Fotbollshistorien är fylld av dramatiska maktförskjutningar, men få har varit så brutala och snabba som den som drabbade FC Rosengård mellan 2024 och 2025. På mindre än tolv månader genomgick klubben en förvandling från att vara Sveriges ohotade suveräner till en desperat organisation som slogs för sin överlevnad i OBOS Damallsvenskan. Denna artikel syftar till att analysera och dissekera orsakerna bakom denna extraordinära kollaps, identifiera de katalysatorer som ledde till fallet och utvärdera klubbens förmåga att återta sin position i den svenska fotbollens topp.
Säsong 2024: Den historiska succén
Säsongen 2024 var inte bara en framgång för FC Rosengård; det var en apoteos. Klubben säkrade sitt 14:e SM-guld i vad som beskrevs som en ”historisk succé”. Dominansen var total och närmast statistiskt osannolik.
Guldet säkrades redan i den 22:a omgången, med fyra omgångar kvar att spela. Vid den tidpunkten hade laget vunnit 22 av 22 möjliga matcher, en säsong som dittills hade bjudit på ”idel trepoängare”. Denna perfekta säsong symboliserades av den avgörande guldmatchen mot Kristianstad. När laget behövde en hjälte, klev försvararen Rebecca Knaak fram och gjorde båda målen (i minut 19 och 77) i en 2-1-seger som cementerade deras överlägsenhet. Laget uppvisade en perfekt harmoni; en organisation där varje spelare, ledd av tränare Joel Kjetselberg och kapten Caroline Seger, befann sig i ett tillstånd av totalt ”flow”. Denna exceptionella prestation skapade dock en farlig förväntan: att denna historiska topp var den nya standarden, inte ett exceptionellt maximum.
Säsong 2025: Den brutala kollapsen
Kontrasten mot 2025 är total. Säsongen har beskrivits som klubbens ”worst ever league season in history”. Det fria fallet var omedelbart och skoningslöst.
Resultaten var katastrofala. Laget drabbades av en rad förödmjukande förluster, inklusive en 0-4-match borta mot Hammarby, vilket markerade en ny maktordning. Den sportsliga kollapsen var inte begränsad till ligan. I Europa åkte de regerande svenska mästarna först ur UEFA Women’s Champions League i den andra kvalomgången. Därefter misslyckades de även med att kvalificera sig för den nya, lägre rankade, UEFA Women’s Europa Cup.
Inhemskt sjönk klubben som en sten. Sent på säsongen, efter en svidande 5-2-förlust mot bottenkonkurrenten BP, befann sig FC Rosengård på negativ kvalplats. Räddningen kom först i den absoluta slutsekunden av säsongen. I sista omgången lyckades laget säkra det nya kontraktet och undvek kvalspel, en räddning som skickade BP till kval mot KIF Örebro. Lättnaden var påtaglig. Lagets främsta målskytt under säsongen, Emilia Larsson, sammanfattade den kollektiva känslan i en intervju med Viaplay: ”Det är så jävla skönt att det är över”.
Slutplaceringen blev en 11:e eller 12:e plats. Den slutgiltiga statistiken var en dom: 6 vinster, 4 oavgjorda och 15 förluster. Att gå från 22 raka segrar till endast 6 segrar på en hel säsong signalerar inte en nedgång; det signalerar en total systemkollaps.
Demonteringen av mästarlaget och interna sprickor
Den centrala frågan är varför. Analysen visar att kollapsen inte berodde på en enskild faktor, utan på en kombination av en katastrofalt hanterad övergångsperiod, en utradering av lagets ryggrad och en djup intern konflikt som hade dolts bakom guldglansen. Mästerskapet 2025 förlorades innan en enda boll hade sparkats.
Den uselt hanterade vinterövergången (Silly Season 2024/2025)
Den primära, strukturella orsaken till kollapsen återfinns i den spelaromsättning som skedde mellan säsongerna. Efter guldet 2024 tappade klubben hela ryggraden i sitt mästarlag.
- Rebecca Knaak: Guldhjälten från 2024 lämnade för Manchester City. Detta var en dubbel förlust: en central försvarsgeneral och en spelare som bevisligen kunde avgöra matcher offensivt.
- Emma Berglund: Ytterligare en central försvarare med enorm rutin tackades av. Hela det beprövade mittlåset från guldåret försvann därmed.
- Caroline Seger: Den mest kritiska förlusten. Lagkaptenen, pulsen och den obestridda ledaren tackades av, samtidigt som hon drogs med långtidsskador. Detta lämnade ett ledarskapstomrum som aldrig fylldes.
- Tomoko Tanikawa: En viktig mittfältare som också tackades av.
De spelare som hämtades in för att ersätta denna ryggrad var, i efterhand, en tydlig nedgradering i bevisad kvalitet och ledarskap. Nyförvärven inkluderade Anam Imo från Piteå, Thea Sørbo från Hammarby och Aemu Oyama på lån.
