Nu har inflationen gått ner ännu mer och ligger klart under Riksbankens mål på 2,0 procent. Nu vore det verkligen behövligt med en dubbelsänkning av styrräntan. Risken är dock att den svaga svenska kronan skulle tappa ännu mer vid en dubbelsänkning. Det är hög tid att Riksbanken sätter in nya åtgärder för att påverka den svenska kronans värde parallellt med att sänka styrräntan.
Inflationstakten enligt KPI var 1,9 procent i augusti 2024, en nedgång från juli då den var 2,6 procent. Månadsförändringen från juli till augusti var -0,6 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 1,2 procent i augusti vilket är en minskning från juli då den var 1,7 procent.
Sjunkande priser på ett flertal varor och tjänster
KPI sjönk med 0,6 procent från juli till augusti. Under motsvarande period föregående år steg priserna med 0,1 procent.
Elpriserna gick ned från juli till augusti, vilket till stor del bidrog till lägre boendekostnader. Transportpriserna sjönk, vilket är en effekt av att priserna för utrikes flygresor, drivmedel och biluthyrning gick ned den här månaden. Likaså har det varit prissänkningar på paketresor och för livsmedel och alkoholfria drycker.
Prissänkningarna motverkades bland annat av högre klädpriser, vilket är säsongsnormalt.
Tabellen nedan visar månadsförändringar och bidrag till KPI för de varor och tjänster med störst bidrag till månadsförändringen i augusti 2024. Resultaten redovisas per COICOP-grupp, som är den officiella klassificeringen för hushållens konsumtionsutgifter. Varor och tjänster som främst påverkade månadsförändringen enligt KPI:
| Benämning (Coicop) | Månads- förändring, procent | Bidrag, månads- förändring KPI, procentenheter |
|---|---|---|
| Livsmedel och alkoholfria drycker (01) | ‑0,4 | ‑0,1 |
| Kläder (03.1) | 5,0 | 0,2 |
| El (04.5.1) | ‑6,1 | ‑0,2 |
| Transport (07) | ‑2,7 | ‑0,3 |
| Paketresor (09.6) | ‑19,1 | ‑0,2 |
Bidrag till inflationstakten i augusti
Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI från samma månad föregående år, var 1,9 procent i augusti 2024. Detta är en minskning från juli, då inflationstakten var 2,6 procent.
Inflationstakten i augusti påverkades, likt tidigare månader, framför allt av högre boendekostnader. Främst var det ökade räntekostnader samt höjda hyror och avgifter för bostadsrätter som bidrog till inflationstakten. De stigande boendekostnaderna dämpades dock av lägre elpriser. Vidare så har priserna för diverse varor och tjänster, restaurangbesök och kostnader för hälso- och sjukvård ökat.
Utöver de sänkta elpriserna motverkades prishöjningarna av exempelvis lägre priser på drivmedel och teleutrustning.
Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 1,2 procent i augusti.
Varor och tjänster med störst bidrag till inflationstakten enligt KPI:
| Benämning (Coicop) | Årsförändring, procent | Bidrag, årsförändring KPI, procentenheter |
|---|---|---|
| Livsmedel och alkoholfria drycker (01) | 1,4 | 0,2 |
| Boende (04) | 4,5 | 1,3 |
| Hälso- och sjukvård (06) | 5,7 | 0,2 |
| Drivmedel (07.2.2) | ‑20,5 | ‑0,5 |
| Teleutrustning (08.2) | ‑17,0 | ‑0,2 |
| Restauranger (11.1) | 4,2 | 0,2 |
| Diverse varor och tjänster (12) | 3,6 | 0,2 |
Förklaringar
Vad är COICOP?
COICOP står för ”Classification of Individual Consumption According to Purpose” (Klassificering av individuell konsumtion efter ändamål). Det är ett klassificeringssystem som utvecklats av FN:s statistikavdelning för att kategorisera och analysera de olika utgifter som hushåll, ideella organisationer och offentlig sektor har för konsumtion.
Vad används COICOP till?
COICOP används främst för att:
- Samla in och analysera data om konsumtionsmönster: Genom att kategorisera utgifter kan man se hur mycket pengar som spenderas på olika områden, som mat, boende, transport, osv.
- Jämföra konsumtionsmönster mellan olika länder och tidsperioder: COICOP ger en gemensam standard som gör det möjligt att jämföra data internationellt och över tid.
- Utforma ekonomisk politik: Genom att förstå konsumtionsmönster kan beslutsfattare fatta mer informerade beslut om ekonomisk politik.
- Beräkna konsumentprisindex (KPI): COICOP används för att vikta de olika varugrupperna i KPI, vilket ger en mer korrekt bild av inflationen.
