Skåne står stadigt när landets kommuner mäts utifrån sin motståndskraft och framtida förutsättningar. I den senaste mätningen av kommunernas robusthet för 2025 utmärker sig flera skånska kommuner på den nationella tio-i-topp-listan. Vellinge och Staffanstorp placerar sig som de främsta i regionen och tillhör de absolut starkaste i hela Sverige.

Kranskommunerna leder ligan

Det är tydligt att de skånska kranskommunerna kring Malmö och Lund har de mest gynnsamma förutsättningarna. Vellinge kniper en fjärdeplats nationellt, tätt följt av Staffanstorp på sjätte plats. Även Kävlinge och Lomma visar på stor stabilitet och hamnar högt upp i listan.

Dessa kommuner kännetecknas av en stark arbetsmarknad, en gynnsam demografisk utveckling och en ekonomi som står väl rustad för framtiden. Gemensamt för toppkommunerna är också en hög grad av trygghet och en befolkning med hög utbildningsnivå, vilket skapar en stabil grund för tillväxt.

Utmaningar och möjligheter i Skåne

Medan kranskommunerna glänser, ser verkligheten annorlunda ut i andra delar av Skåne. Malmö hamnar på plats 105, vilket speglar de utmaningar som storstäder ofta möter när det gäller trygghet och socioekonomisk balans, trots en i övrigt dynamisk arbetsmarknad.

I den nedre delen av tabellen återfinns kommuner som Perstorp och Östra Göinge. För dessa områden handlar utmaningarna ofta om ett större beroende av enskilda industrier och en åldrande befolkning. Samtidigt visar mätningen att geografiskt läge och närhet till pendlingsstråk spelar en avgörande roll för hur väl en kommun kan stå emot ekonomiska svängningar.

Om robusthetsindexet

Indexet som används för att ranka kommunerna väger samman en mängd olika faktorer. Fokus ligger på hur väl förberedda kommunerna är på att hantera kriser, geopolitisk oro och ekonomiska förändringar. Parametrar som vägs in är bland annat befolkningstillväxt, skattekraft, utbildningsnivå och lokal trygghet. Årets mätning har lagt extra vikt vid beredskap och förmågan att upprätthålla samhällsservice under press.

Malmö sticker ut med ett enormt tapp

Malmös kraftiga tapp i WSP:s ranking, från plats 36 till plats 105, förklaras i rapporten främst av fyra sammanvägda faktorer som blivit mer avgörande i 2025 års mätning:

1. Nytt fokus på beredskap och motståndskraft

Årets rapport har lagt stor vikt vid kommunernas förmåga att hantera kriser och geopolitisk oro. Storstäder som Malmö har en mer komplex infrastruktur och en högre grad av sårbarhet vid större störningar jämfört med mindre, mer homogena kommuner. Malmö presterar lägre på det nya ”beredskapsindexet”, vilket drar ner totalbetyget.

2. Socioekonomiska utmaningar

Trots att Malmö har en stark ekonomisk tillväxt och fungerar som en motor för arbetsmarknaden i Skåne, finns stora interna skillnader. Den ekonomiska robustheten påverkas negativt av en hög andel hushåll med låga inkomster, ett högt bidragsberoende och en relativt låg skattekraft per invånare jämfört med kranskommuner som Vellinge och Lomma.

3. Trygghet och säkerhet

I robusthetsindexet väger faktorer som trygghet och kriminalstatistik tungt. Här har Malmö traditionellt sett lägre värden än de mindre kommunerna i toppskiktet. När WSP i årets rapport dessutom har justerat hur dessa faktorer påverkar en kommuns långsiktiga hållbarhet och attraktionskraft, slår det hårdare mot Malmö.

4. Beroende av utjämningssystemet

Malmös ekonomi är i hög grad beroende av det kommunala utjämningssystemet. I en tid av ekonomisk osäkerhet ses ett stort beroende av externa medel som en riskfaktor för den långsiktiga robustheten, vilket påverkar placeringen negativt när man mäter självständig motståndskraft.

Sammanfattningsvis är det alltså inte nödvändigtvis så att Malmö har blivit mycket ”sämre” på ett år, utan snarare att rapporten för 2025 mäter egenskaper (som trygghet och krisberedskap) där Malmös strukturella utmaningar blir mer synliga.