Klubbledningen agerade som om 2024 års framgång var självklar och permanent. De misslyckades katastrofalt med att ersätta erfarenhet och ledarskap. De sålde bevisade vinnare och ersatte dem med potential eller spelare från mittenlag.
Sprickan bakom guldglansen
Den djupaste orsaken till kollapsen var dock inte bara sportslig, utan organisatorisk. Data tyder på att den perfekta säsongen 2024 maskerade en djup och fundamental dysfunktion inom klubbens ledning.
Efter den obesegrade guldsäsongen gick lagkapten Caroline Seger till offentlig attack mot klubbens sportchef, Roger Palmgren. Palmgren, som anställts inför 2024 för att vända en sjundeplats från 2023, hade i Olof Lundhs podcast tagit åt sig äran för framgången. Palmgren hävdade att han hade föreslagit en ökad träningsintensitet och en höjd nivå ”både på kvantiteten och kvaliteten”.
Segers svar på Instagram var omedelbart och brutalt. Hon publicerade en ”bajsemoji” tillsammans med texten: ”När nån tror att man kan ta åt sig äran för nåt man har haft NOLL delaktighet i”. Inlägget delades snabbt av flera av hennes lagkamrater.
Denna offentliga fejd är nyckeln till att förstå hela kollapsen.
- Det bevisar att framgången 2024 var spelarledd, uppnådd trots sportchefen, inte på grund av honom.
- Det exponerar en fundamental spricka mellan lagets kärna (spelarna och tränaren) och klubbens sportsliga ledning (Palmgren).
Vad händer när en klubb, ledd av en sportchef som spelarna öppet visar förakt för, låter exakt de spelare som bar framgången (Seger, Knaak, Berglund) lämna? Svaret är säsong 2025. Klubben behöll den del som spelarna ansåg vara dysfunktionell och gjorde sig av med den del som var ansvarig för framgången. Kollapsen var därför oundviklig.
En anatomi över säsongen 2025
Den interna konflikten och den misslyckade spelarrekryteringen manifesterade sig i tre tydliga katalysatorer som tillsammans drev säsongen 2025 i botten.
Ledarskapskrisen och skadefrånvaron
Tomrummet efter Caroline Seger kunde inte överskattas. Hennes frånvaro på grund av skada och slutgiltiga avsked utraderade lagets självklara ledare. Utan Seger på planen fanns ingen som kunde hantera de motgångar som oundvikligen uppstod. När laget väl började förlora (t.ex. 0-4 mot Hammarby), fanns ingen kvar från det gamla gardet som kunde stoppa blödningen.
Truppen som köptes in saknade profiler som kunde axla manteln. När Rosengård mötte Sporting CP i Europa Cup-kvalet beskrevs det lag som mönstrades som ett ”ungt lag”. Detta tyder på en brist på erfarenhet och djup. Laget saknade resiliens, en direkt konsekvens av den misslyckade generationsväxlingen under vintern. Den enda som konsekvent levererade var Emilia Larsson, som blev lagets bästa målskytt med 6 ligamål och 10 totalt.
Panikdraget på tränarbänken
När den sportsliga ledningen hade misslyckats med truppbygget, blev tränaren det oundvikliga offret. Den 9 september 2025, med laget i djup kris, fick Joel Kjetselberg sparken.
Detta var samma tränare som lett laget till den ”historiska succén” 2024 och som hade varit i klubben i totalt fyra säsonger. Den officiella kommunikén talade diplomatiskt om ett ”gemensamt” beslut efter dialog, men pressen identifierade det korrekt som ett ”Krisdrag i bottenstriden”.
Ersättaren blev Martin Qvarmans Möller, som hämtades från rollen som förbundskapten för U23-landslaget. Hans enda uppdrag var att rädda det allsvenska kontraktet. Att sparka guldtränaren är det ultimata beviset på panik. Det visar en ledning som inte kunde se sin egen roll i misslyckandet. De hade gett Kjetselberg ett dramatiskt sämre verktyg (truppen 2025) och höll honom sedan ansvarig när han inte kunde replikera miraklet från 2024.
De sportsliga konsekvenserna (Statistisk analys)
Siffrorna från säsongen 2025 visar exakt vad förlusterna av ryggraden Knaak, Berglund och Seger innebar.
Offensivt var laget impotent. Med endast 27 gjorda mål på 25 matcher var man ljusår bakom topplagen BK Häcken (85 mål) och Hammarby (66 mål). Laget rankades inte ens bland de 10 bästa offensiverna i ligan. Förlusten av Segers kreativitet från mittfältet och Knaaks oväntade mål kunde inte ersättas.
Defensivt var det ett fullständigt haveri. Laget släppte in 41 mål. Detta var den väntade konsekvensen av att tappa hela sitt guldvinnande mittlås. Kollapsen från 2024 till 2025 kan kvantifieras i följande tabell.
