Den arkitektoniska och kulturella kartan i Lund genomgick en stor förändring under våren 2025 när biograf Kino slog upp portarna i sina nya, utökade lokaler. Transformationen av det anrika bankpalatset från 1912 till ett modernt filmhus representerar en av de mest ambitiösa satsningarna på stadskärnan i modern tid. Projektet har resulterat i en miljö som nu tilldelats Lunds stadsbyggnadspris 2025. Men erkännandet har också väckt en debatt om gränslandet mellan kommunalt stöd och de mekanismer som styr när en stad väljer att prisa projekt den själv varit med och finansierat.
Historisk bankmiljö blir öppet filmhus
Byggnaden i hörnet av Kyrkogatan och Lilla Fiskaregatan har i över ett sekel varit en central punkt i Lund. Uppfört 1912 som ett storslaget bankpalats, präglades arkitekturen av nationalromantiska ideal. Under decenniernas lopp dolde dock flera ombyggnader de ursprungliga kvaliteterna bakom sänkta undertak och moderna ytskikt.
Arkitektkontoret FOJAB har i renoveringsarbetet genomfört en omfattande friläggning av originalstrukturer. Bland de mest betydelsefulla inslagen finns kryssvalven i entrén och de stora bågformade fönstren mot Lilla Fiskaregatan, som tidigare varit igensatta. Hjärtat i det nya filmhuset är den gamla banksalen, som med sitt välvda glastak nu fungerar som ett öppet atrium. Genom att flytta upp kolmårdsmarmor från källaren till foajén och integrera dolda konstverk från 1940- och 50-talen har man skapat en miljö där historiskt återbruk står i centrum.
Idag rymmer biografen fyra salonger och en bistro, vilket har förvandlat vad juryn kallade ett ”slumrande hörn” till en levande mötesplats som bidrar till trygghet och aktivitet i stadskärnan även under kvällstid.
Kommunen som ekonomisk garant
Bakom den hyllade ytan ligger en komplex ekonomisk struktur där Lunds kommun har spelat en avgörande roll. Under flera år diskuterades en utbyggnad, men det var först i september 2023 som de avgörande besluten fattades. Kommunstyrelsen beslutade då att gå in som ekonomisk garant för att säkra visningen av kvalitetsfilm i centrala Lund, eftersom verksamheten inte ansågs kunna bära sina egna kostnader vid en expansion.
Kommunens engagemang är omfattande och innefattar tre huvuddelar:
- En direkt investering på 8 miljoner kronor i ombyggnationen.
- Ett 20-årigt hyresavtal med fastighetsägaren Stena Fastigheter, där kommunen hyr lokalerna i första hand och hyr ut dem i andra hand till biografverksamheten.
- En kraftig höjning av det årliga verksamhetsstödet, som i samband med expansionen mer än tredubblades till cirka 3,1 miljoner kronor för år 2025.
Denna satsning är en av de största kulturpolitiska investeringarna i Lund i modern tid. Det har dock dragits en skarp gräns vid bistroverksamheten, som hanteras separat för att inte snedvrida konkurrensen på restaurangmarknaden med skattemedel.
Stadsbyggnadspriset och frågan om objektivitet
Lunds stadsbyggnadspris instiftades 1990 för att premiera insatser som förtjänstfullt utvecklar stadsbilden. När juryn för 2025 års pris meddelade att biograf Kino vunnit, var motiveringen fylld av lovord för samarbetet mellan biografen, fastighetsägaren och arkitekterna. Juryn betonade särskilt hur projektet svarar mot stadens ambitioner att göra livsmiljön ”tryggare, snyggare och roligare”.
Den centrala frågeställningen som väckts i debatten är om det är problematiskt att kommunen prisar ett projekt som den själv har finansierat och garanterat ekonomiskt. Kritiker pekar på en potentiell intressekonflikt, då priset kan tolkas som ett sätt för den politiska ledningen och förvaltningen att validera en kostsam investering. Att samhällsbyggnadsdirektören, som leder den förvaltning som ansvarar för stadens utveckling, även sitter som juryns ordförande förstärker bilden av flytande gränser mellan finansiering och hyllning.
Å andra sidan menar förespråkare att stadsbyggnadspriset alltid haft en nära koppling till kommunala aktörer och att projekt med fokus på icke-kommersiella värden, som kvalitetsfilm, sällan kan förverkligas utan ett djupt offentligt engagemang. Den demokratiska valideringen stärks även av det faktum att över tusen lundabor själva bidragit finansiellt till projektet via en kickstarter-kampanj.
Kino i Lund står idag som ett exempel på hur återbruk och kultur kan användas som verktyg i stadsutvecklingen. Huruvida priset är en oberoende kvalitetsstämpel eller en bekräftelse på en politisk satsning lär fortsätta diskuteras, men biografens betydelse för stadskärnans livskraft är för de flesta besökare redan ett faktum.
Valfritt belopp
