Sveriges klimatstrategi står vid ett vägskäl. Efter Northvolts dramatiska kollaps och de växande frågetecknen kring stålprojekten i norr måste vi våga fråga oss: Har vi blivit förbländade av storskaliga ”månlandningar”? Det är dags att blicka mot grannländer och ekonomisk expertis för att hitta en väg som förenar klimatnytta med ekonomiskt ansvar.
Under det senaste decenniet har svensk klimatpolitik i hög grad handlat om att peka ut och subventionera enskilda, massiva industriprojekt. Men i mars 2025 nådde denna strategi vägs ände när batterijätten Northvolt ansökte om konkurs. Det som skulle bli kronjuvelen i den europeiska batteristrategin lämnade efter sig 4 000 förlorade jobb och den största företagskraschen i Sverige sedan 1930-talet.
Detta haveri bör ses som en varningssignal. I Boden fortsätter Stegra att bygga, trots att den globala sektorn för grönt stål ser en avmattning och att projektet kräver el i en omfattning som utmanar hela det svenska elsystemet. Samtidigt har LKAB granskats av Riksrevisionen för att ha tonat ner interna osäkerheter kring sina vätgasprojekt. Det är uppenbart att politisk prestige ibland tillåts trumfa teknisk och ekonomisk realism.
Marknaden som motor istället för staten
Istället för att låta staten försöka ”plocka vinnare” med skattebetalarnas pengar bör Sverige titta på de modeller som nu förespråkas av ledande ekonomer och implementeras i våra grannländer.
Professor John Hasslers klimatutredning föreslår en modell där klimatomställningen styrs av generella marknadsmässiga drivkrafter. Kärnan är att Sverige bör harmonisera sin politik helt med EU:s ”Fit for 55” och fokusera på ett nationellt utsläppshandelssystem. Genom att sätta ett pris på koldioxid överallt skapas incitament för hela näringslivet att ställa om där det är som mest effektivt, snarare än att subventionera enskilda fabriker.
Danmark har tagit ett annat konkret steg genom sin ”Gröna trepartsuppgörelse”. De blir först i världen med en koldioxidskatt på jordbruket, samtidigt som de satsar miljarder på att omvandla 10 % av landets yta till skog och natur. Det är en modell som kombinerar ekonomiska styrmedel med massiv naturrestaurering och omställningsstöd till de drabbade branscherna.
Snåriga skatter och dolda risker
Idag vilar svensk klimatbeskattning på ett komplicerat system av nationella skatter och EU:s utsläppshandel (EU ETS). För den tunga industrin och sjöfarten är det utsläppsrätter inom EU som styr, medan hushåll och transportsektorn möter nationella koldioxidskatter på fossila bränslen.
Vi ser dock en ryckighet i politiken. Den svenska flygskatten avskaffas helt den 1 juli 2025, samtidigt som energiskatten på el sänks från och med januari 2026. Det är förändringar som kan gynna konkurrenskraften, men de understryker också behovet av en mer långsiktig och förutsägbar strategi där skattesystemet fungerar som en tydlig vägvisare mot lägre utsläpp.
Småskalighet – den skånska vägen till resiliens
I Skåne ser vi tydligt att de mindre, decentraliserade projekten ofta levererar mest klimatnytta per satsad krona med betydligt lägre risk. NSR i Helsingborg har med relativt små medel investerat i en anläggning för biokol. Genom att förvandla trädgårdsavfall till en kolsänka skapar de ett lokalt kretslopp som både lagrar kol och förbättrar stadens parker.
Likaså växer energigemenskaper fram, där boende och företag delar lokalt producerad el. Projekt som Hammarby Sjöstad och Tamarinden visar hur vi kan avlasta elnätet och demokratisera energisystemet. Men här sätter ofta föråldrade regelverk och juridiska oklarheter kring nätkoncessioner käppar i hjulen.
Tid för en ny inriktning
Satsningar som Malmö stads och Sysavs miljardprojekt SkyZero för koldioxidinfångning vid Spillepengen är viktiga pusselbitar, men de får inte bli en ursäkt för att ignorera de mindre och mer flexibla lösningarna. SkyZero är dessutom ett riskprojekt där Malmö Stad tar stora finansiella risker.
Sverige behöver inte fler osäkra gigaprojekt som lever på statliga garantier. Vi behöver:
- Generella styrmedel: Inför nationell utsläppshandel och följ marknadens logik.
- Förenklade regler för småskalighet: Gör det enkelt att dela el och producera biokol lokalt.
- Ekonomisk transparens: Kräv oberoende granskning av stora industrisatsningar för att undvika fler Northvolt-liknande haverier.
Klimatomställningen handlar inte om att bygga de största monumenten, utan om att skapa ett smart, resilient och ekonomiskt hållbart system där varje krona gör verklig nytta för miljön.
Redaktionen, Skåne Plus
Valfritt belopp
