En ny utredning, SOU 2025:18, presenterades idag med förslag om förändringar i betygssystemet och meritvärderingen i Sverige. Utredningen syftar till att skapa ett mer rättvisande och likvärdigt betygssystem från grundskolan till gymnasiet, samt att motverka betygsinflationen.
Bakgrund
Betygssystemet i Sverige har reformerats flera gånger, men trots det kvarstår problemet med bristande likvärdighet. Tidigare system, som det relativa betygssystemet, övergavs till förmån för målrelaterade betyg, men även dessa har visat sig ha brister. Elever och lärare upplever det nuvarande systemet som orättvist, vilket undergräver tilltron till skolan.
Utredningens förslag
Utredningen föreslår en ny ansats där det samlade genomsnittliga betyget, meritvärdet, ska likvärdiggöras istället för varje enskilt betyg. Förslaget inkluderar följande centrala beståndsdelar:
- Lärarsatta betyg som grundkomponent, eftersom de har god prognosförmåga och bygger på ett varierat underlag.
- En mer fingradig betygsskala för att bättre återspegla elevernas kunskapsnivåer och förbättra betygens urvalsfunktion.
- Ett nytt nationellt provsystem för slutprov i utvalda ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.
Betygens roll och funktion
Betygen ska även fortsättningsvis vara mål- och kunskapsrelaterade, men tolkningen av betygsskalan ska göras i relation till kurs- och ämnesplanernas syfte och centrala innehåll. Lärarna ska göra en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Konsekvenser för elever och lärare
De nya förslagen innebär att lärare inte längre kommer att ha resultat från nationella prov som stöd för betygssättningen i de ämnen där prov ges. Betygen kommer inte längre att direkt utgöra grund för meritvärdesberäkning, men ska fortfarande fungera som återkoppling till elever och vårdnadshavare.
Hantering av elevers behov av stöd
Förslagen innebär att det inte längre kommer att finnas betygskriterier som minst ska uppfyllas, vilket får konsekvenser för stödsystemet. Bedömningen av om en elev är i behov av stöd ska baseras på om eleven har tillgodogjort sig kunskaper utifrån ämnets syfte och centrala innehåll på en godtagbar nivå.
Utmaningar och kritik
En av utmaningarna är att säkerställa att de nationella proven är tillförlitliga och rättvisa. Det finns även en risk att ett återkommande innehåll i proven kan leda till fusk och att undervisningen påverkas negativt.
Övergångsbestämmelser
Äldre betyg kommer att hanteras genom övergångsbestämmelser, eftersom betyg från nuvarande system och det nya systemet inte kommer att vara direkt jämförbara. Universitets- och högskolerådet kommer att fortsätta att översätta och meritvärdera betyg från utländska utbildningar.
Slutsats
Utredningens förslag syftar till att skapa ett mer rättvist och likvärdigt betygssystem som minskar betygsinflationen och ökar tilltron till skolan. Genom att fokusera på meritvärdet och kombinera lärarsatta betyg med nationella provresultat, hoppas utredningen att elevernas kunskaper och meriter bättre kommer att återspeglas vid antagning till högre utbildning.
