Ungerns medlemskap i Europeiska unionen präglas alltmer av kontroverser. Landets agerande i en rad frågor, från demokratisk utveckling till hanteringen av kriget i Ukraina och relationerna med Ryssland, har lett till ökad isolering inom unionen. Kritiker menar att Ungern under premiärminister Viktor Orbán fjärmar sig från EU:s kärnvärden och gemensamma utrikespolitik.
Demokratisk tillbakagång och rättsstatens principer ifrågasätts
En central kritikpunkt mot Ungern är den pågående demokratiska tillbakagången. EU-parlamentet har i en resolution slagit fast att Ungern inte längre kan betraktas som en fullvärdig demokrati, utan snarare som en ”hybridregim med parlamentariskt envälde”. Rapporten som ligger till grund för detta pekar på allvarliga brister inom flera områden, inklusive rättsväsendets oberoende, yttrandefriheten och korruption.
EU-kommissionen har också reagerat genom att hålla inne betydande ekonomiskt stöd till Ungern på grund av dessa brister. Enligt Freedom House var Ungern 2023 det enda EU-landet som inte klassades som ett ”helt fritt land” i deras frihetsindex.
Vägran att stödja Ukraina och nära band till Ryssland
Ungerns ståndpunkt i förhållande till Rysslands invasion av Ukraina har också väckt stark kritik. Medan landet i FN har röstat för resolutioner som fördömer Rysslands aggression, har Ungern vägrat att ge militärt bistånd till Ukraina och har även hindrat transitering av vapen från andra länder.
Vidare har Ungern varit en stark kritiker av EU:s sanktioner mot Ryssland och har vid upprepade tillfällen hotat med att blockera ekonomiskt stöd till Ukraina. Premiärminister Orbán har argumenterat för fredsförhandlingar och en omedelbar vapenvila, en linje som av vissa tolkas som att den gynnar Rysslands intressen.
Fortsatt handel med Ryssland trots kriget
Trots EU:s sanktioner har Ungern fortsatt att handla med Ryssland, framför allt inom energisektorn. Landet är starkt beroende av rysk olja och gas och har till och med ökat sin import sedan invasionen. I januari 2025 köpte Ungern rysk energi för 343 miljoner dollar och bygger även en ny oljeledning till Serbien för att kunna ta emot ännu mer ryska produkter.
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó har försvarat detta med att landets energiförsörjning kräver oavbruten transport av gas, olja och kärnbränsle från Ryssland. Denna hållning motiveras även av den ungerska regeringens politik om en ”Öppning mot öst” och en prioritering av ekonomiska intressen.
Utträde ur ICC efter arresteringsorder mot Netanyahu
Nyligen meddelade Ungern att landet avser att inleda processen för att dra sig ur Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Beslutet kom kort efter att ICC utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som just nu besöker Budapest. Ungerns agerande tolkas som ett sätt att undvika sina skyldigheter gentemot ICC och markerar ytterligare en avvikelse från EU:s gemensamma linje i frågor om internationell rättvisa.
Konsekvenser för Ungerns relationer inom EU
Ungerns agerande har lett till ökad isolering inom EU och ansträngda relationer med många medlemsstater. Landets ovilja att kompromissa i viktiga frågor har bidragit till att undergräva EU:s enighet och sammanhållning. Det finns en risk för ytterligare påföljder från EU:s sida, inklusive nedskärningar av ekonomiskt stöd och eventuellt även diskussioner om att tillfälligt upphäva landets rösträtt.
Analytiker menar att Ungerns nära band till Ryssland kan innebära risker på lång sikt, särskilt om Rysslands inflytande minskar. Frågan är om de kortsiktiga ekonomiska fördelarna med samarbetet med Ryssland kan kompensera för den ökade isoleringen inom EU och den skada som Ungerns agerande orsakar för unionens sammanhållning och trovärdighet.
