Det finns få syner som är så djupt rotade i den skånska folksjälen som silhuetten av en mölla mot en vidsträckt himmel. Oavsett om det är en robust stubbamölla som trotsat århundraden eller en ståtlig holländare vars vingar en gång fångade vinden över slättens böljande fält, är dessa byggnader mer än bara arkitektur; de är monument över slit, uppfinningsrikedom och en agrar historia som format landskapet och dess folk. De är tysta väktare av ett arv som en gång om året väcks till liv på ett alldeles särskilt sätt.
Den första söndagen i juli varje år inträffar Mölledagen, en tradition som bjuder in allmänheten att stiga över tröskeln till dessa kulturhistoriska skatter. Söndagen den 6 juli 2025 är inget undantag. Då öppnas portarna till möllor över hela Skåne i en gemensam manifestation av kulturarv och gemenskap. Detta är inte bara en möjlighet att se imponerande träkonstruktioner och tunga kvarnstenar; det är en inbjudan att uppleva historien med alla sinnen. Doften av nygräddade våfflor, ljudet av folkmusik, och om vindarna är nådiga, det rytmiska suset från snurrande vingar.
Denna guide är avsedd att vara mer än en förteckning över öppna dörrar. Den syftar till att ge en djupare förståelse för Mölledagen som fenomen – en hyllning till teknisk innovation, lokalt entreprenörskap och, framför allt, den okuvliga viljan hos de eldsjälar och föreningar som ser till att vingarna över Skåne kan fortsätta att snurra för kommande generationer. Följ med på en resa genom tid och landskap, från medeltida vattenhjul till 1800-talets industriella revolution på landsbygden, och upptäck de unika upplevelser som väntar på Mölledagen 2025.
Möllans hjärta – historien och själen i Skånes kvarnar
För att fullt ut uppskatta Mölledagen är det nödvändigt att förstå den centrala roll som kvarnarna, eller möllorna, har spelat i Skånes utveckling. Deras historia är en berättelse om makt, teknik och social förändring som har lämnat outplånliga spår i landskapet.
Från munkarnas hjul till böndernas plikt
De första kvarnarna i Skåne var vattenmöllor, en teknik som introducerades av munkar från kontinenten i samband med kristendomens införande. Dessa tidiga anläggningar innebar en enorm rationalisering av mjölproduktionen och blev snabbt en maktfaktor. Under århundraden var rätten att bygga och driva kvarnar strikt reglerad. Bönderna var underkastade så kallad mölleplikt, vilket innebar en skyldighet att mala sin säd vid kronans eller adelns kvarnar mot en avgift, ofta en del av själva malningen. Att äga en kvarn blev en statussymbol och en betydande inkomstkälla, och malningen var tidvis belagd med skatt.
Denna ordning skapade en flaskhals under det tidiga 1800-talets stora jordbruksreformer och befolkningstillväxt. Särskilt på de skånska slätterna rådde en akut brist på malkapacitet. Detta ledde fram till två avgörande liberaliseringar av lagstiftningen: 1835 blev det tillåtet att uppföra kvarnar för husbehov, och 1863 avskaffades skattläggningen av tullkvarnar helt. Dessa reformer utlöste en explosionsartad ökning av kvarnbyggandet i Skåne. Det är denna byggboom under 1800-talets andra hälft som är den direkta orsaken till den täthet av möllor som idag karaktäriserar det skånska landskapet och som utgör grunden för Mölledagen.
Vattenkraftens pionjärer: skvaltor och hjulkvarnar
Vattenmöllorna, vars placering var beroende av tillgången till vattendrag, fanns i två huvudsakliga utföranden. Den äldsta och enklaste var skvaltkvarnen, med ett litet horisontellt skovelhjul som direkt drev en vertikal axel upp till kvarnstenen. Effekten var låg, men konstruktionen var enkel. Mer avancerad var hjulkvarnen, med ett stort vertikalt vattenhjul som överförde kraften via en horisontell axel och kugghjul. Beroende på hur vattnet leddes till hjulet talar man om överfallshjul, bröstfallshjul eller underfallshjul.
