Världen fortsätter att präglas av ekonomisk och politisk turbulens, och riksbankens senaste penningpolitiska möte den 19 mars 2025 ger oss en inblick i hur centralbanken navigerar i detta utmanande landskap. Beslutet blev att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Men vad ligger bakom detta beslut och hur ser riksbanken på den närmaste ekonomiska framtiden? Låt oss dyka ner i protokollet från mötet.
Styrräntan och penningpolitiken: inga omedelbara förändringar
Direktionen var enig i beslutet att behålla styrräntan på nuvarande nivå. Riksbanken understryker att penningpolitikens främsta uppgift är att bidra till stabilitet genom att hålla inflationen nära målet på 2 procent och upprätthålla förtroendet för detta mål.
Flera ledamöter betonar att även om inflationen i början av året överraskat på uppsidan, så finns det starka skäl att tro att denna uppgång är tillfällig. Vice riksbankschef Per Jansson menar att man i penningpolitiken bör se igenom tillfälliga inflationsvariationer.
Prognosen för styrräntan är oförändrad sedan december och indikerar att den förväntas ligga kvar på nuvarande nivå under 2025. Förste vice riksbankschef Anna Breman påpekar dock att räntebanan snarare ska ses som en reflektion av den balanserade riskbilden än en definitiv prognos.
Global osäkerhet: handelspolitik och geopolitik i fokus
En återkommande faktor i diskussionerna är den betydande osäkerheten i omvärlden. Riksbanken pekar särskilt på den nya amerikanska administrationens handelspolitik och de ökade geopolitiska spänningarna.
Vice riksbankschef Per Jansson varnar för risken för stagflation om handelskriget skulle eskalera och för potentiella problem med usa:s offentliga finanser. Han betonar vikten av att centralbankerna agerar förutsägbart i en sådan miljö och fokuserar på att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet.
Den förändrade synen på säkerhetspolitik och de ökade försvarsutgifterna i Europa, inte minst tysklands planerade investeringar, är en annan viktig faktor som påverkar marknaden och de ekonomiska utsikterna.
Inflation och prisutveckling: korgeffekt och livsmedelspriser spelar roll
Den oväntat höga inflationen i januari och februari, där KPIF-inflationen i februari uppgick till 2,9 procent, diskuteras ingående. En viktig förklaring som lyfts fram är den så kallade korgeffekten, som innebär att scb:s årliga uppdatering av konsumtionsvikterna ger ett ovanligt stort bidrag till inflationen i år.
Även snabbt stigande livsmedelspriser är en bidragande orsak till den högre inflationen. Flera ledamöter noterar att detta slår hårdast mot hushåll med små ekonomiska marginaler och kan påverka hushållens inflationsförväntningar. Det finns dock förhoppningar om att prisökningstakten i livsmedelspriserna kommer att dämpas framöver, bland annat på grund av fallande världsmarknadspriser och en starkare krona.
Kronan har stärkts tydligt sedan det senaste penningpolitiska beslutet, vilket bedöms bidra till att dämpa inflationstrycket framöver.
Svensk ekonomi och tillväxt: återhämtning på gång
Riksbanken bedömer att den svenska ekonomin är i en återhämtningsfas. Tillväxten var starkare än väntat under andra halvåret 2024, och även om inledningen av 2025 visar tecken på en viss dämpning, så förväntas tillväxten ta fart igen i slutet av året. Detta drivs av ökad konsumtion, investeringar och en mer expansiv finanspolitik i Europa.
Arbetslösheten väntas vända nedåt före sommaren och fortsätta sjunka de kommande åren.
Riksbankens framåtblick: vaksamhet och beredskap
Trots att Riksbanken i nuläget bedömer att inflationen kommer att återgå till måålet och att styrräntan kan lämnas oförändrad, så understryker direktionen att man är ytterst vaksam på den fortsatta utvecklingen. Man följer noga prisökningstakten, olika inflationsindikatorer och inflationsförväntningarna.
Riksbanken är beredd att agera med styrräntan om inflations- eller konjunkturutsikterna skulle förändras varaktigt. Man poängterar att det nuvarande läget präglas av stor osäkerhet och att det möjliga utfallsrummet för både tillväxt och inflation har blivit större.
Sammanfattningsvis signalerar Riksbanken en avvaktande hållning, där man ser igenom tillfälliga inflationsuppgångar men samtidigt är beredd att agera om det skulle behövas för att säkerställa prisstabiliteten i svensk ekonomi. Den globala osäkerheten gör dock framtiden svår att förutspå, och Riksbanken betonar vikten av att vara flexibel och anpassningsbar i sin penningpolitik.
