Naturvårdsverket har beviljat 8,7 miljoner kronor till den avslutande efterbehandlingen vid det tidigare fabriksområdet för BT Kemi i Teckomatorp. Beslutet markerar det definitiva slutet för saneringen efter Sveriges första stora miljöskandal, mer än fem decennier efter att de första gifttunnorna grävdes ned i skånsk mark. Medlen gör det möjligt att åtgärda en isolerad restförorening av dioxin i det södra fabriksområdet, med fältgenomförande under 2027 och ett formellt projektavslut under 2028.

Medan merparten av det historiskt förorenade området redan har sanerats och omvandlats till allmänna rekreationsytor, har en begränsad dioxinförorening dröjt sig kvar på tre till fem meters djup. Genom en åtgärdsmetod baserad på kemisk oxidation in situ bryts miljögifterna ned direkt i jordmatrisen i stället för att grävas upp och transporteras bort. Finansieringsbeslutet sätter punkt för en mångårig teknisk utredning om hur resthalterna ska omhändertas på ett miljömässigt och samhällsekonomiskt försvarbart sätt.

Svalövs kommun har varit huvudman för efterbehandlingsprojektet sedan 2002 med Naturvårdsverket som statlig finansiär. Tillsammans med tidigare saneringsetapper i norra och södra området innebär det nya anslaget att de samlade saneringskostnaderna på platsen nu överstiger 450 miljoner kronor.

Kemisk in situ-oxidation oskadliggör restföroreningen i marken

Den tekniska åtgärden, rubricerad som ”Haltreduktion med övertäckning”, har utformats specifikt för att hantera de dioxinföroreningar som inte destruerades under den tidigare termiska behandlingen av det södra området. Föroreningen är belägen på 3–5 meters djup under ett halvmetertjockt betonglager och är innesluten bakom installerad stålspont.

Metoden bygger på kemisk oxidation in situ, där ett reaktivt oxidationsmedel injiceras direkt i den förorenade jordvolymen. När oxidanten reagerar med dioxinmolekylerna bryts de stabila klorerade kolföreningarna ned kemiskt till ofarliga slutprodukter, huvudsakligen kloridjoner, koldioxid och vatten. Eftersom nedbrytningen sker direkt i marken minimeras behovet av schaktning, dammbildning och omfattande tunga transporter genom lokalsamhället.

För att optimera insatsen inleds projektet med förberedande laboratorie- och fälttester. Dessa tester klargör vilket specifikt oxidationsmedel som uppvisar bäst reaktivitet gentemot dioxinerna, samt hur medlet hydrogeologiskt kan fördelas homogent genom marklagren. Utfallet från testerna avgör de slutliga driftparametrarna innan den fullskaliga injekteringen inleds under 2027.

Därest resthalter av dioxin kvarstår efter den kemiska behandlingen kompletteras insatsen med en anpassad barriärlösning och övertäckning. Den fysiska barriären dimensioneras utifrån kvarvarande halter för att bryta potentiella spridningsvägar mot grundvattnet och garantera att markytan förblir helt säker för vistelse.

Kostnadseffektiv in situ-metod ersätter tidigare avslagna schaktplaner

Naturvårdsverkets beslut representerar en tydlig kursändring jämfört med 2024, då myndigheten avslog en bidragsansökan på 18,8 miljoner kronor från BT Kemi Efterbehandling. Den dåvarande planen byggde på konventionell schaktningsmetodik, där den dioxinförorenade jorden under betongplattan skulle grävas upp och transporteras bort för extern destruktion. Naturvårdsverket bedömde att kostnaden var oproportionerligt hög i förhållande till den faktiska risk som de inkapslade dioxinerna utgjorde.

Avslaget tvingade projektledningen att under åren 2023 och 2024 utreda alternativa och mer resurseffektiva metoder. I beslutet om att bevilja 8,7 miljoner kronor konstaterar Naturvårdsverket att den reviderade in situ-metoden är kostnadseffektiv och ligger i linje med miljöbalkens krav samt EU:s avfallshierarki, då miljögifterna elimineras på plats i stället för att generera farligt avfall för extern deponering eller förbränning.

Helena Svensson, projektledare för BT Kemi Efterbehandling, understryker balansgången mellan teknik och ekonomi:

”Det här är en kostnadseffektiv åtgärd som ger oss möjlighet att minska dioxinhalterna i marken, och samtidigt säkerställer att vi lämnar ett område som är säkert att vistas i även på lång sikt”.

Ett halvt sekels sanering summeras i etapper

Miljöskandalen tog sin början på 1960-talet när kemiföretaget Bönnelyche & Thuröe AB (senare BT Kemi) etablerade tillverkning av herbicider i Teckomatorp, däribland fenoxisyrorna 2,4-D och 2,4,5-T som ingick i Hormoslyr. Företagets hemliga nedgrävning av hundratals giftfat och kontinuerliga utsläpp i vattendraget Braån avslöjades på 1970-talet efter larm från drabbade trädgårdsmästare och närboende. Bolaget gick i konkurs och fabriksbyggnaderna sprängdes slutligen 1979.

Under de senaste två decennierna har saneringen genomförts i strukturerade etapper för att systematiskt neutralisera markföroreningarna:

Saneringen av det södra området godkändes av Länsstyrelsen i Skåne län under 2023 avseende de typiska BT Kemi-substanserna, vilket innebar att mer än 80 procent av föroreningarna hade eliminerats. I samband med detta kunde den skyddspumpning av dräneringsvatten som pågått oavbrutet sedan 1970-talet för att skydda Braån stängas av. Den kvarvarande dioxinföroreningen separerades därefter juridiskt och tekniskt för att lösas i denna sista insats.

Tidsplan och politiska reaktioner inför projektets slutpunkt 2028

Naturvårdsverkets finansiella klartecken har mottagits med stor tillfredsställelse i Svalövs kommun, där giftskandalen under decennier har hämmat ortens utveckling och varumärke. Teddy Nilsson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Svalövs kommun, framhåller betydelsen av att nå ett slutgiltigt avslut:

”Det här är ett mycket glädjande och efterlängtat besked för Teckomatorp och hela Svalövs kommun. BT Kemi har kastat en lång skugga över orten i mer än ett halvt sekel. Nu kan vi ta det avgörande steget mot att slutföra saneringen på ett tryggt, ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. När projektet avslutas 2028 kan vi äntligen sätta punkt för Sveriges första stora miljöskandal och blicka framåt med tillförsikt”.

Tidsplanen fram till 2028 är fastställd. Under resterande del av 2026 och början av 2027 genomförs de förberedande laboratorietesterna och spridningsmodellerna för oxidationsmedlet. Den fullskaliga injekteringen och den kemiska reningen i marken verkställs under 2027. Därefter följer kontrollprovtagningar, eventuell anläggning av barriärskydd och administrativ slutredovisning. Under 2028 avvecklas projektorganisationen BT Kemi Efterbehandling permanent, och marken övergår till ordinarie kommunal förvaltning.

Utvecklingen i Teckomatorp illustrerar hur svensk efterbehandlingsteknik har mognat under ett halvt sekel. Från 1970-talets akuta uppgrävning av sönderrostade plåttunnor har metodiken förfinats till avancerad in situ-sanering på molekylär nivå. När BT Kemi Efterbehandling stänger sitt arbete 2028 är mark- och vattenmiljöerna återställda till nivåer som garanterar långsiktig trygghet för boende och miljö, samtidigt som landets mest uppmärksammade industriella arv slutgiltigt avförs från myndigheternas saneringslistor.