Svenskarna dricker näst mest kaffe i världen – endast i Finland dricks det mer. Varje arbetsdag konsumerar vi i Sverige cirka tolv miljoner koppar kaffe, vilket summerar till tre miljarder koppar om året. Chefer toppar statistiken med ett genomsnitt på 3,2 koppar om dagen. Denna utbredda vardagsvana visar sig nu ha betydande fysiologiska fördelar. En omfattande metaanalys av 67 olika hälsoutfall slår fast att måttlig kaffekonsumtion för de flesta vuxna innebär betydligt fler hälsofördelar än hälsorisker, och regelbundna kaffedrickare löper i genomsnitt lägre risk att dö i förtid.

Den biologiska förklaringen ligger i kaffebönans komplexa kemi. Utöver koffein innehåller kaffe över tusen aktiva föreningar, däribland kraftfulla antioxidanter, polyfenoler samt livsnödvändiga vitaminer och mineraler som magnesium, kalium och B-vitaminer.

Starkt skydd för kroppens viktigaste reningsverk

Ett av de starkaste vetenskapliga sambanden rör levern. Regelbunden kaffekonsumtion är kopplad till markant lägre nivåer av leverenzymer i blodet, vilket indikerar en förbättrad leverhälsa. Forskningen visar att kaffedrickare har ett starkt skydd mot allvarliga tillstånd som fettlever, levercirros och levercancer.

I en omfattande långtidsstudie där nära en halv miljon människor följdes under elva år, uppvisade kaffedrickare 21 procent lägre risk att utveckla kronisk leversjukdom. Risken att avlida till följd av en sådan leversjukdom var nästan halverad jämfört med hos dem som inte drack kaffe. De positiva effekterna observerades oavsett om deltagarna drack espresso, bryggkaffe, snabbkaffe eller koffeinfritt kaffe, vilket visar att det är kaffets övriga bioaktiva ämnen – och inte enbart koffeinet – som skyddar organet.

Lägre risk för typ 2-diabetes

För typ 2-diabetes är det vetenskapliga underlaget mycket robust. Stora internationella befolkningsstudier med över en miljon deltagare visar att personer som dricker tre till fyra koppar kaffe om dagen har ungefär 25 procent lägre risk att utveckla sjukdomen. Forskning från Harvard TH Chan School of Public Health visar att varje enskild kopp kaffe kan minska diabetesrisken med 10 procent.

Det är dock avgörande att påpeka att detta i första hand gäller rent kaffe. Dagens populära och överdimensionerade latte, som ofta bara innehåller en liten skvätt kaffe och resten mjölk, ger inte samma hälsovinster. Ännu sämre blir det med trendiga, smaksatta lattedrycker där söt sirap tillsätts. Tillsats av vanligt socker driver på viktökning, och konstgjorda sötningsmedel reducerar kaffets skyddande effekt till endast 7 procent per kopp. Söta tillsatser och gräddiga smaksättningar kan dessutom motverka kaffets positiva effekter genom att orsaka kraftiga blodsockerspikar. Det rena kaffets polyfenoler antas istället förbättra kroppens insulinkänslighet, reglera blodsockret och skydda de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Skydd mot Parkinsons sjukdom

Kaffe har också en dokumenterad skyddande effekt på hjärnans nervceller. En sammanställning av ett tjugotal studier med över en miljon deltagare visar att ett intag av upp till tre koppar kaffe om dagen är kopplat till 28 procent lägre risk att utveckla Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom karaktäriseras av att de nervceller som producerar signalämnet dopamin gradvis bryts ned. Experimentella studier tyder på att koffein har en neuroprotektiv effekt som bidrar till att bevara och skydda dessa specifika celler. Motsvarande skyddande effekter har även kunnat observeras hos personer som regelbundet dricker te, samt i studier gällande Alzheimers sjukdom.

Ökad vardagsmotion och fettförbränning

Utöver de rent biokemiska effekterna har kaffe en direkt inverkan på människors beteendemönster och aktivitetsnivå. I en klinisk studie där friska vuxna övervakades med rörelsesensorer, visade det sig databaserat att deltagarna tog i genomsnitt 1 000 fler steg de dagar de drack kaffe jämfört med de dagar de avstod helt. Denna extra vardagsmotion, som motsvarar en halv kilometers promenad, bidrar till den förbättrade allmänhälsa som ses hos kaffedrickare.

Kaffe har dessutom visat sig kunna öka kroppens fettförbränning och främja en hälsosammare tarmflora. Nyare forskning pekar även på att regelbunden konsumtion kan vara kopplad till en minskad risk för vissa cancerformer, däribland bröstcancer.

Så fungerar kaffekicken i hjärnan

Koffeinets uppiggande effekt förklaras av hur molekylen interagerar med kroppens egna signalsystem. Forskning vid Karolinska Institutet har kartlagt hur koffein blockerar receptorerna för adenosin. Adenosin är en dämpande molekyl som utsöndras naturligt under dagen och vid fysiskt arbete, vilket gradvis gör oss trötta och signalerar till kroppen att sova.

Eftersom koffeinets struktur påminner om adenosin sätter det sig på samma receptorer utan att aktivera dem. Därmed blockeras trötthetssignalerna, vilket gör att vi känner oss piggare och presterar bättre fram tills dess att koffeinet bryts ned. Denna process i centrala nervsystemet påbörjas snabbt, och effekten av koffeinet kan märkas i kroppen redan tio minuter efter den första klunken.

Hitta den optimala balansen

Trots de många fördelarna är kaffekonsumtionen underkastad ett så kallat U-format samband. Det innebär att det finns en optimal brytpunkt för när kaffet gör som mest nytta. Enligt epidemiologisk forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet ligger den ideala konsumtionen på mellan två och fem koppar om dagen.

Om intaget ökar till sex eller sju koppar om dagen stiger hälsoriskerna igen, och den skyddande effekten mot bland annat hjärt-kärlsjukdomar sjunker till samma nivå som hos dem som helt avstår från kaffe. Historiskt sett har kaffe periodvis haft ett oförtjänt dåligt rykte; på 1990-talet klassades drycken av Världshälsoorganisationen som möjligen cancerframkallande. Senare analyser visade dock att detta berodde på en felkälla i studierna, då många tunga kaffedrickare vid den tiden även rökte. När forskarna korrigerade för rökning försvann kopplingen till cancer, och idag är vetenskapen enig om att måttligt kaffedrickande för de flesta friska vuxna gör betydligt mer nytta än skada.

Källa: Diabetes Wellness Sverige