Ett av de främsta bevarade exemplen på en vattenkvarn i Skåne är Hallamölla, belägen vid Verkeåns och Skånes största vattenfall. Den nuvarande kvarnbyggnaden i korsvirke är från 1850-talet och var i drift fram till 1949. En annan historisk pärla är Blåherremölla i Maglehem, en vattenkvarn från 1700-talet vars namn tros komma från det lokala dialektala ordet för häger, ”blåherre”, vilket vackert binder samman industriarvet med den lokala naturen och språket. Den kommersiella vattenkraftsepoken i Skåne nådde sitt symboliska slut 1996, då Ulla Hansson, Skånes troligen sista kvinnliga yrkesverksamma mjölnare, stängde ner verksamheten vid Rönnemölla i Stockamöllan. Idag är de vattenmöllor som visas upp på Mölledagen levande museer över en svunnen tid.
Vindens mästare: från stubb till holländare
När man talar om skånska möllor är det oftast vindmöllan man ser framför sig. Den äldsta typen är stubbamöllan (även kallad stolpkvarn), en medeltida konstruktion där hela kvarnhuset är byggt på en kraftig ekstolpe, ”stubben”, och kan vridas för hand för att fånga vinden från rätt håll. Denna typ är idag mycket sällsynt, men fantastiska exemplar finns bevarade, som den berömda Skanörs mölla, en av Skånes äldsta, och Södra Åby stubbamölla, vars historia kan spåras till 1500-talet.
Under sent 1700-tal och framför allt under 1800-talets byggboom introducerades en teknisk revolution: holländaren. Denna nya typ av mölla, som först lanserades på de stora godsen, hade en fast, ofta murad, bas och endast en vridbar topp, ”hättan” eller ”kappan”, som höll vingarna. Detta möjliggjorde betydligt större och mer robusta konstruktioner med högre kapacitet. Många holländare utrustades dessutom med en automatisk anordning som med hjälp av en vindfana vred hättan rätt mot vinden. Den främsta representanten för denna typ är Kronetorps mölla i Arlöv. Med sina 27 meter är den Skånes största vinddrivna mölla, ett mäktigt monument över 1800-talets ingenjörskonst. En enklare variant, skinnklockemöllan eller jordholländaren, saknade den murade bottenvåningen och hade vingar som nådde nästan ända ner till marken.
Din guide till Mölledagen 2025 – några utvalda besöksmål
Mölledagen är ingen homogen tillställning. Den utgörs av en mosaik av lokalt anordnade evenemang, från stora folkfester till stillsamma kulturhistoriska visningar. Denna guide är strukturerad för att hjälpa besökaren att hitta den upplevelse som passar bäst, oavsett om man söker en heldagsutflykt för familjen, en djupdykning i teknisk historia eller en rofylld stund i det skånska landskapet.
Kronetorps mölla: en jätte i Arlöv och en fest för hela familjen
För den som söker en livlig och mångfacetterad upplevelse är Kronetorps mölla i Burlövs kommun det självklara valet. Här förvandlas Mölledagen till en stor kulturfest för alla åldrar.
- Möllan: Kronetorps mölla är en imponerande syn. Som Skånes största vinddrivna mölla, en 27 meter hög holländare byggd 1841 av den framstående kvarnkonstruktören Christian Sjöström, dominerar den landskapet från sin position på kommunens högsta punkt. Dess historia är tätt sammanflätad med Kronetorps gård och Malmösläkten Bergh. Platsen bär på en ännu äldre historia; möllan uppfördes på platsen för Darrhögarna, tre gravhögar från bronsåldern, varav en fortfarande finns kvar intill möllan. Möllan, som blev byggnadsminnesförklarad 1971, ägs av Burlövs kommun sedan 1976.
- Mölledagen Program (kl. 11:00 – 16:00): Dagen på Kronetorp är ett myller av aktiviteter, arrangerat i ett brett samarbete mellan Burlövs kommun, Burlövs Mölleförening, ABF Malmö och andra lokala kulturföreningar. Besökare kan förvänta sig:
- Kreativa Workshops: ABF anordnar gratis prova-på-aktiviteter som keramik, måleri och cirkuskonster för både barn och vuxna.
- För Familjen: En riktig feststämning med såpbubblor som svävar i vinden, ansiktsmålning och drakflygning.
- Kultur och Hantverk: Området fylls av musik, dansuppvisningar (bland annat peruansk dans med gruppen Misky Taky) och en hantverksmarknad där lokala konsthantverkare visar och säljer sina alster.
- Mat och Fika: Burlövs Mölleförening serverar klassiska våfflor, glass och fika. För den som vill ta med eget kommer grillar att finnas tända och redo för användning.
