Analys av höständrings­budgeten 2024

Av:

Höständringsbudgeten är regeringens sätt att justera den ursprungliga budgeten under året. Den här analysen tittar närmare på vad höständringsbudgeten för 2024 faktiskt innebär. Analys av budgetpropositionen för 2025 kommer i en separat artikel.

Ökade utgifter – en blandning av gammalt och nytt

Det stämmer att utgifterna ökar med 20,6 miljarder. Det är dock viktigt att förstå varför de ökar. En stor del, 19,1 miljarder, är inte nya satsningar utan snarare en följd av att verkligheten sprungit ifrån den ursprungliga budgeten. Det kan handla om fler personer som behöver sjukpenning än beräknat, eller att kostnader för befintliga projekt skenat. Endast 1,6 miljarder avser helt nya åtgärder. Regeringen verkar alltså i hög grad vara i ”släckningsläge” snarare än att sjösätta nya stora projekt.

Sjukpenning, pensioner och räntor slukar pengar

Sjukpenning sticker ut med en ökning på 4,4 miljarder. Orsaken är tvådelad: fler sjukfall och högre ersättning per dag. Det tyder på en oroande trend med ökad sjukfrånvaro, något som på sikt kan få stora konsekvenser för statens finanser.

Garantipension ökar med 3,8 miljarder. Fler pensionärer i kombination med högre genomsnittlig pension är förklaringen. Höjt prisbasbelopp och tidigare beslutad höjning av garantipensionen spelar in här.

Sjukersättningar ökar med 3,5 miljarder på grund av att fler beviljas ersättning och att fler får retroaktiva utbetalningar. Det senare kan tyda på problem inom Försäkringskassan med att fatta beslut i tid.

Statsskuldsräntorna ökar med 2,7 miljarder. En bidragande orsak är att Riksgäldskontoret tvingas emittera obligationer till underkurs, det vill säga sälja dem till ett lägre pris än deras nominella värde för att locka köpare i ett läge med stigande räntor.

Statsfinanserna under press

Statens budgetsaldo försämras med 14,0 miljarder och det finansiella sparandet inom den offentliga sektorn minskar med 12,3 miljarder. Att budgeten försämras är kanske inte förvånande i ett läge med ökade utgifter. Viktigt att notera är att dessa försämringar redan är inbakade i prognoserna för budgetpropositionen för 2025. Det är med andra ord ingen akut kris, men en tydlig signal om att det kan bli kärvare tider framöver.

Ukraina prioriteras

Förutom att täcka kostnader för tidigare beslutat stöd till Ukraina innehåller höständringsbudgeten en förstärkning på 4 miljoner kronor till Myndigheten för psykologiskt försvar. Syftet är att stödja Ukrainas förmåga att motstå informationspåverkan, ett område som blir allt viktigare i skuggan av kriget.

Rättsväsendet får mer muskler

Regeringen satsar på rättsväsendet med 400 miljoner extra till Polismyndigheten, 300 miljoner till Sveriges Domstolar och 275 miljoner till Kriminalvården. Motiveringarna är bland annat att säkerställa polisens tillväxt, att domstolarna ska kunna hålla jämna steg med övriga delar av rättsväsendet, och att Kriminalvården ska kunna hantera den ansträngda situationen med överbeläggningar.

Kommunerna kompenseras

Utjämningssystemet för LSS justeras med 100,1 miljoner extra till kommunerna. Det visar att de faktiska kostnaderna för LSS är högre än vad staten från början räknat med.

Investeringar i infrastruktur

Planen är att investera 125 miljoner i ett nytt signalsystem, ERTMS, på Öresundsbron och Öresundsbanan. Investeringen ska finansieras med lån, men kräver ett separat godkännande från riksdagen eftersom den inte ryms inom den befintliga låneramen för infrastrukturprojekt.

Sammanfattningsvis

Höständringsbudgeten för 2024 präglas av en balansgång mellan att hantera oförutsedda utgifter och att genomföra riktade satsningar. De ökade kostnaderna för sjukpenning, garantipension och statsskuldsräntor sätter press på statsfinanserna, medan satsningar på rättsväsendet, stöd till Ukraina och kommunerna signalerar regeringens prioriteringar. Det är också värt att notera att höständringsbudgeten i stor utsträckning är en anpassning till förändrade förutsättningar snarare än ett uttryck för nya politiska visioner.

Förklaringar

ERTMS står för European Rail Traffic Management System och är ett europeiskt trafikstyrningssystem för tåg. Enligt den svenska höständringsbudgeten för 2024 behöver det befintliga signalsystemet på Öresundsbron och Öresundsbanan bytas ut till ERTMS. Investeringen i det nya signalsystemet beräknas uppgå till 125 miljoner kronor, och det är tänkt att finansieras med lån. Det är Trafikverket som kommer att äga ERTMS-utrustningen. Kapitalkostnaden för investeringen kommer att betalas tillbaka under 30 år av Øresundsbro Konsortiet och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.

ANNONS (EXTERN LÄNK)