Idag, den 29 oktober 2025, drabbades den digitala världen av en kris utan motstycke. Under en och samma dag kollapsade båda de största globala molnleverantörerna, Amazon Web Services (AWS) och Microsoft, i två massiva, separata avbrott som slog ut stora delar av internet och lamslog företag världen över.
Dessa händelser var mer än bara tekniska fel; de fungerade som ett brutalt stresstest av Sveriges digitala infrastruktur. De blottlade de djupgående riskerna med nationens växande beroende av ett fåtal amerikanska molnjättar. Att två separata avbrott, hos två konkurrerande giganter, inträffade på samma dag och båda hade sina rötter i liknande tekniska problem – fel i hanteringen av DNS (Domain Name System) – pekar på en gemensam, latent sårbarhet i själva arkitekturen hos de plattformar som utgör ryggraden i den moderna digitala ekonomin. Denna artikel dissekerar orsakerna, konsekvenserna och de strategiska frågor som dagens avbrott väcker för Sveriges digitala framtid.
Krisen fördjupas: Microsofts mörka eftermiddag
Medan AWS-avbrottet främst påverkade backend-infrastruktur, slog Azure-kraschen direkt mot den digitala arbetsplatsen. Kritiska verktyg i Microsoft 365-sviten, som Outlook och Teams, drabbades av förseningar och åtkomstproblem. Användare kunde inte logga in på sina företagsnätverk, vilket effektivt stoppade allt digitalt arbete.
Störningarna fick konkreta och varierande konsekvenser för svenska verksamheter. Flygbolaget SAS webbtjänster ligger ner och även flygplatser som Kastrup (CHP) i Köpenhamn kan inte visa flygstatus. Samtidigt rapporterades driftstörningar hos Systembolaget, som förlitar sig på Microsoft Azure för delar av sin digitala infrastruktur. Dessa exempel, tillsammans med de omfattande problemen för grundläggande verktyg som Outlook, illustrerar hur ett avbrott hos en enda molnleverantör snabbt kan lamslå vitt skilda delar av det svenska samhället. Med tanke på Microsofts stora investeringar i svenska datacenter och det breda nätverket av svenska företag, som Volvo, Scandic och SL, samt kommuner som förlitar sig på Azure eller AWS, var den landsomfattande påverkan oundviklig.
Analys – systemrisk, beroende och jakten på digital suveränitet
Dagens dubbla avbrott var en brutal demonstration av den systemrisk som uppstår när en kritisk global infrastruktur koncentreras till ett fåtal amerikanska aktörer. Internet, som ursprungligen designades för att vara decentraliserat och motståndskraftigt, har förlorat en del av denna förmåga genom att bli beroende av en handfull gigantiska teknikföretag.
Händelserna ger konkret bränsle till den växande geopolitiska debatten om digital suveränitet. När en svensk storbank drabbas av problem på grund av en teknisk incident tusentals kilometer bort, förvandlas det abstrakta begreppet till en konkret ekonomisk och säkerhetspolitisk fråga. Svenska företagsledare ställs därmed inför ett strategiskt vägval: ska man prioritera hållbarhetsmålen som uppnås genom en enkel molnstrategi, eller ska man prioritera motståndskraft genom en mer komplex och kostsam strategi med flera molnleverantörer?
Att sprida sina system över flera molnleverantörer, så kallad ”multi-cloud”, är ingen enkel lösning. Det medför ökad komplexitet, högre kostnader och kräver specialiserad kompetens som det redan råder stor brist på. Den centrala lärdomen är att bygga ”resiliens” på alla nivåer – att designa system och processer som kan överleva när det oundvikliga inträffar.
En väckarklocka för det molnberoende Sverige
Händelserna idag, den 29 oktober 2025, var en skarp väckarklocka. Två molnjättar, två nästan identiska fel, en gemensam sårbarhet och en tydlig påverkan på det svenska samhället. Detta var inte slumpmässiga olyckor, utan förutsägbara konsekvenser av en hyperkoncentrerad global molnmarknad. För en högt digitaliserad och exportberoende nation som Sverige är denna sårbarhet särskilt akut.
Den era då svenska företag passivt kunde adoptera molntjänster baserat enbart på funktioner och kostnad är över. Dagens ledare och beslutsfattare måste nu aktivt och strategiskt hantera riskerna med detta beroende. Det krävs en ny syn på molninfrastruktur – inte som en enkel förbrukningsvara, utan som den kritiska, och bevisligen sårbara, nationella tillgång den har blivit. Att bygga motståndskraft i de digitala fundamenten är inte längre ett IT-projekt; det är en överlevnadsfråga för svenskt näringsliv i en alltmer osäker digital värld.
I skrivande stund är störningarna fortfarande pågående. Du kan följa utvecklingen på Downdetector.
