Inflationstakten i Sverige fortsätter att sjunka och landade i november 2025 på låga 0,3 procent enligt konsumentprisindex (KPI). Detta är en tydlig nedgång från oktober då motsvarande siffra var 0,9 procent. Den dämpade utvecklingen förklaras till stor del av sjunkande räntekostnader, som håller nere hushållens boendoutgifter i statistiken.
Räntekostnader pressar prisindex nedåt
Den stora skillnaden mellan det vanliga KPI-måttet och det mått som Riksbanken främst styr efter, KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), beror på hur boendekostnaderna beräknas. Medan KPI påverkas av hushållens faktiska räntekostnader, räknar KPIF bort effekterna av ändrade boräntor.
I november uppgick inflationstakten enligt KPIF till 2,3 procent, en nedgång från 3,1 procent månaden innan. Att KPI är betydligt lägre än KPIF beror på att räntekostnaderna för egnahem och bostadsrätter har sjunkit och därmed bidragit negativt till inflationstakten. Det är en effekt av att ränteläget har stabiliserats och börjat vända nedåt jämfört med tidigare perioder.
El och drivmedel blev dyrare
Trots att den allmänna inflationstakten sjönk, noterades prisuppgångar inom vissa områden under månaden. Från oktober till november steg priserna på både el och drivmedel. För bilister märktes detta främst genom högre dieselpriser.
Dessa uppgångar motverkades dock av prisnedgångar på andra håll. En tydlig faktor som höll tillbaka månadens prisförändringar var paketresor, som blev billigare i november jämfört med oktober.
Livsmedelspriserna fortsatt högre än i fjol
Tittar man på prisutvecklingen över ett år är det tydligt att matkassen fortfarande är dyrare än tidigare. Priserna för livsmedel och alkoholfria drycker var i november 3,1 procent högre jämfört med samma månad föregående år. Det innebär att även om den allmänna prisökningstakten bromsar in, möter konsumenterna fortfarande högre priser i mataffären jämfört med 2024.
Kärninflationen närmar sig målet
Ett viktigt mått för att bedöma det underliggande pristrycket i ekonomin är den så kallade kärninflationen (KPIF exklusive energi). Denna sjönk till 2,4 procent i november, vilket kan jämföras med 2,8 procent i oktober.
Att kärninflationen nu ligger nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent tolkas av många bedömare som ett styrkebesked. Det indikerar att de bredare prisökningarna i samhället har mattats av, vilket ger stabilare förutsättningar för både hushåll och företag framöver.



























