö till en strategisk men sårbar knutpunkt i norra Europa.

Klyftan mellan den nationella infrastrukturplaneringen och de akuta regionala behoven illustrerar en avgörande utmaning för Skåne i rollen som Sveriges och Nordens port till kontinenten. Utan en samlad och kraftfull satsning på järnvägsutbyggnad, smidigare gränspassager och intermodala kombiterminaler riskerar regionen att drabbas av en logistisk och miljömässig infarkt när kontinentens trafikströmmar väller in.

Fast knapp