När framtidens städer formas fattas de mest avgörande klimatbesluten långt innan den första grävmaskinen sätter skopan i marken. För att hjälpa kommuner att omsätta övergripande klimatmål till konkreta fysiska stadsbyggnadsbeslut utvecklar IVL Svenska Miljöinstitutet nu ett digitalt beslutsstöd och ett strukturerat arbetssätt. I centrum för satsningen står klimatinitiativet LFM30 i Malmö tillsammans med sex svenska kommuner, där skånska Malmö och Helsingborg utgör viktiga hörnstenar i utvecklingsarbetet.
Glappet mellan övergripande klimatmål och fysisk stadsbyggnad
Dagens stadsplanering står inför en omfattande utmaning: hur ska kommuner kunna bedöma och jämföra klimatpåverkan från olika planeringsalternativ innan detaljplaner, utformning och markanvisningar låses fast? Många strategiska val som rör infrastrukturens utformning, täthet och markanvändning ger avtryck på utsläppsnivåerna under flera decennier framöver.
”När kommuner planerar bebyggelse och markanvändning fattas beslut som påverkar utsläppen under lång tid. Vi vill göra det lättare att använda klimatanalyser medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vägvalen. Därför behöver vi utveckla verktyg tillsammans med dem som ska använda resultaten i sitt dagliga arbete.”
– Åse Togerö, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Satsningen syftar direkt till att överbrygga det glapp som ofta uppstår mellan ambitiösa övergripande klimatmål och de praktiska vägvalen i kommunernas vardagliga planprocesser.
Malmö och LFM30 leder vägen för skånska byggsektorn
Skåne och Öresundsregionen ligger i framkanten av den hållbara stadsutvecklingen. I Malmö samlar klimatinitiativet LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030) bygg- och anläggningssektorns aktörer för att driva på omställningen mot klimatneutralitet. I det nya IVL-projektet spelar Malmö och LFM30 en nyckelroll för att testa och utvärdera verktyget i verkliga planeringsfall.
Genom att integrera praktisk erfarenhet från både Malmö och Helsingborg säkerställs att verktyget anpassas efter stadsplanerarnas och byggherrarnas faktiska behov. LFM30 fungerar dessutom som en central plattform för dialog, kunskapsdelning och spridning mellan forskare, kommunala tjänstepersoner och näringslivets aktörer.
Så fungerar det digitala beräkningsverktyget
Det nya beslutsstödet bygger vidare på IVL:s befintliga verktyg Klimatanalys stadsdel. Genom att koppla beräkningsmodeller direkt till kommunernas egna digitala kart- och planeringsunderlag kan stadsplanerare simulera och jämföra olika scenarier.
Verktyget omfattar beräkningar av utsläpp och klimatpåverkan från flera avgörande sektorer:
- Persontransporter: Hur bebyggelsens placering och utformning påverkar de boendes resmönster och transportutsläpp.
- Markanvändning och kolinlagring: Påverkan på grönområden, ekosystemtjänster och markens förmåga att binda kol.
- Materialval och byggprocesser: Klimatavtryck från byggmaterial, tillverkningskedjor och konstruktionsskeden.
- Befintlig bebyggelse: Analys av hur nyproduktion interagerar med och påverkar det befintliga fastighetsbeståndet.
Det digitala stödet är tänkt att användas genom hela planprocessen – från översiktsplanering och detaljplaner till markanvisningar och kontinuerlig uppföljning.
Erfarenhetsutbyte och koppling till Klimatkontrakt 2030
Projektet, som bär det officiella namnet Klimatanalys i praktiken: digitalt beslutsstöd för klimatneutral stadsutveckling, finansieras av Energimyndigheten inom ramen för Viable Cities-satsningen ”Gemensam acceleration mot Klimatneutrala städer 2030”. Det genomförs i nära samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, LFM30 samt kommunerna Malmö, Helsingborg, Stockholm, Göteborg, Växjö och Sollentuna.
Arbetet kopplar särskilt an till kommunernas åtaganden om klimatanalyser och digitalisering inom Klimatkontrakt 2030.
”Vi hoppas att samarbetet ska göra det lättare för kommunerna att lära av varandra och få in klimatanalyser i sina planprocesser och exploateringsprojekt. Genom att kombinera kommunernas praktiska erfarenheter med vår forskningskompetens kan vi utveckla stöd som fungerar i vardagen och som alla kommuner kan ha nytta av.”
– Johan Holmqvist, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Förutom själva mjukvaran kommer projektet att ta fram gemensamma riktlinjer och utbildningsmaterial med målet att etablera en ny standard där svenska kommuner kan använda jämförbara och vetenskapligt grundade klimatunderlag i sin samhällsplanering.




























