Med Gullan Bornemarks bortgång har en av Sveriges mest älskade tonsättare och musikpedagoger lämnat oss, men hennes rika kulturarv kommer att tralla vidare i generationer. Få människor har präglat den svenska barndomen så djupt och med en så självlar klang som hon. Genom sina lekfulla, rytmiska och pedagogiska visor öppnade hon dörren till musikens värld för miljontals barn och vuxna.

Gullan Bornemark besatt en unik förmåga att möta barn i ögonhöjd. Med klassiker som Sudda sudda, Gubben i lådan, Är du vaken, Lars? och Mormors symaskin skapade hon melodier som var enkla att ta till sig, men samtidigt musikaliskt finurliga och fulla av sväng. Hennes visor var aldrig mässande eller uppläxande, utan bjöd i stället in till rörelse, skratt och gemenskap.

Ett kreativt nav på Limhamn

En helt central plats i Gullans liv och konstnärskap var familjens hem på Limhamn. I huset på Limhamn rådde en ständig kreativitet där musiken var lika naturlig som vardagsrummets möbler. Tillsammans med maken Valter och barnen – som ofta fick vara de allra första testpiloterna och sångarna till visorna – blev hemmet en sprudlande verkstad vid pianot. Det var i denna varma och trygga miljö i Limhamn som mångfalden av hennes idéer växte fram och tog form.

Det var i den varma och trygga miljön i hemmet på Limhamn som visorna och idéerna tog form vid pianot.

Det var också härifrån som det historiska samarbetet med Trafiksäkerhetsverket, NTF och de ikoniska figurerna Anita och Televinken tog fart. Genom sånger som Herr Gårman och visorna om reflexer och cykelhjälmar lyckades hon göra någonting så torrt som trafikregler till lustfylld allsång som räddade liv och satte sig i minnet för alltid.

En pionjär för barns perspektiv

Gullan Bornemark var en pionjär som tog barns egna perspektiv och fantasivärld på största allvar. Hennes fingertoppskänsla för språklig rytm och melodisk elegans gjorde henne till en av våra allra största tonkonstnärer.

Sverige har mist en av sina varmaste röster, men i varje förskolekör, runt varje lägereld och i varje hem där det sjungs med ett leende på läpparna lever hennes livsverk vidare. Vi suddar aldrig bort minnet av Gullan Bornemark – vi nynnar det vidare.