Öresundsmetron är visionen om nästa stora steg i integrationen av Öresundsregionen. Genom att knyta samman Malmö och Köpenhamn med en höghastighetsmetro strävar projektet efter att skapa en enad, binationell metropol. Visionen sammanfattas i ledorden ”Snabbare, grönare, smartare” och syftar till att halvera restiden, främja klimatsmart resande och bygga ett sömlöst kollektivtrafiknät över sundet.
En ny pulsåder under sundet
Kärnan i projektet är en 22,1 km lång, förarlös tunnelbana designad för att minska restiden mellan Malmö C och Köpenhamn till cirka 20–25 minuter. Med en maxhastighet på 120 km/h och avgångar så tätt som var 90:e sekund, skulle metron erbjuda en kapacitet och turtäthet som är typisk för ett storstadsnät. I Malmö planeras tre nya stationer – Malmö Central, Masttorget och Galeonen – medan anslutningen i Danmark sker vid den framtida stationen Prags Boulevard på Köpenhamns kommande metrolinje M5.
Ekonomisk motor och strategisk avlastning
De ekonomiska argumenten för metron är kraftfulla. Genom att sänka restiderna beräknas antalet personer som kan pendla över sundet inom en timme öka från 1,3 miljoner till 2,3 miljoner. Detta skapar en dramatiskt utvidgad och mer dynamisk arbetsmarknad, vilket gynnar tillväxt och konkurrenskraft i båda länderna.
Minst lika viktigt är metrons strategiska roll för att avlasta den befintliga Öresundsbron. Genom att flytta en stor del av persontrafiken under jord frigörs kritisk kapacitet på brons järnvägsspår. Detta är avgörande för att kunna öka godstransporterna på järnväg mellan Skandinavien och kontinenten, en nödvändighet för att möta EU:s klimatmål och hantera den ökade trafik som väntas från den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen. Utan denna avlastning riskerar Öresundsbron att bli en allvarlig flaskhals för hela den nordeuropeiska godskorridoren.
Integration, finansiering och politisk vilja
Projektets framtid är tätt sammanlänkad med utbyggnaden av Köpenhamns metro. Detta har blivit extra tydligt i en ny rapport från Metroselskabet om stadens framtida metronät, där Öresundsmetron är en av åtta föreslagna nya linjer. Rapporten framhåller projektet som ekonomiskt starkt, då biljettintäkterna beräknas täcka två tredjedelar av kostnaderna. Anslutningen planeras ske via den kommande linjen M5, som beräknas vara klar runt 2035.
Kostnaden beräknas till cirka 30 miljarder DKK (4 miljarder EUR). Den föreslagna finansieringen bygger på en beprövad statsgarantimodell, liknande den som användes för Öresundsbron. Modellen innebär att ett projektbolag tar lån som garanteras av de svenska och danska staterna. Lånen återbetalas sedan huvudsakligen genom biljettintäkter, som beräknas täcka upp till 80 procent av kostnaderna, samt med framtida överskott från biltrafiken på Öresundsbron. Detta minimerar den direkta belastningen på statsbudgetarna.
Trots ett starkt regionalt stöd och en solid ekonomisk plan, vilar projektets öde på den politiska viljan på nationell nivå. Den största utmaningen är att säkra ett formellt, bilateralt avtal mellan Sveriges och Danmarks regeringar. Förespråkare arbetar nu för att lyfta frågan från en regional angelägenhet till ett projekt av nationellt strategiskt intresse för båda länderna, med fokus på att säkra tillväxt och framtidens godstransporter. Med en möjlig byggstart runt 2028–2030 och en planerad öppning 2035, synkroniserad med Köpenhamns M5-linje, har Öresundsmetron gått från en vision till ett alltmer konkret framtidsscenario.
