USA:s högsta domstol har i en uppmärksammad dom slagit fast att presidenten saknar befogenhet att införa tullar med enbart krislagstiftning som grund. Beslutet väntas få omfattande ekonomiska och handelspolitiska konsekvenser över hela världen, och ritar om kartan för hur internationella handelskonflikter kan hanteras i framtiden.
Bakgrunden till den rättsliga tvisten
Målet har sitt ursprung i de tullar som den amerikanska administrationen införde för att stävja inflödet av illegala droger och hantera stora, ihållande handelsunderskott. Genom att utlysa ett nationellt nödläge användes specifik krislagstiftning för att lägga tullar på upp till 25 procent på import från grannländer, och ännu högre nivåer på import från andra stora handelspartners.
Agerandet mötte snabbt motstånd, och flera företag samt delstater valde att stämma staten. Deras huvudargument var att krislagstiftningen aldrig var avsedd att ge presidenten makten att på egen hand införa tullar, vilket domstolen nu alltså har gett dem rätt i.
Domstolens tolkning av konstitutionen
I sitt utslag klargjorde domstolen att den amerikanska konstitutionen tydligt ger kongressen, och inte presidenten, den grundläggande makten att införa skatter och tullar. Även om kongressen i vissa fall kan delegera makt till presidenten, konstaterade domstolen att den aktuella krislagen inte uttryckligen medger detta när det gäller tullar.
Lagen i fråga tillåter visserligen presidenten att reglera import under nationella nödlägen, men domstolen slog fast att denna befogenhet inte sträcker sig till den extraordinära makten att beskatta eller tullbelägga varor.
Vad domen innebär i praktiken
Utslaget innebär att de specifika tullarna som prövats i målet förklaras ogiltiga. För den amerikanska statskassan kan detta leda till akuta problem, då staten riskerar att tvingas betala tillbaka miljardtals dollar till de importörer som redan hunnit betala de nu underkända avgifterna.
Utöver de direkta ekonomiska konsekvenserna riskerar domen att skapa en betydande osäkerhet kring flera befintliga internationella handelsavtal. Många av dessa avtal har förhandlats fram med de aktuella tullarna som påtryckningsmedel. Det framgår dock av beslutet att domen inte nödvändigtvis inskränker presidentens möjlighet att införa tullar med stöd av annan specifik lagstiftning, där kongressen uttryckligen har gett sitt godkännande för sådana åtgärder under särskilda förutsättningar.
Valfritt belopp