Exempel på COICOP-kategorier:
COICOP är uppdelat i 12 huvudavdelningar, som sedan delas in i grupper, klasser och underklasser. Några exempel på huvudavdelningar är:
- Livsmedel och alkoholfria drycker
- Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika
- Kläder och skor
- Bostäder, vatten, el, gas och andra bränslen
- Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll av bostaden
- Hälso- och sjukvård
- Transport
- Kommunikation
- Rekreation och kultur
- Utbildning
- Restauranger och hotell
- Diverse varor och tjänster
Vad är KPI?
KPI står för konsumentprisindex. Det är ett mått som används för att mäta den genomsnittliga prisförändringen över tid för en korg av varor och tjänster som konsumeras av hushållen. KPI är en viktig indikator på inflation, det vill säga den allmänna prisnivån i ekonomin.
Hur beräknas KPI?
- Varukorg: En representativ korg av varor och tjänster väljs ut, baserat på hushållens konsumtionsmönster. Denna korg uppdateras regelbundet för att återspegla förändringar i konsumtionsvanor.
- Prisuppgifter: Priser på varorna och tjänsterna i korgen samlas in regelbundet från olika försäljningsställen.
- Viktning: Varje vara och tjänst i korgen tilldelas en vikt baserat på dess relativa betydelse i hushållens totala utgifter.
- Beräkning: KPI beräknas genom att jämföra den vägda genomsnittliga prisnivån för korgen vid en given tidpunkt med prisnivån vid en bastidpunkt. Förändringen uttrycks vanligtvis i procent.
Varför är KPI viktigt?
KPI används för flera olika ändamål, bland annat:
- Mäta inflation: KPI är det vanligaste måttet på inflation och används för att bedöma hur prisnivån förändras över tid.
- Indexera löner och pensioner: Många löner och pensioner är indexerade till KPI, vilket innebär att de justeras automatiskt för att kompensera för inflation.
- Justera kontrakt: Vissa kontrakt, till exempel hyresavtal, kan innehålla klausuler om indexering till KPI för att säkerställa att betalningarna behåller sitt realvärde över tid.
- Ekonomisk politik: KPI används av centralbanker och regeringar för att utforma och utvärdera den ekonomiska politiken, särskilt när det gäller att uppnå prisstabilitet.
Begränsningar med KPI
Det är viktigt att vara medveten om att KPI har vissa begränsningar:
- Substitutionseffekter: KPI tar inte fullt ut hänsyn till att konsumenter kan byta till billigare alternativ när priserna stiger.
- Kvalitetsförändringar: Det kan vara svårt att fullt ut beakta kvalitetsförändringar i varor och tjänster när man beräknar KPI.
- Nya produkter: Nya produkter kan ta tid att inkludera i KPI-korgen, vilket kan leda till att prisförändringar för dessa produkter inte återspeglas i KPI.
Trots dessa begränsningar är KPI ett viktigt verktyg för att mäta inflation och förstå prisutvecklingen i ekonomin.
Vad är KPIF?
KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta. Det är en variant av det vanliga konsumentprisindexet (KPI) som används i Sverige och andra länder för att mäta inflation. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att KPIF exkluderar effekterna av förändringar i Riksbankens styrränta på hushållens räntekostnader för bostäder.
Varför används KPIF?
KPIF används främst av Riksbanken som ett mått på den underliggande inflationen i ekonomin. Genom att exkludera effekterna av ränteförändringar ger KPIF en tydligare bild av hur priserna på varor och tjänster utvecklas oberoende av penningpolitiken. Detta gör det lättare för Riksbanken att bedöma om inflationen är på väg mot sitt mål på 2 procent och att fatta beslut om lämpliga åtgärder för att upprätthålla prisstabilitet.
Hur skiljer sig KPI och KPIF åt?
Den största skillnaden mellan KPI och KPIF är att KPI inkluderar räntekostnader för bostäder medan KPIF inte gör det. När Riksbanken höjer eller sänker styrräntan påverkar det direkt hushållens räntekostnader för bolån och andra typer av bostadslån. Dessa förändringar i räntekostnader fångas upp i KPI men inte i KPIF.
När används KPI respektive KPIF?
- KPI: Används generellt för att mäta inflation och dess påverkan på hushållens ekonomi. KPI används också för att indexera löner, pensioner och andra ersättningar, samt för att justera kontrakt och avtal.
- KPIF: Används främst av Riksbanken som ett mått på underliggande inflation för att fatta beslut om penningpolitiken.
Sammanfattning:
KPIF är ett viktigt komplement till KPI för att förstå inflationen och dess drivkrafter. Genom att exkludera effekterna av ränteförändringar ger KPIF en tydligare bild av den underliggande inflationen, vilket är avgörande för Riksbankens arbete med att upprätthålla prisstabilitet.
Artikelns förklaringar är AI-genererade.
Källa: SCB
