Helsingborgshem och Skanska genomför just nu ett banbrytande arbete med cirkulärt byggande i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. I den fjärde ombyggnadsetappen på Grönkullagatan återbrukas tunga betongelement och håldäcksbjälklag från en demonterad våning för att fungera som bottenplattor till nya moderna radhus i området. Satsningen visar hur storskaligt återbruk av prefabricerad betong kan drivas i praktiken för att kraftigt minska byggsektorns klimatpåverkan.

Praktiska erfarenheter och utmaningar på Drottninghög

I projektet på Grönkullagatan kombinerar Helsingborgshem renovering, ombyggnad och nyproduktion med ett tydligt ställningstagande för att minska åtgången av jungfruligt material. För flerbostadshuset på Grönkullagatan 39 C och D togs beslut om att bevara stommen och göra byggnaden så kallat stomren. Ett arkitektförslag från Jaenecke arkitekter visade hur fastigheten kunde ställas om från tre våningar med flerbostadslägenheter till radhus i två plan utan att den ursprungliga stommen behövde rivas.

Vid demonteringen av husets översta våning togs bärande betongelement tillvara för att återanvändas direkt på andra sidan gatan som bottenplatta på Grönkullagatan 43. Betong som inte kan återbrukas i sin ursprungliga form krossas och används som fyllnadsmaterial inom området.

Som totalentreprenör ansvarar Skanska för inventering, demontering, provtagning och hantering av de återbrukade byggnadsdelarna. Behar Abdulah, distriktschef på Skanska, framhåller att återbruk kräver särskild teknisk kompetens, noggrann planering och flexibel logistik jämfört med konventionell byggproduktion. Skanskas projektchef Johan Gerstner pekar samtidigt på att återanvändning av hela betongelement som stommaterial innebär utmaningar vad gäller omfattande bearbetning, kontrollerad lagring och logistikkostnader.

Projektet har också undersökt återbruk av fasadtegel till ett planerat miljö- och cykelhus, där utmaningen ligger i att frigöra håltegel fogat med cementbruk utan att materialet tar skada. Erfarenheterna visar att den mest hållbara lösningen i ett byggprojekt inte alltid är den med störst grad av direkt återbruk, utan den som skapar bäst helhetseffekt utifrån klimatpåverkan, ekonomi och praktisk genomförbarhet.

EU-forskning i ReCreate och vägen mot en cirkulär byggbransch

Satsningen på Drottninghög är en del av det internationella EU-forskningsprojektet ReCreate (Horizon 2020), vilket leds av Tammerfors universitet med medverkan från Helsingborgshem, Skanska och Lunds tekniska högskola (LTH). Syftet är att utforska och dokumentera hur prefabricerade betongelement kan återanvändas strukturellt utan nedkrossning, vilket sparar betydande mängder koldioxidutsläpp och jungfruliga resurser.

Björn Ravemark, projektchef på Helsingborgshem, förklarar att insikter från ReCreate har gjort det möjligt att våga ta nästa steg i den praktiska byggmiljön. För de nya radhusen på Grönkullagatan 43 valde projektet att kombinera återbrukade betongelement i bottenplattorna med trästomme i överbyggnaden för att uppnå en optimal samlad klimatnytta.

Områdesutvecklingen på Drottninghög: social och ekologisk hållbarhet

Drottninghög uppfördes ursprungligen under 1960-talet som en del av det svenska miljonprogrammet. År 2011 inledde Helsingborgshem och Helsingborgs stad det långsiktiga stadsutvecklingsprojektet DrottningH, som sträcker sig fram till 2035 med ambitionen att utveckla området till en trygg och inkluderande stadsdel.

Genom stegvis stadsutveckling kombineras ekologiska klimatsatsningar med social hållbarhet, där dialog med boende, föreningsliv och lokala aktörer skapar grunden för förändringsarbetet. Arbetet med att förnya stadsdelen har rönt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt, och Drottninghög nominerades bland annat till Sveriges Arkitekters Planpris 2024. Genom att ta tillvara på material som tjänat boende i över 50 år och ge dem nytt liv i nyproduktion visar projektet hur cirkulärt byggande och områdesutveckling kan gå hand i hand i Skåne.