Att bygga bostadsområden med blandade upplåtelseformer kan mildra skillnader, men det räcker inte för att stoppa segregationen. En ny studie visar att segregationen i stället främst drivs av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser.

Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet, har analyserat all nyproduktion i Malmö och Göteborg mellan åren 2012 och 2024 för att undersöka hur upplåtelseformer, inkomster och utbildning samspelar. Resultatet visar att segregationen ökar något i Malmö, medan den ligger kvar på en stabil nivå i Göteborg.

I Malmö skiljer det nästan 500 000 kronor i disponibel medianinkomst mellan delområdena Törnrosen och Bellevue. Enligt studien drivs segregationen inte främst av hur staden byggs, utan av så kallad supergentrifiering och ökande inkomstskillnader. När höginkomsttagare samlas eller blir rikare där de redan bor drar de ifrån resten av staden. I Bellevue, som är det i särklass rikaste av Malmös 136 delområden, har det knappt byggts några nya bostäder alls under tolvårsperioden, men ändå har inkomsterna där ökat med närmare 80 procent jämfört med Malmögenomsnittet på 59 procent.

Blandat boende kan bromsa utvecklingen

Även om bostadsbyggande inte ensamt kan lösa problemet finns det ett värde i blandat boende som ett sätt att bromsa utvecklingen. När hyresrätter byggs i välbeställda områden, som i Limhamns sjöstad, sjunker områdets genomsnittliga inkomst relativt sett. På motsvarande sätt höjs inkomstnivån när bostadsrätter tillkommer i hyresdominerade områden. Ett exempel är nybyggnationen i Norra Sorgenfri, som har bidragit till att delområdet Värnhem har gått från att ligga under Malmös medianinkomst till att idag spegla stadens inkomstnivå.

Samtidigt framhåller studien att sådana insatser kan möta negativa reaktioner och att hyresrätten ibland stigmatiseras i välbeställda områden. Dessutom leder ett blandat boende inte automatiskt till att människor möts i vardagen, då invånare ofta rör sig i olika mönster, handlar i skilda butiker och har barn i olika skolor. Som ett lyckat exempel på en stadsdel där variationen vuxit fram över tid och blandningen är accepterad lyfts Kirseberg i Malmö fram.

Mötesplatser och föreningsliv behövs

För att skapa ett sammanhållet samhälle krävs incitament för att människor faktiskt ska träffas. Idrott, kultur och föreningsliv pekas ut som avgörande sammanhang där människor med olika bakgrund kan mötas. I nybyggda områden finns det dock ofta alldeles för få idrottsplatser och mötesplatser, särskilt för barn och unga.