Sveriges nationaldag, den 6 juni, har en rik historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet, även om den inte blev officiell förrän relativt nyligen. Dagen är förankrad i två betydelsefulla historiska händelser: valet av Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523, vilket markerade slutet på Kalmarunionen och Sveriges återupprättande som en självständig nation, samt undertecknandet av 1809 års regeringsform, som lade grunden för det moderna svenska statsskicket.
Från inofficiell fest till flaggdag
Traditionen att fira den 6 juni tog fart på allvar år 1893, då Artur Hazelius, grundaren av Skansen i Stockholm, instiftade en ”nationalfest” där. Syftet var att inspireras av grannländernas nationaldagar och skapa en samlande svensk högtidsdag. Firandet på Skansen blev snabbt populärt och innefattade bland annat marscherande skolbarn med svenska flaggor. Detta bidrog till att popularisera den svenska flaggan, som tidigare främst använts till sjöss.
Fram till 1916 var firandet den 6 juni inofficiellt. Det var då dagen fick namnet ”Svenska flaggans dag” i almanackan, vilket gav den en mer formell status och befäste dess roll som en dag för att hylla den svenska symbolen.
Officiell nationaldag och allmän helgdag
Trots att Svenska flaggans dag firades brett, dröjde det länge innan den blev Sveriges officiella nationaldag. Detta skedde först år 1983, då riksdagen beslutade att dagen skulle få denna status.
Ytterligare ett steg togs år 2005, då den 6 juni även förklarades som en allmän helgdag. Detta innebar att svenskarna för första gången fick en arbetsfri dag för att fira sin nationaldag, en förändring som välkomnades av många och som har bidragit till att stärka firandets betydelse.
Idag firas Sveriges nationaldag med ceremonier, musik, tal och fanutdelningar runt om i landet. Inte minst på Skansen, där traditionen en gång började, fortsätter firandet i närvaro av kungafamiljen.
Valfritt belopp