- Kulturarv: Självklart erbjuds guidade visningar av den magnifika möllan av den kunniga Mölleföreningen, som ger en inblick i kvarnens inre och dess funktion.
Österlens pärlor: en tur med Albo härads hembygdsförening
För den som vill uppleva Österlens charm och se flera olika typer av möllor under samma dag, erbjuder Albo härads hembygdsförening en perfekt utflyktsrunda. Föreningen håller tre av sina kulturhistoriska pärlor öppna och skapar en sorts ”kulturarvsled” för dagen.
- Hallamölla (kl. 12:00 – 16:00):
- Möllan: En vackert belägen vattenkvarn av hjulkvarnstyp, vars historia sträcker sig tillbaka till 1400-talet. Den nuvarande korsvirkesbyggnaden från 1850-talet ligger vid Skånes högsta vattenfall (23 meter) i Verkeåns naturreservat, vilket skapar en osedvanligt naturskön miljö.
- Mölledagen Program: Här ligger fokus på hantverket och bevarandet. Klockan 13:00 håller Jan-Erik Broomé och Mats Persson ett föredrag om det komplicerade reparationsarbetet av kvarnhjulet, en unik chans att lära sig om de utmaningar som möter dagens möllevårdare. Inträdet är 40 kr.
- Sankt Olofs Mölla (kl. 13:00 – 16:00):
- Möllan: En ovanligt hög och ståtlig holländare, byggd 1857 av Måns Andersson, känd som ”Måns Maryd”. Möllans placering nära Sankt Olofs kyrka, en berömd medeltida vallfartskyrka, ger platsen en extra historisk dimension.
- Mölledagen Program: Atmosfären här blir traditionsenlig och musikalisk. Klockan 14:30 underhåller Reine Steèn och Peter Gedda med folkmusik och allsång från trakten, vilket skapar en gemytlig stämning. Kaffeservering finns och inträdet är frivilligt.
- Södra Mellby Mölla (kl. 13:00 – 16:00):
- Möllan: En holländare från 1859, berömd för sitt höga läge och den vidunderliga utsikten över Österlens böljande äppelodlingar och landskap.
- Mölledagen Program: Detta är ett besöksmål för den som söker lugn och ro. Programmet är enkelt och uppmanar till en självständig upplevelse. Besökare får gå upp i möllan för att njuta av utsikten och se resultatet av en renovering som utfördes 2024. Uppmaningen ”Medtag kaffekorg” signalerar tydligt att detta är en perfekt plats för en rofylld fikapaus med storslagen vy. Inträdet är frivilligt.
Fler skånska skatter att upptäcka
Utöver de större arrangemangen i Burlöv och på Österlen finns flera andra möllor som välkomnar besökare och erbjuder unika upplevelser.
- Bonderups Mölla (kl. 11:00 – 16:00): I Bonderup, nära Dalby, arrangerar Torna Härads Hembygdsförening ett klassiskt och gemytligt mölledagsfirande. Möllan, en holländare byggd 1845-46, blir centrum för en dag med servering av pannkakor, kanelbullar, kaffe och saft. En särskild och uppskattad punkt på programmet är friluftsgudstjänsten som hålls klockan 14:00 (om vädret tillåter), vilket på ett fint sätt väver samman kulturarvet med det lokala församlingslivet.
- Södra Åby Stubbamölla (kl. 13:00 – 16:00): För den historieintresserade är ett besök vid Södra Åby stubbamölla i Trelleborgs kommun ett måste. Detta är en av Skånes äldsta och bäst bevarade stubbamöllor, en kvarnteknik som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Även om vindflöjeln bär årtalet 1682, tyder dokument på att en mölla funnits på platsen sedan mitten av 1500-talet. Den var ursprungligen en ”tulltäktskvarn” ägd av kyrkan. På Mölledagen anordnar Södra Åby Hembygdsförening guidade visningar där man kan lära sig om den unika konstruktionen. Kaffe och kakor serveras på den vackra möllebacken.
