Den 23 september 2025 sänkte Riksbanken styrräntan till 1,75 procent. Det är ett beslut som kommer att påverka allt från dina bolån till värdet på den svenska kronan. Men varför gör de detta just nu, och vad innebär det för dig som privatperson, företagare och investerare? Här är en enkel guide till Riksbankens beslut och dess konsekvenser.
Varför sänker Riksbanken räntan?
Riksbankens beslut kan kokas ner till två huvudsakliga anledningar: en svensk ekonomi som behöver en knuff framåt och en osäker omvärld som skapar oro.
1. En trög ekonomi på hemmaplan
Under en längre tid har svensk ekonomi gått på sparlåga. Hushållen har hållit hårt i plånboken och efterfrågan har varit dämpad. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög och väntas bara sjunka långsamt de kommande åren. Genom att sänka styrräntan blir det billigare att låna pengar, vilket Riksbanken hoppas ska få både privatpersoner och företag att våga konsumera och investera mer. Det är helt enkelt ett försök att sätta fart på hjulen igen.
2. Oro för vad som händer i världen
Riksbanken blickar också utomlands och ser flera orosmoln. Geopolitiska spänningar och en oförutsägbar amerikansk handelspolitik skapar osäkerhet som kan slå hårt mot ett litet, exportberoende land som Sverige. Räntesänkningen fungerar därför som en slags försäkring – en krockkudde för att skydda svensk ekonomi om det skulle börja storma globalt.
Men inflationen då?
Inflationen är fortfarande lite högre än Riksbankens mål på 2 procent. Trots det väljer man att sänka räntan. Anledningen är att man ser tecken på att inflationen, bortsett från de svängiga energipriserna, är på väg ner. Riksbanken gör bedömningen att risken med en långvarigt svag ekonomi är större än risken att inflationen biter sig fast.
Vinnare och förlorare: Så påverkas du
Räntesänkningen kommer att få direkta konsekvenser för de flesta svenskar, men effekterna ser olika ut beroende på din situation.
För dig med bolån
Den tydligaste vinnaren är hushåll med rörliga bolån, vilket är fallet för en stor majoritet av svenska bolånetagare. När styrräntan sänks följer bankernas boräntor oftast med nedåt, även om det kan ta lite tid. Det innebär lägre månadskostnader och mer pengar över i plånboken. För ett lån på 3 miljoner kronor kan även en liten sänkning frigöra tusenlappar över ett år. Sänkningen gör också att andra lån, som privatlån och krediter, kan bli billigare.
För svenska företag och kronan
För företag är räntesänkningen ett tveeggat svärd. Företag som verkar inom Sverige gynnas av att det blir billigare att låna till investeringar. För exportindustrin kommer den största effekten via den svenska kronan.
En lägre ränta i Sverige jämfört med omvärlden leder nästan alltid till en svagare krona. Det är goda nyheter för exportföretag, eftersom deras varor blir billigare att köpa för andra länder. Det ökar deras konkurrenskraft och vinster. Nackdelen är att allt vi importerar – från elektronik till frukt – blir dyrare. Det kan i sin tur leda till högre inflation. Riksbanken har här gjort ett medvetet val: fördelarna för den viktiga exportindustrin väger tyngre än risken för dyrare import.
Sverige går sin egen väg
Samtidigt som Riksbanken sänker räntan väljer andra stora centralbanker att antingen vänta eller agera av helt andra skäl. Detta visar att världens ekonomier inte längre rör sig i takt.
- Europeiska Centralbanken (ECB): I Europa, vår viktigaste handelspartner, har man valt att avvakta. ECB anser att inflationen är nära målet och lämnar därför sin ränta oförändrad på 2,00 procent (inlåningsräntan). Att Riksbanken sänker när ECB står still är ett djärvt drag som ökar pressen nedåt på kronan.
- USA:s centralbank (Fed): Även Fed i USA har nyligen sänkt sin ränta. Men de gör det av en annan anledning – en oro för att arbetsmarknaden håller på att kylas av och att arbetslösheten ska stiga.
Denna splittring mellan centralbankerna skapar en mer oförutsägbar global ekonomi.
| Centralbank | Nuvarande styrränta | Senaste åtgärd | Datum för åtgärd | Primär angiven motivering |
| Sveriges Riksbank | 1,75 % | Sänkning 25 punkter | 23 sep 2025 | Svag tillväxt och dämpad efterfrågan |
| Europeiska Centralbanken (ECB) | 2,15 % (refi) / 2,00 % (depo) | Oförändrad | 11 sep 2025 | Inflation nära målet, stabila utsikter |
| Federal Reserve (Fed) | 4,00 % – 4,25 % | Sänkning 25 punkter | 17 sep 2025 | Ökade nedåtrisker för sysselsättningen |
Vad händer nu? Fyra saker att hålla koll på
Riksbanken har signalerat att de planerar att hålla räntan på den nya, lägre nivån ett bra tag framöver. Men framtiden är osäker och beror på flera faktorer. Här är fyra saker som kommer att avgöra den fortsatta utvecklingen:
- Kronans värde: En svagare krona är väntad, men om den faller för snabbt och för mycket kan det leda till så hög importerad inflation att Riksbanken tvingas tänka om.
- Vad gör Europa? Om ECB så småningom också börjar sänka sina räntor ger det Riksbanken grönt ljus att eventuellt sänka ytterligare utan att riskera en alltför svag krona.
- Svensk ekonomi: Kommer räntesänkningen att ha önskad effekt? Om tillväxten inte tar fart och arbetslösheten förblir hög kan trycket på Riksbanken att agera igen öka.
- Politikernas budget: En direktionsledamot reserverade sig mot beslutet och varnade för att om regeringen spenderar för mycket pengar i budgeten för 2026 kan det elda på inflationen igen. Det skulle kunna tvinga Riksbanken att tvärvända och börja höja räntan.
För hushållen innebär den nya räntenivån en välkommen lättnad, särskilt för dem med stora lån. Men osäkerheten på sikt gör att det kan vara klokt att fortsätta ha en buffert och noga följa den ekonomiska utvecklingen.
Mötet och presskonferensen i Malmö
Anledningen till att mötet hålls i Malmö är att Riksbanken vill testa och höja sin beredskapsförmåga att kunna fatta beslut och kommunicera dessa från en annan ort än Stockholm. Detta är särskilt viktigt i kris- och krigssituationer. Tidigare har liknande möten och pressträffar hållits i Jönköping (2023) och Falun (2024) för att testa denna beredskap.
Under 2025 öppnar Riksbanken ett nytt kontanthanteringskontor i Malmö. Detta kontor, tillsammans med befintliga kontor i Broby, Jönköping, Umeå och Falun, kommer att förse banker, bankägda bolag och värdebolag med kontanter. Dessa kontor ska även kunna fungera som alternativa arbetsplatser i en krissituation. Enligt den nya riksbankslagen som trädde i kraft 2023 ska Riksbanken ha minst fem kontanthanteringskontor på olika platser i landet senast den 1 januari 2026.
Det penningpolitiska mötet hölls igår den 22 september 2025 i Malmö. En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag den 23 september 2025 klockan 11:00 på Media Evolution, Gamla Dockan 1 i Malmö. Länk till presskonferensen här.
