Wikileaks grundare Julian Assange har lämnat in en polisanmälan till Ekobrottsmyndigheten riktad mot Nobelstiftelsens ledning. Anmälan, som rubriceras som grov trolöshet mot huvudman, grundar sig i beslutet att tilldela Nobels fredspris 2025 till den venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado. Assange begär nu att utbetalningen av prispengarna på 11 miljoner kronor fryses omedelbart.
Anklagelsen om trolöshet mot huvudman
Konflikten har sin kärna i tolkningen av Alfred Nobels testamente från 1895. Julian Assange och Wikileaks hävdar att Nobelstiftelsen bryter mot stiftelsens stadgar och syfte genom att belöna Machado. I anmälan, som riktas mot ett 30-tal personer inom stiftelsens ledning och styrelse, argumenteras det för att utbetalningen av prispengarna utgör en olaglig hantering av stiftelsens medel.
Enligt anmälan har stiftelsen en juridisk skyldighet att säkerställa att mottagaren lever upp till testamentets krav. Assange menar att valet av Machado inte bara är ett politiskt ställningstagande utan ett brott mot det uppdrag stiftelsen satts att förvalta, vilket ligger till grund för rubriceringen om ekonomisk brottslighet.
Striden om Nobels testamente
Alfred Nobels testamente stipulerar att fredspriset ska gå till den som verkat för ”folkens förbrödrande”, ”avskaffande eller minskning av stående arméer” samt ”bildande och spridande av fredskongresser”.
Assanges kritik bygger på att Machado, enligt hans synsätt, förespråkar motsatsen till nedrustning. Han pekar på hennes öppna stöd för utländska interventioner och sanktioner mot hemlandet Venezuela som bevis för att hon verkar för konflikt snarare än fred. Enligt anmälan omvandlar Nobelstiftelsen genom detta val priset från ett fredsinstrument till ett verktyg för krigföring, vilket strider mot donatorns uttryckliga vilja.
Kopplingar till USA och militära interventioner
I anmälan lyfts Machados politiska allianser fram som centrala bevispunkter. Särskilt betonas hennes stöd för USA:s president Donald Trump och hans administrations hårdföra linje mot Venezuela. Kritiker menar att Machado har välkomnat amerikansk inblandning, inklusive militära hot och beslagtagande av oljetankers, som metoder för att åstadkomma regimskifte.
För Assange är detta oförenligt med en fredspristagare. Han menar att en person som stöttar militär eskalering och ”regime change”-krigföring diskvalificerar sig själv från ett pris som ska premiera demilitarisering.
Nobelkommitténs syn på demokrati och fred
Den Norska Nobelkommittén, som utser pristagaren, har en annan tolkning av fredsbegreppet. I sin motivering beskriver de Machado som en samlande symbol för kampen mot diktatur och för återupprättandet av demokratiska rättigheter i Venezuela.
Kommittén hävdar att demokrati är en grundläggande förutsättning för varaktig fred och att Machados kamp därmed faller väl inom ramarna för testamentet. De ser hennes arbete för fria val och civila rättigheter som en fredsgärning i en tid då demokratin är under attack globalt. Nobelstiftelsen har hittills försvarat sitt oberoende och kommitténs rätt att tolka kriterierna utifrån en modern kontext.
Konflikten med Sverige – är detta Assanges hämnd?
Julian Assanges relation till Sverige är sedan länge sårig. Under nästan ett decennium utreddes han för sexualbrott efter ett besök i Stockholm 2010. Assange nekade till brott och hävdade att anklagelserna var en del av en politisk jakt för att få honom utlämnad till USA. För att undvika detta sökte han asyl på Ecuadors ambassad i London, där han blev kvar i sju år. Förundersökningarna i Sverige lades slutligen ned 2019 på grund av försvagat bevisläge och preskription, utan att åtal någonsin väcktes.
Nu är rollerna ombytta. Istället för att vara den jagade, är det Assange som via sina advokater kräver att svenska myndigheter ska agera. Genom att anmäla Nobelstiftelsen till Ekobrottsmyndigheten tvingar han in det svenska rättsväsendet i en komplex juridisk och diplomatisk situation.
Frågan vi nu ställer: Är detta Assanges hämnd på Sverige? Efter att ha upplevt det svenska rättssystemet som sin fiende, använder han nu en specifik svensk lagparagraf – trolöshet mot huvudman – för att slå mot en av landets mest heliga institutioner. Är draget enbart en kamp för Alfred Nobels testamente, eller ett sätt att exponera och utmana den nation han menar berövade honom hans frihet?
Valfritt belopp