- Blåherremölla (kl. 11:00 – 17:00): I Maglehem, Kristianstads kommun, bjuder föreningen Blåherremöllas Vänner in till en ”Bak- & Mölledag” vid sin anrika vattenkvarn från 1700-talet. Här får besökarna en direkt och sinnlig koppling till möllans ursprungliga funktion. Kvarnen kommer att vara i drift för att mala säd till mjöl, som sedan används för att baka bröd i en vedeldad stenugn. Doften av nymalet mjöl och nybakat bröd fyller luften, och både bröd och mjöl finns till försäljning – en mer autentisk souvenir från Mölledagen är svår att finna.
Eldsjälarna bakom vingarna – bevarandet av ett kulturarv
Att vingarna fortfarande snurrar på många av Skånes möllor är ingen självklarhet. Bakom varje välbevarad mölla och varje lyckad Mölledag står ett nätverk av passionerade volontärer, kunniga hantverkare och engagerade föreningar. Deras arbete är avgörande för att detta unika kulturarv ska kunna leva vidare.
Föreningen Skånska Möllor: nätverket för nördar och bevarare
En central aktör i arbetet med att bevara de skånska kvarnarna är Föreningen Skånska Möllor. Föreningen bildades i Lund redan 1956 med det uttalade syftet att verka för bevarandet av både vatten- och vindmöllor och deras kulturmiljöer. Föreningen fungerar som en ideell expertorganisation och ett nätverk för mölleägare, hembygdsföreningar och enskilda entusiaster. De erbjuder rådgivning, sprider kunskap om underhåll och skötsel och agerar som en viktig röst gentemot myndigheter för att främja möllekulturen. Med sina cirka 100 medlemmar, som består av både privatpersoner och lokala föreningar, utgör de ryggraden i det organiserade bevarandearbetet i regionen.
Hembygdsföreningarnas oumbärliga roll
Medan Föreningen Skånska Möllor har en övergripande och samordnande roll, utförs det dagliga, praktiska arbetet av ett stort antal lokala hembygdsföreningar och dedikerade mölleföreningar. Det är dessa grupper av eldsjälar som lägger ner oräkneliga timmar på underhåll, reparationer och administration. Det är deras medlemmar som bakar våfflorna, guidar besökarna och anordnar aktiviteterna på Mölledagen.
Arrangemangen på Mölledagen 2025 är ett tydligt bevis på detta. Albo härads hembygdsförening, Torna Härads Hembygdsförening, Burlövs Mölleförening, Södra Åby Hembygdsförening och Blåherremöllas Vänner är bara några exempel på de lokala krafter som gör dagen möjlig. Deras engagemang bottnar inte i ekonomisk vinning, utan i en djup känsla av stolthet och ansvar för det lokala kulturarvet. Denna gräsrotsrörelse, ofta samlad under den regionala paraplyorganisationen Skånes Hembygdsförbund, är den verkliga motorn som håller traditionen levande. Den varma och välkomnande atmosfär som präglar Mölledagen är ett direkt resultat av att dessa möllor inte är sterila museiföremål, utan levande platser som vårdas av människor med en personlig och passionerad koppling till dem.
Mer än bara byggnader – ett arv för framtiden
De skånska möllorna är landmärken som berättar en komplex historia om teknologisk utveckling, ekonomiska maktstrukturer och det agrara samhällets omvandling. Mölledagen är den dag på året då denna historia blir som mest levande och tillgänglig. Den 6 juli 2025 erbjuds en unik möjlighet att inte bara se dessa fascinerande byggnader från insidan, utan att också ta del av den rika och mångfacetterade kultur som omger dem.
Evenemanget visar på en imponerande bredd, från den stora folkfesten vid Kronetorps mölla till den stilla kontemplationen med en medhavd kaffekorg vid Södra Mellby mölla. Det är en dag som erbjuder något för alla: barnfamiljer, historieentusiaster, hantverksintresserade och de som bara vill njuta av en vacker sommardag i det skånska landskapet.
Samtidigt är Mölledagen en påminnelse om att bevarandet av detta kulturarv är en pågående utmaning. I en tid då möllorna sedan länge förlorat sin ursprungliga ekonomiska funktion vilar deras överlevnad nästan helt på ideella krafter och extern finansiering. Ett besök på Mölledagen är därför mer än bara en trevlig utflykt. Det är ett aktivt stöd till de lokala föreningarna och de eldsjälar som kämpar för att möllorna inte ska tystna. Det är en chans att delta i och bidra till att Skånes levande historia förs vidare, så att ljudet av malande kvarnstenar och susande vingar kan fortsätta att höras för kommande generationer.
