Årets Nobelpris i medicin går till tre forskare – Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi – för deras banbrytande upptäckt av hur vårt immunförsvar hindras från att attackera vår egen kropp. De har identifierat en speciell typ av immunceller som fungerar som kroppens ”ordningsvakter” eller ”fredsbevarare”.
Problemet: Ett immunförsvar i balans
Vårt immunförsvar är som en armé som ständigt skyddar oss mot inkräktare som virus och bakterier. Men för att vi ska hålla oss friska måste denna armé veta skillnaden på vän och fiende. Om immunförsvaret av misstag attackerar kroppens egna, friska celler kan det leda till autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit (ledgångsreumatism), typ 1-diabetes och MS. Forskare har länge undrat hur kroppen lyckas hålla denna kraftfulla försvarsstyrka i schack.
Upptäckten: Kroppens egna ordningsvakter
Pristagarnas arbete gav svaret. De upptäckte en särskild grupp vita blodkroppar, så kallade regulatoriska T-celler (Tregs), vars enda uppgift är att patrullera immunsystemet och lugna ner andra, överaktiva immunceller. De fungerar som en broms som ser till att immunförsvaret inte löper amok och skadar frisk vävnad.
Upptäckten gjordes i flera steg:
- Shimon Sakaguchi hittade cellerna: År 1995 gick den japanske forskaren Shimon Sakaguchi emot den rådande uppfattningen och bevisade att det fanns en speciell typ av T-celler som aktivt kunde förhindra autoimmuna sjukdomar hos möss. Han hade hittat fredsbevararna.
- Brunkow och Ramsdell hittade den genetiska ”huvudströmbrytaren”: År 2001 studerade de amerikanska forskarna Mary E. Brunkow och Fred Ramsdell en musstam som drabbades av en svår autoimmun sjukdom. De lyckades hitta den trasiga genen som orsakade sjukdomen och döpte den till Foxp3. De insåg snabbt att samma gen var defekt hos människor med den sällsynta och allvarliga sjukdomen IPEX, där immunförsvaret attackerar kroppens organ. De hade därmed hittat den genetiska huvudströmbrytaren som styr immunförsvarets fredsbevarande funktion.
- Pusselbitarna föll på plats: Två år senare kunde Sakaguchi visa att det var just Foxp3-genen som styr utvecklingen och funktionen hos de regulatoriska T-celler han hade upptäckt. Pusslet var lagt.
Pristagarna
- Shimon Sakaguchi, född 1951, är professor vid Osaka University i Japan.
- Mary E. Brunkow, född 1961, är programchef vid Institute for Systems Biology i USA.
- Fred Ramsdell, född 1960, är vetenskaplig rådgivare vid Sonoma Biotherapeutics i USA.
Varför är detta viktigt?
Denna upptäckt har skapat ett helt nytt forskningsfält och öppnat dörren för nya behandlingar för en rad sjukdomar. Forskare ser nu de regulatoriska T-cellerna som en slags ”termostat” för immunförsvaret som man kan justera upp eller ner:
- Vid autoimmuna sjukdomar: Här är immunförsvaret överaktivt. Målet är att öka antalet eller funktionen hos de regulatoriska T-cellerna för att lugna ner systemet.
- Vid cancer: Tumörer kan ”kapa” regulatoriska T-celler för att skapa en skyddande sköld runt sig själva. Målet är då att blockera dessa celler just vid tumören, så att immunförsvaret kan attackera cancercellerna.
- Vid organtransplantation: Regulatoriska T-celler kan användas för att lära immunförsvaret att acceptera ett nytt organ och därmed förhindra avstötning.
Flera av dessa nya behandlingar testas just nu i kliniska prövningar och ger hopp om framtida botemedel mot några av våra mest svårbehandlade sjukdomar.
