Under 2026 drabbades den globala energimarknaden av kraftiga prisstegringar på råolja till följd av konflikter i Mellanöstern. För att lindra kostnadstrycket för hushåll och företag beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om två tillfälliga skattesänkningar under året:

• Energiskattesänkningen (1 maj – 30 september): Energiskatten sänktes till EU:s miniminivå, vilket innebar drygt 1,03 kronor lägre pris per liter bensin vid pump. Denna sänkning upphörde den 1 oktober.
• Koldioxidskattesänkningen (1 juli – 30 november): Efter tillstånd från EU sänktes koldioxidskatten med 2,40 kronor per liter (motsvarande 3,00 kronor per liter inklusive moms vid full övervältring).

Effekter vid pump från den 1 december

När den tillfälliga koldioxidskattesänkningen löper ut den 30 november återgår skattesatserna till sina ordinarie nivåer den 1 december. Det innebär en omedelbar prishöjning med upp till 3,00 kronor per liter för både bensin och diesel vid full övervältring.

Jämfört med i somras, när båda rabatterna var aktiva samtidigt, innebär det samlade skatteuttaget per den 1 december en ökning med drygt 4,00 kronor per liter för bensin och cirka 3,40 kronor för diesel.

• 50-literstank: Cirka 150 kronor dyrare per tankning från 1 december.
• Årskostnad (1 500 mil/år, 0,7 l/mil): Drygt 3 100 kronor i ökad utgift på årsbasis.

Parlamentarisk låsning: Regeringskris och övergångsregering

Att skatterabatten tillåts löpa ut utan förlängning beror i hög grad på det oklara parlamentariska läget, där vänsterblocket inte har lyckats samla majoritet för att bilda en ny regering. Efter statsministerns avgång styrs Sverige av en övergångsregering.

Enligt konstitutionell praxis har en övergångsregering ett begränsat mandat som främst täcker löpande ärenden. När Sverigedemokraterna lade fram ett initiativ i finansutskottet för att stoppa skattehöjningen och förlänga rabatten avslogs förslaget. Finansutskottets ordförande Mikael Damberg (S) framhöll att det inte var formellt eller politiskt möjligt för en övergångsregering att genomföra nya omfattande skattesänkningar utan ett ordinarie budgetmandat.

Branschreaktioner och framtidsutsikter

Avvecklingen av rabatten har mötts av reaktioner från flera håll:

• Åkeri- och transportsektorn: Transportföretagen och Sveriges Åkeriföretag varnar för att höjda drivmedelsskatter ökar transportkostnaderna och kan leda till högre priser på konsumentvaror.
• Klimat- och miljöorganisationer: Organisationer som Mobility Sweden ansåg däremot att tillfälliga skattesänkningar för fossila bränslen motverkar Sveriges klimatmål och bromsar omställningen till elfordon.

I ett längre perspektiv väntas drivmedelspriserna påverkas av framtida klimatstyrmedel, såsom EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 från 2028 och förslag om skärpt reduktionsplikt fram till 2030.

Från och med den 1 december återgår drivmedelsskatterna till sina ordinarie nivåer, vilket höjer priset vid pump med cirka 3,00 kronor per liter. Att rabatten inte förlängs är en direkt konsekvens av det parlamentariska läget där avsaknaden av en ordinarie regering låser utrymmet för nya skattebeslut.