Lund har officiellt utsetts till litteraturstad inom Unescos globala nätverk för kreativa städer (UCCN). Detta är en händelse av betydande internationell dignitet. Utnämningen utgör ett formellt ”internationellt erkännande av stadens rika litteraturliv” och dess ”levande litteraturliv”.
Utnämningen ses dock mindre som ett slutmål och mer som en formell startsignal för en ny fas i stadens kulturdrivna utveckling. Lund blir Sveriges andra litteraturstad, efter Göteborg, och ansluter sig globalt till ett nätverk med över 350 städer från cirka 90 länder. Nätverkets uttalade syfte är att ”främja samarbete” mellan städer som har identifierat ”kreativitet som en strategisk faktor för hållbar stadsutveckling” i linje med FN:s Agenda 2030.
Fundamentet: Varför Lund valdes
Grunden för Lunds anspråk är stadens ”långa litterära tradition” och dess ”starka institutioner”. Denna tradition är oupplösligt förenad med Lunds universitet, som i verket ”En lundensisk litteraturhistoria” (2017) beskrivs som ett ”litterärt kraftfält” under 350 år. Universitetet har kopplingar till tongivande författare som August Strindberg, Elin Wägner, Fritiof Nilsson Piraten och Sigrid Combüchen.
Detta historiska arv hade varit otillräckligt om det inte aktiverades i samtiden. En avgörande faktor för Lunds framgång var förmågan att demonstrera en modern, horisontell samarbetsmodell. Ansökan togs fram i ett brett partnerskap mellan Lunds kommun, universitetet, näringslivet, civilsamhället och det fria kulturlivet. Integrationen av den privata sektorn, där förlag som Historiska Media deltog aktivt, visade att Lund har en fungerande och samarbetande kulturindustri. Detta, i kombination med ett tydligt politiskt och kommunalt åtagande, utgjorde det robusta fundament som krävdes.
Tre innovativa pelare
Lunds ansökan vilade inte bara på historia, utan presenterade en tydlig och innovativ framtidsstrategi som bygger på tre distinkta pelare:
- Litteralund: Lunds första åtagande är att vidareutveckla Litteralund, som beskrivs som Sveriges största festival för barn- och ungdomslitteratur. Målet är att festivalen ska ”fortsätta utvecklas som en arena för internationella möten kring barnkultur”.
- Storkriket: Den andra pelaren är att ”utforska kopplingen mellan natur och kultur i samarbete med Storkriket, som nyligen blev biosfärområde av Unesco”. Detta ger Lund en unik internationell profil genom att strategiskt koppla samman stadens två olika Unesco-utmärkelser.
- Narrativ Medicin: Den tredje pelaren är djupt specialiserad och akademiskt förankrad. Lunds universitet kommer att ”bjuda in medlemsstäder till en internationell konferens om narrativ medicin”, med fokus på ”litteraturens roll i vård och socialt arbete”. Detta är ett tvärvetenskapligt fält i skärningspunkten mellan humaniora och hälsovetenskap där universitetet redan har en etablerad forskningsmiljö.
Ordet som verktyg
Utnämningen av Lund till en Unesco Litteraturstad är därmed inte en hedersbetygelse att placera på hyllan. Det är ett aktivt åtagande att använda litteraturen som ett avancerat verktyg för att bygga en mer hållbar, hälsosam och inkluderande stad. Genom att ansluta sig till UCCN har Lund fått tillgång till ett globalt laboratorium för urban innovation, där staden kommer att bidra med spetskompetens inom utbildning (Litteralund), miljö (Storkriket) och hälsa (Narrativ Medicin).
Valfritt belopp
