I en tid av nationell ekonomisk stagnation och en utdragen lågkonjunktur väljer Malmö stad en offensiv väg framåt. Budgeten för 2026 är inte en plan för åtstramning, utan en djärv och expansiv strategi där staden medvetet ökar sin skuldsättning för att finansiera massiva investeringar i välfärd, klimatomställning och jobbskapande. Det är en kalkylerad risk som syftar till att lösa stadens djupa strukturella problem och forma en egen, mer hållbar framtid.
En stad med unika utmaningar
För att förstå budgetens inriktning måste man se till det ekonomiska landskapet. Medan den svenska ekonomin förväntas återhämta sig långsamt under 2026, brottas Malmö med en utmaning som är betydligt mer akut än i resten av landet: en strukturell arbetslöshet. I början av 2025 låg arbetslösheten i Malmö på 12,8 %, vilket är dramatiskt högre än rikssnittet på cirka 7,2 %. Problemet förvärras av en obalans på arbetsmarknaden, med en brist på låg- och medelkvalificerade jobb samtidigt som antalet högkvalificerade jobb ökar. Denna situation gör det ohållbart för staden att passivt invänta en nationell vändning.
Strategin: Investera och låna för framtiden
Som svar på utmaningarna presenterar budgeten en tydlig finansiell plan. Samtliga nämnder kompenseras fullt ut för pris-, löne- och demografiska ökningar, en grundläggande trygghet som kostar över 900 miljoner kronor. Parallellt lanseras en investeringsplan i mångmiljardklassen. Stadens nämnder planerar att investera 4,1 miljarder kronor under 2026, främst i skolor, förskolor, vårdboenden och infrastruktur. Utöver detta investerar stadens bolag, med MKB Fastighets AB i spetsen, ytterligare nästan 5 miljarder kronor.
Denna offensiv finansieras genom en medveten ökning av stadens skuldsättning. Den räntebärande nettoskulden förväntas växa från 1,9 miljarder kronor vid slutet av 2025 till hela 8,2 miljarder kronor 2028. Strategin är att använda stadens starka finansiella ställning för att investera sig igenom lågkonjunkturen, en satsning som är beroende av att skatteintäkterna fortsätter att växa i takt med nationella prognoser.
Prioriteringar: Välfärd, jobb och klimat
Budgetens anslag visar tydligt var de politiska prioriteringarna ligger. Välfärdens kärna får de största anslagen, med ett särskilt fokus på barn och unga. Grundskolan får 48 miljoner extra för att stärka elevhälsan och arbetet med särskilt stöd, medan förskolan tilldelas 40 miljoner för att arbeta mot mindre barngrupper. Även funktionsstödsnämnden får en kraftig förstärkning på över 84 miljoner kronor för att möta växande behov inom LSS.
Parallellt med detta görs riktade satsningar för att stimulera ekonomin och klimatomställningen. En ”jobbsatsning” på 10 miljoner kronor ska skapa fler korta, branschnära yrkesutbildningar. En central ”utsläppspott” på 20 miljoner skapas för att accelerera de klimatinsatser som ger störst effekt på kort sikt. Dessa initiativ är tätt sammanlänkade i en vision om en mer jämlik, grön och ekonomiskt motståndskraftig stad.
En kalkylerad risk för framtiden
Malmös budget för 2026 är en proaktiv och sammanhållen plan, men den är inte utan risker. Framgången vilar på tre kritiska pelare: att den nationella ekonomin inte försvagas ytterligare, att den kommunala organisationen har kapacitet att effektivt genomföra de många ambitiösa projekten, och framför allt, att staden lyckas överbrygga klyftan på arbetsmarknaden. Den största utmaningen blir att säkerställa att investeringarna i en modern och kunskapsintensiv ekonomi faktiskt leder till jobb som stadens långtidsarbetslösa kan ta.
Utfallet kommer att visa om Malmö, genom att våga satsa när andra håller tillbaka, kan förverkliga sin ambition att bygga en starkare och mer inkluderande stad för framtiden.
