En röst som bar ekot av ABBA – Karin Glenmark (1952–2025)

Artisten och låtskrivaren Karin Glenmark har avlidit. Hon blev 73 år gammal. Enligt uppgifter som familjen lämnat till Ystads Allehanda avled hon i Ystad den 30 oktober 2025. Nyheten om hennes bortgång rapporterades offentligt den 4 november.

Karin Margareta Glenmark föddes den 8 april 1952 i Tomelilla församling, Kristianstads län. Hennes bortgång markerar slutet på en mer än 50-årig karriär som spände över nästan hela den moderna svenska pophistorien.

För den breda allmänheten, som i de första nyhetsrapporterna, bär hon epitetet ”Schlager-drottning”. Det är en etikett som är lätt att förstå, med fem framträdanden i Melodifestivalen. Men att reducera hennes gärning till detta är att missa själva kärnan i hennes konstnärskap. Karin Glenmarks arv är långt mer komplext och internationellt förankrat. Hon var en central del av en musikalisk dynasti, en tekniskt briljant vokalist som i ett avgörande ögonblick räddade urpremiären av en världsmusikal, och framför allt – hon var den utvalda rösten som fick bära Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikaliska visioner efter ABBA. Hennes röst blev, genom ledmotivet till Mio min Mio, odödligt förknippad med en hel generations barndom.

Dynastin Glenmark: Från Tomelilla till stora scenen

Karin Glenmark föddes inte bara med musiken; hon föddes in i den. Hon var en del av en av Sveriges mest framträdande musikfamiljer. Hennes farbror var den framstående orkesterledaren Bruno Glenmark, själv född i Tomelilla, och ingift i familjen var den folkkära schlagerstjärnan Ann-Louise Hanson, Brunos hustru. Hennes ständiga musikaliska partner skulle komma att bli hennes bror, den blivande artisten, producenten och låtskrivaren Anders Glenmark.

Hennes professionella debut skedde logiskt nog som en del av familjeföretaget. År 1971 bildades gruppen Glenmarks, bestående av just denna kvartett: Bruno, Ann-Louise, Karin och Anders. Enligt textförfattaren Bosse Carlgren, som arbetade med familjen, hade Karin och Anders ”anlänt från landets sydligaste delar för att lära av sin farbror Bruno”.

Detta var en lärlingsperiod på högsta nationella nivå. Karin Glenmark var ingen ”upptäckt” artist; hon var en arvtagare som skolades in i hantverket på Sveriges största scen: Melodifestivalen. Gruppen Glenmarks blev snabbt ett återkommande och populärt inslag i tävlingen och gav Karin hennes första nationella exponering.

Deras första stora framgång kom dock utanför tävlingen, med ”Gammaldags musik” 1972, där Bruno Glenmark skrev texten. Året därpå följde det första av tre Mello-framträdanden för gruppen:

Deltagandet 1975 visade på en begynnande skiftning. Bruno Glenmark agerade dirigent, medan kärntruppen på scenen bestod av Ann-Louise, Karin och Anders. Det var en föraning om separationen mellan generationerna och cementerade den kreativa kärna – ”Karin och Anders” – som skulle komma att definiera nästa årtionde.

En soloröst och systerlig harmoni: Vägen mot 80-talet

Efter att gruppen Glenmarks upplöstes runt 1975, inleddes en övergångsperiod där Karin Glenmark började etablera sig som en egen röst, fristående från familjeensemblen.

Hennes första stora soloframträdande skedde, föga förvånande, på Melodifestivalens scen. 1983 tävlade hon ensam med den kraftfulla balladen ”Se”, som slutade på en hedrande tredjeplats. Detta var en stark markering av hennes individuella kapacitet och följdes upp av hennes första soloalbum, Mitt innersta rum (1984).

