Sveriges ekonomi visade oväntad styrka under andra kvartalet 2025 med en tillväxt som överträffade förväntningarna. Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar dock att återhämtningen är ojämn och vilar på en bräcklig grund, där starka investeringar döljer en fortsatt svaghet hos hushållen.
Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) ökade med 0,5 % under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal, och med 1,4 % jämfört med samma period 2024. Detta är en markant upprevidering från den preliminära siffran på 0,1 % och starkare än analytikernas prognoser. Uppgången kommer efter ett svagt första kvartal då ekonomin krympte med 0,2 %.
Investeringar driver, hushållen bromsar
Tillväxten drevs nästan uteslutande av en stark utveckling inom näringslivet. ”Tillväxten ökade något under årets andra kvartal med starka bidrag från fasta bruttoinvesteringar och lager”, kommenterade Jessica Engdahl, sektionschef på SCB. Detta markerar en vändning från årets inledning, då fallande investeringar var den främsta orsaken till nedgången. Analytiker pekar på att investeringar inom försvarsindustrin och den gröna omställningen har varit särskilt starka.
I skarp kontrast till detta står de svenska hushållen, vars konsumtion agerar som en bromskloss för en bredare återhämtning. Trots stigande reallöner och lägre räntor förblir konsumenterna försiktiga, vilket enligt bedömare beror på att de senaste årens kostnadskris satt djupa spår. SCB:s konjunkturklocka bekräftar bilden av en svag inhemsk efterfrågan, där svag hushållskonsumtion pekas ut som den faktor som ”fortsätter att hålla tillbaka den svenska ekonomin”.
Starkare än Europa, men risker från Tyskland
I ett internationellt perspektiv framstår Sveriges tillväxt som robust. Under samma period saktade tillväxten in i både EU och euroområdet till 0,2 % respektive 0,1 %. Ett stort orosmoln är dock utvecklingen i Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner, där ekonomin krympte med 0,3 %. En utdragen tysk recession riskerar att slå hårt mot svensk export och industri under kommande kvartal.
Osäkra utsikter och dilemma för Riksbanken
De starka siffrorna skapar ett dilemma för Riksbanken. Centralbanken sänkte styrräntan i juni med motiveringen att återhämtningen gick långsammare än väntat. Den nya, starkare tillväxtsiffran minskar pressen på ytterligare snabba sänkningar. Samtidigt ger den svaga konsumtionen och riskerna från omvärlden argument för fortsatta lättnader.
Sammantaget målar statistiken upp en bild av en tudelad ekonomi. Medan den export- och investeringstunga industrin visar motståndskraft, är den inhemska konsumtionen fortfarande svag. För en hållbar och balanserad återhämtning krävs att även hushållens förtroende och konsumtionsvilja återställs. Här kan finanspolitiken spela en roll, där regeringens aviserade reformutrymme på 80 miljarder kronor skulle kunna användas för att stärka hushållens köpkraft.
