Ett trettioårigt löfte om en fullt utbyggd Västkustbana har brutits. När Trafikverket presenterade sin nya nationella plan för Sveriges infrastruktur saknades den sista, avgörande pusselbiten – dubbelspåret genom Helsingborg. Beskedet har utlöst en våg av ilska och anklagelser om svek från ett enat Skåne, som nu ser en kritisk flaskhals cementeras i en av landets viktigaste transportkorridorer.
Den 30 september 2025 landade Trafikverkets förslag till nationell plan för 2026–2037 som en ”kalldusch” över Skåne. Den 4,5 kilometer långa sträckan mellan Maria station och Helsingborg C, den sista återstående enkelspårsdelen på den 283 kilometer långa Västkustbanan, fanns inte längre med för finansiering. Istället ska projektet genomgå ett ”omtag”.
Reaktionen lät inte vänta på sig. Från hela det politiska spektrumet i Skåne kom ett samlat och skarpt fördömande.
– Dagens besked är ett svek, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och anklagar staten för ”sol- och vårarpolitik, där det finns många löften som sen inte hålls”.
Regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) kallar beslutet oacceptabelt och har, tillsammans med andra regionala företrädare, tackat ja till en inbjudan till dialog med Trafikverkets generaldirektör för att försöka rädda projektet.
En propp i systemet
Konflikten har sin rot i ett riksdagsbeslut från 1992, då det slogs fast att hela Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö skulle byggas ut till dubbelspår. Sedan dess har miljarder investerats i etapper, inklusive den komplicerade Hallandsåstunneln och den nya Varbergstunneln som öppnar 2025.
Den sista sträckan genom Helsingborg har sparats till sist på grund av sin komplexitet, men den fungerar som en propp i hela systemet. Idag är kapaciteten på sträckan maximalt utnyttjad med cirka åtta tåg per timme. Ett dubbelspår skulle öka den potentiella kapaciteten till 30–40 tåg i timmen, möjliggöra 40 minuter kortare restid mellan Göteborg och Malmö och flytta över betydande godstransporter från den hårt belastade E6:an.
– Att ha det som argument för att inte bygga ut denna ytterst viktiga sträcka är inte godtagbart, säger Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör i Region Skåne, om de höga kostnaderna.
Ny nationell doktrin
Trafikverkets beslut är den första stora tillämpningen av en ny nationell infrastrukturpolitik. Med en historisk ram på över 1 200 miljarder kronor är det inte pengabrist som styr, utan en ny doktrin om skärpt kostnadskontroll och prioritering av underhåll framför dyra nybyggen. Myndigheten pekar på att kostnaderna för Helsingborgsprojektet skenat långt över tidigare uppskattningar och att man, enligt nya direktiv, måste ha ett bättre kunskapsunderlag innan man går vidare.
Den pågående lokaliseringsutredningen, som ska analysera olika alternativ och beräknas vara klar 2027, kommer därför att slutföras. Men ett beslut om byggfinansiering skjuts på framtiden, tidigast till nästa planrevidering 2030.
En region vid ett vägskäl
För Skåne är beslutet ett hot mot hela den regionala utvecklingsstrategin, som bygger på att knyta samman regionens städer till en fungerande arbetsmarknad. Utan ett färdigställt dubbelspår hämmas tillväxten och värdet av tidigare gigantiska investeringar devalveras.
Konflikten belyser en fundamental krock mellan en nationell politik inriktad på att beta av en historisk underhållsskuld och en tillväxtregions behov av att bygga för framtiden. Skåne har nu fram till den 30 december på sig att lämna sitt remissvar. Det slutgiltiga beslutet fattas av regeringen under våren 2026 och kommer att bli avgörande, inte bara för Västkustbanan, utan för förtroendet mellan stat och region för lång tid framöver.
Valfritt belopp