Tidslinjen 1983–1984 är dock avslöjande. Trots den framgångsrika solodebuten återvände hon omedelbart till Melodifestivalen 1984, men nu formellt som en duo med sin bror Anders. Deras bidrag, den kyligt eleganta poplåten ”Kall som is”, kom på fjärde plats. Detta snabba återtåg till duettformatet var inte ett tecken på ett misslyckat soloförsök, utan snarare en bekräftelse på var hennes sanna musikaliska styrka låg: i den unika, täta syskonharmoni som bara hon och Anders kunde producera.

”Kall som is” fick ett anmärkningsvärt efterliv som gav syskonparet en enorm validering. Samma år vann Herreys Melodifestivalen och hela Eurovision Song Contest med ”Diggi-Loo Diggi-Ley”. När Herreys skulle spela in sitt album, valde de att även inkludera en cover av just ”Kall som is”. Att de nyblivna Eurovision-segrarna gav detta erkännande till en konkurrentlåt var en tydlig signal: ”Kall som is” var inte bara ett Mello-bidrag, utan ansågs vara en av årets starkaste svenska poplåtar. Detta höjde profilen för ”Karin och Anders” avsevärt och positionerade dem som Sveriges främsta popduo – något som inte hade undgått ett par andra välkända låtskrivare.

Ögonblicket som definierade en stjärna: Den oväntade duetten i Chess

Parallellt med Mello-karriären hade Karin och Anders Glenmark redan blivit en del av den innersta kretsen kring Benny Andersson och Björn Ulvaeus. De var en del av den utökade ensemblen – The Ambrosian Singers – som sjöng på det banbrytande och internationellt hyllade konceptalbumet till musikalen Chess 1984.

När albumet skulle marknadsföras med en storslagen europeisk konsertturné, följde Karin och Anders med som körsångare. Den 1 november 1984, under turnéns sista konsert i Berwaldhallen i Stockholm, inträffade det som har beskrivits som ”ett av de mest avgörande ögonblicken i hennes karriär”.

Barbara Dickson, som spelade den kvinnliga birollen Svetlana, blev plötsligt sjuk backstage precis innan hon skulle gå på scen för sin stora, komplexa duett, ”Endgame”. På scenen inledde Tommy Körberg, i rollen som den ryske schackmästaren, duetten. När Dickson uteblev vid sin första insats, stannade musiken inte. Körberg såg sig förvirrat omkring. Då klev Karin Glenmark, en av körsångerskorna, fram. Eftersom hon ”hade sjungit partiet på demoinspelningarna”, kunde hon hela rollen utantill. Hon klev in och tog över Svetlanas parti från andra raden, helt perfekt, och ”räddade konserten”.

Det var inte bara en teknisk bedrift; det var den mest högrisk-audition man kan tänka sig. I publiken, och på scen, fanns hela etablissemanget. Benny Andersson spelade keyboards och Björn Ulvaeus, enligt anekdoten, ”gömde sig” i kören bredvid Karin. De bevittnade en vokalist som inte bara hade en fantastisk röst, utan också ett absolut lugn, en total professionalism och den tekniska briljansen att rädda en hel produktion med London Symphony Orchestra. Det är nästan otänkbart att det som hände härnäst – bildandet av Gemini året därpå – inte var ett direkt resultat av denna extraordinära demonstration av excellens.

Hennes Chess-resa visade också en enorm vokal bredd. 1984 hoppade hon in för sopranrollen Svetlana. Tio år senare, 1994, när en svensk konsertversion av musikalen sattes upp, fick hon upprättelse och axlade den kvinnliga huvudrollen Florence – en krävande mezzo-sopran-roll som kräver ett helt annat röstläge och en dramatisk pop-glöd. Hennes röst finns förevigad på denna inspelning där hon framför signaturnummer som ”Someone Else’s Story” och duetten ”I Know Him So Well”. Att hon bemästrade båda dessa ikoniska roller bevisar att hon var en av Sveriges mest tekniskt fulländade sångerskor.