FC Rosengårds prestationskollaps: Jämförelse 2024 vs. 2025
| Mått | Säsong 2024 (Guld) | Säsong 2025 (Fiasko) | Datakälla |
| Slutplacering | 1:a | 11:a | |
| Antal Vinster | 22 (efter 22 omg.) | 6 (efter 25 omg.) | |
| Antal Förluster | 0 (efter 22 omg.) | 15 (efter 25 omg.) | |
| Gjorda Mål | (Ligaledande) | 27 (i botten) | |
| Insläppta Mål | (Ligaledande) | 41 (i botten) | |
| Prestation i Europa | (Antaget UWCL Gruppspel) | Utslagna ur UWCL-kval OCH Europa Cup-kval | |
| Huvudtränare | Joel Kjetselberg (Guldtränare) | Kjetselberg (Sparkad) -> Martin Qvarmans Möller | |
| Nyckelspelare | Rebecca Knaak, Caroline Seger | Emilia Larsson (Toppskytt med 6 ligamål) |
När konkurrenterna sprang om
FC Rosengårds interna kollaps skedde inte i ett vakuum. Den sammanföll med och accelererades av en dramatisk maktförskjutning i OBOS Damallsvenskan. Ligan blev helt enkelt tuffare, precis när Rosengård blev som svagast.
Maktförskjutningen i Damallsvenskan
Medan Rosengård föll, etablerade sig en ny, tydlig och ekonomiskt stark topp-trio.
- BK Häcken blev nya svenska mästare 2025. De stormade mot guldet och dominerade ligan med 20 vinster och 85 gjorda mål på 25 matcher.
- Hammarby IF (2:a) och Malmö FF (3:a) etablerade sig som de nya, stabila utmanarna, med 66 respektive 54 gjorda mål.
Redan inför 2024 hade sportchef Palmgren noterat att Häcken och Hammarby hade ”en annan ekonomi”. 2025 var året då den ekonomiska fördelen omsattes i total sportslig dominans. Rosengård hade inte längre råd att ha ett mellanår eller att misslyckas med en rekryteringscykel; konkurrenterna var för starka och sprang om direkt.
Den symboliska storförlusten
Ingenting illustrerar denna maktförskjutning bättre än den 14 april 2025. Den dagen förlorade de regerande mästarna FC Rosengård med 0-4 borta mot Hammarby. Detta var mer än bara en förlust; det var en symbolisk överlämning av facklan. De gamla mästarna blev utklassade och förödmjukade av de nya makthavarna, vilket satte tonen för resten av den katastrofala säsongen.
Prognos 2026: Kan dynastin återuppstå?
Fiaskosäsongen 2025 är över. Kontraktet är säkrat. Frågan är nu om klubben kan återvända till toppen. Svaret ligger i den interna kulturrevolution som klubben påbörjade i slutet av 2025.
Den nya ledningsstrukturen: En intern kulturrevolution
Den mest kritiska faktorn för framtiden är att klubben verkar ha lärt sig av sina misstag. Den 28 oktober 2025, mitt under den brinnande bottenstriden, presenterades Caroline Seger som ny ”fotbollschef”.
Segers återkomst i en sportslig ledarroll är den enskilt viktigaste händelsen för 2026. Hennes roll är att arbeta med ”hur laget spelar fotboll” och att tillföra ”spelarnas perspektiv”. Detta är ett direkt svar på den dysfunktionella Palmgren-konflikten. Klubben har insett att den toppstyrda, ifrågasatta ledningen misslyckades. Genom att installera Seger – spelarnas obestridda ledare – som fotbollschef, signalerar man en kulturförändring.
Samtidigt har den nya tränaren, Martin Qvarmans Möller, ett kontrakt som sträcker sig över säsongen 2026. Han har uttryckt en vilja att bygga långsiktigt och inte bara ”skrynkla ihop allt” för kortsiktiga resultat. Prognosen för 2026 beror helt på om denna nya, fotbollsförankrade axel (Seger/Möller) får det mandat och de resurser som krävs.
Återuppbyggnaden: Utmaningar och möjligheter
Klubben måste genomgå en totalrenovering. De beviljades UEFA-licens för 2025/2026, vilket säkrar en ekonomisk bas, men de har tappat mark till konkurrenterna. Truppen är i behov av en ny defensiv ryggrad för att ersätta Knaak och Berglund, vilket var den centrala bristen under 2025. Ryktet om en prestigevärvning som Olivia Schough skulle, om det stämmer, vara en massiv signal om att Seger menar allvar med återuppbyggnaden.
Slutgiltig dom och prognos
Säsong 2025 var en perfekt storm där allt som kunde gå fel – spelartapp, interna konflikter, ledarskapstapp, panikbeslut och en stärkt konkurrens – sammanföll. Genom att undvika nedflyttning gav de sig själva en chans att nollställa. Med en ny, stabil tränare (Möller) och en ny, kulturellt stark ledare (Seger) har de lagt den första grunden.
Fiaskosäsongen 2025 var det oundvikliga priset för den arrogans och interna oenighet som dolde sig bakom den perfekta fasaden 2024. Vägen tillbaka blir lång, men för första gången på länge verkar rätt personer ha satts vid rodret för att styra skutan rätt.
Valfritt belopp
