Frågan om huruvida det statliga överskottet från Öresundsbron ska stanna i Skåne avgjordes i sak redan under hösten och vintern 2024. Den 3 oktober 2024 meddelade regeringen sin avsikt att bryta den tidigare principen – där utdelningarna tillföll statskassan utan regional öronmärkning – och i stället styra medlen till transportinfrastrukturen i Skåne och Öresundsregionen.
Vägvalet formaliserades i infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28). Den 12 december 2024 antog riksdagen propositionen (bet. 2024/25:TU5), vilket gjorde öronmärkningen till ett bindande parlamentariskt beslut. Efterföljande regeringsbeslut har därför inte inneburit ett nytt ställningstagande i sakfrågan, utan syftar till att verkställa riksdagsbeslutet från 2024.
| Datum / Tidpunkt | Beslutande instans | Åtgärd / Händelse | Institutionell innebörd |
| 3 oktober 2024 | Regeringen | Offentliggörande av avsikten att öronmärka brointäkterna för Skåne. | Politiskt tillkännagivande som lade grunden för kursändringen. |
| Hösten 2024 | Regeringen | Proposition 2024/25:28 överlämnas till riksdagen. | Formellt lagförslag om transportramar och alternativ finansiering. |
| 12 december 2024 | Riksdagen | Riksdagen antar proposition 2024/25:28 (bet. 2024/25:TU5). | Bindande parlamentariskt beslut att överskottet ska återinvesteras regionalt. |
| 13 december 2024 | Region Skåne | Formell skrivelse till regeringen. | Begäran om att en statlig förhandlare utses för ett regionalt infrastrukturpaket. |
| 20 mars 2025 | Regeringen | Planeringsdirektiv (LI2025/00640) fastställs. | Trafikverket instrueras att beakta brointäkterna i den långsiktiga planeringen. |
| 10 november 2025 | Trafikverket | Offentliggörande från regional ledning. | Trafikverket bekräftar att överskottet är reserverat för södra Sverige. |
| 9 september 2026 | Regeringen | Regeringsbeslut om förhandlingsuppdrag. | Landshövding Peter Danielsson utses formellt till statlig förhandlare. |
Finansiell struktur och ekonomisk omfattning
Öresundsbron är en helfinansierad brukaravgiftsanläggning som ägs till hälften vardera av svenska staten genom Svedab AB och danska staten via A/S Øresund. Bygget finansierades med lån som kontinuerligt amorterats ned via trafikavgifter. Kring 2029–2030 beräknas de ursprungliga lånen vara slutbetalda, varvid förbindelsen övergår till att generera ett bestående ekonomiskt överskott.
Enligt Trafikverkets prognoser uppgår den svenska statens intäkter från förbindelsen till cirka 25 miljarder kronor under perioden 2032–2050 (prisnivå 2024). Modellen hämtar inspiration från trängselskatterna i Stockholm och Göteborg, där användaravgifter hålls utanför statens allmänna budget för att i stället bindas till regionalt förhandlade infrastrukturpaket.
| Nyckeltal / Parameter | Värde / Specifikation | Referensram |
| Ägarfördelning | 50 % svenska staten (Svedab AB), 50 % danska staten (A/S Øresund) | Ägarkonsortiet för fasta förbindelsen |
| Finansieringsmodell | 100 % brukarfinansierad (väg- och järnvägsavgifter) | Svedab AB och statliga underlag |
| Löptid för anläggningslån | Slutamorteras kring 2029–2030 | Trafikverket och regionala analyser |
| Svenskt ackumulerat överskott | Ca 25 miljarder SEK under 2032–2050 (prisnivå 2024) | Trafikverkets beräkningar |
| Finanspolitisk referensmodell | Trängselskattemodellen (Stockholm och Göteborg) | Proposition 2024/25:28 |
Från principbeslut till operativ förhandling
Redan den 13 december 2024, dagen efter riksdagsbeslutet, begärde Region Skåne att regeringen skulle utse en statlig förhandlingsperson för att arbeta fram ett samlat skånskt infrastrukturpaket. Målet var att kombinera brointäkterna med regional, kommunal och reguljär statlig finansiering.
Den 9 september 2026 verkställde regeringen detta genom att ge Länsstyrelsen i Skåne län och dess landshövding Peter Danielsson mandat som statlig förhandlare. Uppdraget omfattar att:
- Göra geografiska och funktionella avgränsningar samt prioritera åtgärder utifrån samhällsekonomisk lönsamhet och beredskapsnytta.
- Arbeta fram avtal om kostnadsfördelning tillsammans med kommuner och region.
- Slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2028, så att förslagen kan integreras i den nationella transportplanen för 2026–2037.
Strategiska investeringsbehov och samhällsekonomiska avvägningar
Bakgrunden till att intäkterna öronmärks är kapacitetsbristen i det sydsvenska transportnätet. Trafikanalyser visar att de allvarligaste flaskhalsarna inte finns på själva bron, utan i anslutande järnvägar och vägar. Öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen väntas öka godstrafiken kraftigt och öka belastningen ytterligare på Södra stambanan, Västkustbanan, E6 och E22. Bland prioriterade insatser nämns kapacitetshöjande trimningsåtgärder, förstärkt kollektivtrafik samt förstudier för framtida förbindelser såsom Europaspåret, HH-förbindelsen och Öresundsmetron.
Ekonomer har i analyser från SNS varnat för att öronmärkning av brukaravgifter på avskrivna anläggningar bryter mot traditionella planeringsprinciper och riskerar att styra investeringar dit intäkterna finns snarare än dit nyttan är störst. Från regionalt politiskt håll framhålls dock att öronmärkningen är ett nödvändigt verktyg för att motverka mångårig underfinansiering av Skånes strategiska infrastruktur.
Sammanfattning
Frågan om Öresundsbrons intäkter har genomförts i två steg:
- Principbeslutet 2024: Fastställdes av regeringen i oktober 2024 och antogs av riksdagen den 12 december 2024, vilket slog fast att överskottet ska stanna i Skåne.
- Verkställandet 2026: Inleddes genom regeringsbeslutet den 9 september 2026 där landshövding Peter Danielsson utsågs till statlig förhandlare med uppdrag att nå bindande genomförandeavtal fram till 2028.
Valfritt belopp