Gemini: ABBA:s tystnade ekon får nytt liv

Efter triumfen i Berwaldhallen var det uppenbart för Benny Andersson och Björn Ulvaeus att syskonparet Glenmark var de rätta rösterna för att bära deras musikaliska arv vidare. ABBA hade tystnat, och B&B hade fortfarande poplåtar att skriva. Karin och Anders blev de utvalda att ge dessa låtar röst.

På förslag av Björn Ulvaeus själv döptes duon om till Gemini. Detta var ingen vanlig producent-artist-relation; det var ett komplett kreativt projekt. 1985 släpptes debutalbumet Gemini på Polar Music, producerat av Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Anders Glenmark.

B&B anförtrodde dem sina ”kronjuveler”. Albumet innehöll ”Slowly”, en låt som tidigare spelats in av Anni-Frid Lyngstad på hennes album Shine. Än mer anmärkningsvärt var att de fick spela in ”Just Like That”, en omarbetad version av en av ABBA:s mest mytomspunna, outgivna låtar. Att Geminis version blev den officiella har av B&B angetts som skälet till att ABBA:s original aldrig kunnat släppas, vilket visar vilken enorm tillit och vikt de lade vid Gemini-projektet.

Uppföljaren Geminism kom 1987. Det var från detta album som Karins mest odödliga inspelning skulle komma. B&B hade skrivit ledmotivet till den internationella filmatiseringen av Astrid Lindgrens Mio min Mio. Låten, framförd av Gemini med Karins klara, bärande stämma i centrum, blev duons största hit i Sverige och nådde en tredjeplats på topplistan.

Genomslaget för ”Mio min Mio” kan förklaras av att den förenade en närmast helig svensk treenighet: Astrid Lindgrens berättelse, B&B:s melodiska geni och Karin Glenmarks röst. För miljoner svenskar är hennes röst i den låten synonym med barndomens nostalgi och trygghet. Det är därför denna sång, och inte en Mello-låt, som omedelbart lyfts fram som hennes ”mest kända” i samband med hennes bortgång.

Arvet efter en mångsidig artist

Efter de intensiva Gemini-åren återvände Karin Glenmark till solokarriären, men nu på helt andra premisser. Hennes andra (och sista) soloalbum, Karin Glenmark, släpptes 1996.

Detta var ett medvetet konstnärligt bokslut och en omdefiniering. Pop-soundet från 80-talet var borta. Istället hade hon anlitat poeten Jacques Werup för att skriva texterna och Michael Saxell för att producera. Det var en önskan att bli sedd som en mognare, mer textfokuserad artist, fristående från både 80-talspopen och sin berömda familj. Hon fortsatte att uppträda i olika sammanhang, bland annat i hyllningskonserter som Från Waterloo till Duvemåla (1998).

Om man ser tillbaka på hennes 50-åriga karriär är det som en av Sveriges främsta och mest pålitliga ”tolkare” hon kommer att bli ihågkommen. Hon var rösten som andra genier vände sig till för att förverkliga sina visioner – från farbrodern Brunos Mello-bidrag till B&B:s komplexa musikaldrama och melankoliska post-ABBA-pop. Hon var den tekniskt fulländade och emotionellt pålitliga vokalisten som alltid levererade.

Musiken går i arv. Karin Glenmark lämnar efter sig tre barn: Lisa, Nils och Anton. Och precis som hon själv ärvde en musikalisk dynasti, har hon lämnat den vidare. Hennes son, Nils Tull, är en framgångsrik artist i gruppen Hoffmaestro, känd under artistnamnet Melo. Den musikaliska linje som hon fick från sin farbror har förts vidare.

Karin Glenmark blev 73 år. Hon lämnar efter sig en röst som är evigt invävd i det svenska kulturarvet – en röst som bar på en unik blandning av schlager, pop, musikalisk briljans och ljudet av en hel barndom.