Vatten är grunden för allt liv, men vid extrema temperaturer uppvisar vätskan unika och paradoxala egenskaper som länge har gäckat forskarvärlden. Nu har forskare vid Malmö universitet lyckats tränga in i det svårfångade så kallade ingenmanslandet med hjälp av avancerade superdatorsimuleringar. Upptäckten ger helt ny kunskap om hur superkylt vatten beter sig på molekylnivå – insikter som kan få stor betydelse för allt från frysförvaring av läkemedel till mer precisa klimatmodeller.
Det gäckande temperaturområdet under fryspunkten
Forskningen leds av Vitaly Kocherbitov, professor i biomedicinsk vetenskap vid Fakulteten för hälsa och samhälle samt forskningscentrumet Biofilms Research Center for Biointerfaces vid Malmö universitet. Studien, som nyligen publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, fokuserar på egenskaper hos superkylt vatten – alltså vatten som kyls ner under noll grader Celsius utan att övergå till is.
I fysiska laboratorieexperiment har det tidigare varit näst intill omöjligt att mäta vattnets egenskaper i temperaturintervallet mellan cirka -38 °C och -113 °C. Inom fysikalisk kemi kallas detta område för ingenmanslandet, eftersom vattnet under normala förhållanden kristalliseras och fryser till is omedelbart innan några direkta mätningar hinner genomföras.
Genom att använda molekylärdynamiska simuleringar på kraftfulla superdatorer har Malmöforskarna kunnat runda detta experimentella hinder. Datorsimuleringarna gör det möjligt att följa vattenmolekylernas rörelser och strukturförändringar i realtid under extrem nedkylning utan att isbildning stör processen.
Nätverk av vätebindningar och två vätskestrukturer
Genom simuleringarna har forskargruppen kunnat kartlägga hur vattenmolekylernas komplexa nätverk av vätebindningar omstruktureras under extrem kyla. En av de centrala insikterna är hur övergången mellan två olika teoretiska vätskestrukturer – så kallat lågdensitetsvatten och högdensitetsvatten – sker på nanonivå.
Vatten är en av få vätskor som utvidgar sig när den fryser, och vid extrem nedkylning förstärks de udda fysikaliska avvikelserna. Att nu i detalj kunna visa hur molekylerna organiserar om sig i ingenmanslandet ger vetenskapen en viktig pusselbit för att förstå vätskedynamik på en fundamental nivå.
Betydelse för medicin, bioteknik och klimat
Den teoretiska genombrottsstudien från Malmö har flera konkreta tillämpningsområden framåt:
- Kryopreservering och cellförvaring: Inom biomedicin och medicinsk teknik är skador på grund av isbildning ett stort problem när biologiskt material fryses ner. Förståelsen för superkylt vatten och strukturella förändringar kan leda till förbättrade metoder för att frysa in stamceller, organ och känsliga biopharmaceuticals utan cellförstörelse.
- Läkemedelsformulering: Många moderna läkemedel kräver stabilisering vid låga temperaturer. Kartläggningen av vätebindningarnas dynamik bidrar till bättre processer vid frystorkning och långtidsförvaring av mediciner.
- Klimat- och atmosfärsforskning: Superkylt vatten förekommer naturligt i atmosfäriska moln på höga höjder. En exaktare förståelse för när och hur vatten kristalliseras vid extrema temperaturer förbättrar de beräkningsmodeller som används för väderprognoser och globala klimatscenarier.
- Stärkt skånsk forskningsposition: Projektet understryker den starka position som Malmö universitet och regionens forskningsmiljöer har inom biomedicinsk vetenskap och materialfysik.









































