Sveriges Riksbank planerar att finansiera cirka 200 miljarder kronor av sin totala valutareserv på omkring 450 miljarder kronor med valutalån via Riksgälden. Åtgärden, som beräknas inledas under det första kvartalet 2027, syftar till att minska den finansiella valutarisken på centralbankens egen balansräkning. Genomförandet ska även ersätta de valutaswappar som Riksbanken använt sedan 2023 för valutasäkring, utan att påverka valutareservens samlade storlek över tid.

Vad valutalån via Riksgälden innebär i praktiken

Uppbyggnad och valutarisk på balansräkningen

Riksbankens valutareserv förvaltas för att tillgodose behov av utländsk valuta vid beredskap, ge likviditetsstöd till banker verksamma i Sverige samt fullgöra Sveriges åtaganden i Internationella valutafondens (IMF) system för särskilda dragningsrätter.

Efter ett beslut år 2021 har Riksbanken valt att egenfinansiera valutareserven. Det har inneburit att tillgångar i utländsk valuta har motsvarats av skulder i svenska kronor, vilket har gjort balansräkningen känslig för svängningar i växelkursen. Valutariskerna har därmed historiskt belastat centralbankens och statens finanser.

Egenfinansierad kontra lånad valutareserv

Med stöd av riksbankslagen från 2023 planerar Riksbanken att gradvis ersätta egenfinansieringen med lån i utländsk valuta via Riksgälden upp till cirka 200 miljarder kronor.

• Egenfinansierad valutareserv: Tillgångar i utländsk valuta matchas mot skulder i svenska kronor, vilket skapar en valutarisk när kronkursen förändras.
• Lånade medel via Riksgälden: Både tillgångar och skulder hålls i samma utländska valuta, vilket gör att effekterna av valutakursförändringar tar ut varandra och eliminerar valutarisken.
• Lagstadgat ramverk: Riksgälden hanterar den praktiska upplåningen, vilken vid beslutstillfället får motsvara högst fem procent av Sveriges BNP.

Varför Riksbanken agerar nu och tidsplanen fram till 2027

Behovet av en balanserad balansräkning

Bakgrunden till omstruktureringen är de senaste årens diskussioner och kapitaltäckningsbehov kopplade till tidigare obligationsköp och kronkursens svängningar. För att skapa en mer balanserad och riskminimerad balansräkning väljer centralbanken att förändra finansieringsstrukturen.

Tidsram och påverkan på valutamarknaden

Om marknadsförhållandena är stabila inleds valutalånen via Riksgälden under första kvartalet 2027.

• Genomförandeperiod: Det fullständiga genomförandet beräknas ta mellan 12 och 18 månader.
• Marknadspåverkan: Transaktionerna – som består av försäljning av utländsk valuta mot svenska kronor och ersättning av valutaswappar – sprids jämnt under perioden för att minimera påverkan på kronans växelkurs.
• Penningpolitisk neutralitet: Förändringen har inget penningpolitiskt syfte och förändrar inte valutareservens storlek över tid. Mer detaljerad information om genomförandet lämnas i samband med det penningpolitiska beslutet i december.

Regional och nationell ekonomisk koppling

Stabilitet för svensk och skånsk ekonomi

För det skånska och svenska näringslivet är en stabil finansiell infrastruktur avgörande. Skåne har en omfattande export- och importsektor samt nära handelsförbindelser med Öresundsregionen och övriga Europa.

• Minskad osäkerhet: En stabiliserad centralbanksekonomi minskar risken för att staten drabbas av oväntade valutaförluster på grund av balansräkningens uppbyggnad.
• Finansiell stabilitet: Riksbankens beredskap att ge likviditetsstöd kvarstår orörd, samtidigt som den finansiella stabiliteten i södra Sverige stärks när centralbankens risknivå sänks.

Koppling till Riksbankens övriga verktyg

Förändringen i valutareservens finansiering sker parallellt med Riksbankens penningpolitiska arbete kring styrräntan och inflationsmålet. Riksbanken har nyligen beslutat att höja styrräntan till 2 procent till följd av stärkt konjunktur och kostnadstryck. Att neutralisera balansräkningens valutarisker skapar en tryggare grund för centralbankens uppdrag framöver.