När regeringsbildningar drar ut på tiden och partiernas sonderingar kör fast i riksdagen hörs ofta begreppet ”nyval” i tv-sändningar och nyhetsflöden. Det är dock konstitutionellt felaktigt. Det korrekta begreppet i Sverige är extra val.

Grundlagens tydliga regel

I den svenska grundlagen slås det fast att regeringen kan utlysa ett extra val till riksdagen mellan de ordinarie valen. Begreppet ”nyval” förekommer inte i författningstexten. Att medier och tv-ankare återkommande använder ordet nyval är därför juridiskt och formellt felaktigt.

Ordvalet och regeln fick sin nuvarande form genom en stor grundlagsreform (proposition 2009/10:80, ”En reformerad grundlag”). Efter att riksdagen först antagit förslaget som vilande under våren 2010, fattades det slutgiltiga beslutet av den nyvalda riksdagen i november samma år. Ändringarna i Regeringsformen, däribland 3 kap. 11 § som slår fast regeringens rätt att besluta om extra val, trädde i kraft den 1 januari 2011.

Mandatperioden nollställs inte

Skillnaden mellan begreppen handlar om mer än juridisk formalia. I länder där ett parlament upplöses och det blir ”nyval” startar en helt ny mandatperiod på fyra eller fem år.

I Sverige fungerar ett extra val snarare som ett fyllnadsval. Den ordinarie mandatperioden löper på som vanligt och nästa ordinarie val ska alltid hållas precis som planerat den andra söndagen i september vart fjärde år. Det innebär att ett extra val i praktiken bara avgör vem som ska styra fram till det ordinarie valet.

Om sonderingarna misslyckas

Kör partiernas sonderingar fast och talmannens förslag till statsminister röstas nej till i riksdagen fyra gånger, faller processen automatiskt. I det läget ska ett extra val hållas inom tre månader. Även i detta skede är det alltså ett extra val som väljarna kallas till.