En historisk afton i Zürich: Sverige krossade Tyskland

Kvällsluften över Zürich den 12 juli 2025 var elektrisk. På den slutsålda Stadion Letzigrund hade 22 552 åskådare, inklusive tusentals gulklädda svenskar, samlats för gruppfinalen mellan Sverige och Tyskland. Det var en uppgörelse mellan två av damfotbollens giganter, men när slutsignalen ljöd stod det osannolika resultatet 4–1 på tavlan.

Detta var inte bara en seger, utan en historisk utklassning. För första gången någonsin besegrade ett svenskt damlandslag Tyskland i ett EM-slutspel, och tillfogade samtidigt sina antagonister deras största förlust i turneringens historia. Segern var ett psykologiskt jordskred som begravde det ”Tysklandskomplex” som plågat svensk fotboll i decennier. Peter Gerhardssons Sverige etablerade sig med eftertryck som den främsta favoriten till EM-guldet 2025.

Vändningen som skakade Europa: En detaljerad matchberättelse

Matchen inleddes som förväntat. Tyskland tog ledningen redan i sjunde minuten genom Jule Brand efter en intensiv start. Men istället för att vika ner sig svarade Sverige nästan omedelbart. Bara fem minuter senare serverade Kosovare Asllani en perfekt djupledsboll till Stina Blackstenius, som kyligt rullade in kvitteringen till 1–1.

I den 25:e minuten klev den 18-åriga mästerskapsdebutanten Smilla Holmberg fram. Hammarby-talangen kämpade sig in i straffområdet och stötte in 2–1, hennes första mål i A-landslaget. Matchens definitiva vändpunkt kom efter en dryg halvtimme. Ett svenskt anfall slutade med att tyska försvararen Carlotta Wamser räddade bollen med handen på mållinjen, vilket resulterade i ett rött kort och straff. I sin 100:e landskamp klev Fridolina Rolfö fram och placerade med iskall precision in 3–1.

Med en spelare mer blev andra halvlek en uppvisning i svensk kontroll. Gerhardsson gjorde smarta byten för att vila nyckelspelare, och i den 80:e minuten fullbordade inbytta Lina Hurtig utklassningen genom att sätta 4–1 efter ett vackert svenskt anfall.

Att besegra ett spöke: Tysklandskomplexet är begravt

För att förstå magnituden av segern måste man se till den smärtsamma historiken. Före matchen hade Tyskland vunnit 21 av 31 möten. Det så kallade ”Tysklandskomplexet” har fötts ur hjärtskärande förluster i avgörande mästerskapsmatcher, inklusive EM-finalerna 1995 och 2001, den oförglömliga VM-finalen 2003 och OS-finalen 2016. Även om Sverige vann en kvartsfinal i VM 2019, var 4–1-utklassningen i Zürich den definitiva krossen av den mentala barriären. Förbannelsen är bruten och en ny era i rivaliteten har inletts.

Hjältinnorna i Blågult: Individuella prestationer och taktisk mästarklass

Segern var resultatet av en perfekt utförd matchplan av förbundskapten Peter Gerhardsson och enastående individuella prestationer. Laget visade mental styrka och utnyttjade sina chanser i snabba omställningar.

På planen klev flera hjältinnor fram. Fridolina Rolfö visade exceptionell mental styrka när hon satte den avgörande straffen i sin 100:e landskamp. 18-åriga Smilla Holmberg blev symbolen för den nya, orädda generationen med sitt viktiga 2–1-mål. Anfallarna Stina Blackstenius och Lina Hurtig visade klass med sina mål, medan kapten Kosovare Asllani var central med sin framspelning och sitt ledarskap. Segern var en manifestation av styrkan i hela det svenska damfotbollssystemet, från talangutveckling till den taktiska identitet som Gerhardsson implementerat.

Vägen mot finalen: Gruppsegerns strategiska värde

Utöver den historiska betydelsen var segern ett strategiskt mästerverk. Genom att vinna grupp C med maximala nio poäng säkrade Sverige den mest gynnsamma vägen genom slutspelet.

I kvartsfinalen den 17 juli ställs Sverige mot tvåan från den tuffa Grupp D, som innehåller lag som Frankrike, England och Nederländerna. Att möta grupptvåan istället för vinnaren är en avsevärd fördel. Den allra största vinsten är dock att Sverige, genom att vinna gruppen, hamnade på den slutspelshalva som gör att man undviker den stora guldfavoriten Spanien ända fram till en eventuell final. Med ett perfekt gruppspel i ryggen har laget skaffat sig ett momentum som gör att EM-guldet den 27 juli framstår som mer uppnåeligt än någonsin.