Luciafirandet i Sverige, och därmed även i Skåne, är en blandning av flera traditioner som sammanflutit över tid. Det finns ingen enskild förklaring till varför vi firar Lucia just den 13 december.
Viktigaste influenserna
- Heliga Lucia: Den ursprungliga Lucia var ett sicilianskt helgon som led martyrdöden omkring år 304 e.Kr. Enligt legenden bar hon mat till förföljda kristna i katakomberna under romartiden och bar då en ljuskrans på huvudet för att kunna se i mörkret. Hon blev senare skyddshelgon för synskadade.
- Vintersolståndet och Lusse långa natt: Före den gregorianska kalenderreformen på 1700-talet inföll vintersolståndet, den kortaste dagen på året, den 13 december. Denna dag ansågs vara årets mörkaste och farligaste natt, full av övernaturliga krafter. Den kallades ibland för ”Lusse långa natt” och var förknippad med olika folktro och skrock. Ljus spelade en central roll i att skrämma bort mörkret och de onda makterna.
- Tysk tradition: Sedvänjan med en ljusklädd kvinna som delar ut bröd och ljus spreds från Tyskland till Sverige under 1700- och 1800-talen. Där fanns en tradition med en ”Christkind” eller ”ljusbringerska” som delade ut gåvor. Denna tradition blandades med den svenska folktron kring Lusse långa natt.
- Det moderna Luciafirandet: Det moderna Luciafirandet med luciatåg, sång och ljus har sina rötter i Västergötland under 1800-talet och spreds sedan över hela Sverige under början av 1900-talet, mycket tack vare initiativ från bland annat tidningar och folkhögskolor.
- Vise männen: Traditionen med stjärngossar har sina rötter i berättelsen om de tre vise männen (eller ”stjärntydarna”) som följde stjärnan i öster för att finna Jesusbarnet i Betlehem.
- Medeltida traditioner: Under medeltiden fanns det i Europa traditioner med ”stjärnsångare” som gick runt och sjöng visor kring jul- och trettondedagstiden. Dessa traditioner kan ha bidragit till seden med stjärngossar i Luciafirandet.
- Senare tillskott: Även om Luciafirandet har äldre anor är stjärngossarna troligen ett senare tillskott, som blivit en alltmer etablerad del av firandet under 1900-talet.
Lussekatten
Lussekatten är ett traditionellt svenskt bakverk som äts i samband med Luciafirandet den 13 december. Dess historia är sammanflätad med folktro, kristna traditioner och äldre bakverk. Det finns ingen helt säker förklaring till exakt ursprung, men här är några av de mest troliga teorierna:
Ursprung
- Tyskland: En teori är att traditionen med saffransbröd kom till Sverige från Tyskland under 1600-talet. Där fanns en sägen om att djävulen, i kattens skepnad, gav barn stryk, medan Jesus, i ett barns skepnad, delade ut bullar till snälla barn. För att skrämma bort den ”ljusskygge” djävulen färgades bullarna gula med saffran.
- Holland: Namnet ”lussekatt” tros komma från det holländska ordet ”duivekater”, som är ett sött julbröd bakat på vete. ”Duive” betyder duva, men det är oklart exakt hur det kopplas till lussekatten.
Koppling till Lucifer och ”dyvelskatter”
- Lucifer: Enligt folktron kunde Lucifer, djävulen, ibland uppträda i form av en katt. Den gula saffransfärgen ansågs skydda mot honom.
- Dyvelskatter/Dövelskatter: Äldre benämningar på lussekatten var ”dyvelskatter” eller ”dövelskatter”, där ”dyvel” eller ”dövel” betyder djävul. Detta stärker kopplingen till folktron om att bullarna hade en skyddande funktion mot onda makter.
Utveckling i Sverige
- 1700-talet: Under 1700-talet började man i Sverige använda jäst i de söta vetedegarna, vilket gav lussekatterna en luftigare konsistens. Saffran, som var en dyr krydda, gav bullarna både smak och den karakteristiska gula färgen.
- 1800-talet: Det var först i slutet av 1800-talet som begreppet ”lussekatt” etablerades på bred front. Innan dess användes alltså andra benämningar som ”dyvelskatter”. Under 1800-talet spred sig även Luciafirandet över hela landet, vilket bidrog till lussekatternas popularitet.
- Formen: Lussekatternas form, med sina inrullade ändar, tros ha symboliska betydelser. Vissa menar att de liknar ett halvt solkors och har kopplingar till äldre solsymbolik. Andra tolkningar ser former som hästar eller andra djur.
Sammanfattning
Även om grunden till Luciafirandet är densamma i hela Sverige finns det lokala variationer. I Skåne, liksom i övriga delar av landet, är Lucia en viktig del av julförberedelserna. Det är vanligt med luciatåg i skolor, kyrkor och andra offentliga sammanhang. Även om det inte finns några specifika skånska traditioner kopplade enbart till Lucia skiljer sig ofta sångvalen eller dialektala inslag, vilket ger en lokal prägel på firandet.
Lussekatten har alltså troligen sitt ursprung i kontinentala Europa, främst Tyskland och Holland, där traditioner med saffransbröd fanns. I Sverige har bakverket sedan utvecklats och fått sin speciella koppling till Luciafirandet och folktron. Namnet ”lussekatt” och föreställningen om att den gula färgen skyddar mot ondska är centrala delar av dess historia. Idag är lussekatten en självklar del av julförberedelserna och ett älskat bakverk i hela Sverige.
Sammanfattningsvis är Luciafirandet en komplex blandning av helgonlegender, folktro kring vintersolståndet och senare traditioner. Det har utvecklats över tid och fått en stark förankring i den svenska kulturen, även i Skåne. Firandet symboliserar ljuset i mörkret och hoppet om att ljusare tider är på väg.
